ECB:s räntebeslut på torsdag: En hyllning till tråkigheten

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-10-29 05:34 GMT. Ge feedback här.

Inga ändringar i insättningsräntan väntas från Europeiska centralbankens räntebeslut på torsdag. Den mer intressanta frågan är vad som kommer härnäst: en stabil utveckling, räntesänkningar eller räntehöjningar?

ECB har många skäl att inte röra räntorna mer under innevarande år. Inflationen närmar sig centralbankens målsättning, tillväxtutsikterna är måttliga och håller på att ljusna (tack vare Tysklands ekonomiska paket), och de redan genomförda räntesänkningarna börjar sakta synas i realekonomin. Jag har behandlat de två första temana många gånger (bl.a. här), så i denna ränteprognos fokuserar jag på penningpolitikens transmission, där intressanta observationer har framkommit.

Komponenter i euroområdets inflation

Källa: LSEG

Mekanismerna för överföring diskuterades av centralbankens styrelseledamot och chefsekonom Philip Lane i sitt tal nyligen. Där diskuterades bland annat varför penningpolitikens genomslag kan ha tagit längre tid än väntat inom vissa områden och sektorer. Lane lyfte fram olika faktorer, allt från företagens storlek till lånens löptid och inkomststrukturen hos hushåll som tar lån. Resultaten ser sammanfattade ut så här:

1) Bankerna har på sistone varit mindre villiga att bevilja krediter till mer riskfyllda låntagare, särskilt små och medelstora företag. Eftersom små företag också har större hinder för att få tillgång till alternativa finansieringskällor, försvårar bankernas försiktighet tillgången till finansiering och försvagar deras investeringsförmåga. Inte konstigt att även börsens småföretag har haft en ganska svår resa, som Verneri insiktsfullt påpekade i sin Vartti.

Bankernas utlåning per sektor och företagsstorlek

Källa: ECB

2) Korta räntor. Finland är en räntekänslig ekonomi just på grund av att andelen bostadslån med rörlig ränta är stor hos oss. Denna egenskap bromsar låneefterfrågan när räntorna är höga, men å andra sidan borde den påskynda låntagandet när räntorna sänks. Vi är dock ett undantagsfall, eftersom populariteten för bostadslån med rörlig ränta har minskat i de största ekonomierna i euroområdet under de senaste två decennierna. Denna ändring i bolånetypen innebär att effekterna av penningpolitiken överförs långsammare till realekonomin via låneefterfrågan.

3) Vem tar lån? Enligt Lanes statistik har låneviljan hos de "mest defensiva hushållen", det vill säga hushåll med höga inkomster, förblivit låg. Istället har ökningen i låneansökningar främst kommit från hushåll med lägre inkomster, vilka antagligen har mindre absoluta lånebelopp och typiskt sett en högre benägenhet att konsumera och investera. Denna obalans mellan inkomstgrupper bidrar till att bromsa penningpolitikens överföring. 

Efterfrågan på bostadslån per inkomstklass

Källa: ECB

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det krävs tålamod för att se effekterna av penningpolitiken i euroekonomins olika hörn. Detta innebär också att ECB sannolikt vill se resultat av överföringen innan nästa drag, så det finns ingen anledning att förhasta sig. Dessutom kan nästa steg vara mot en stramare penningpolitik om den tyska ekonomin börjar växa snabbare än väntat. Det finns potential för det, men diskussionen är förmodligen för tidig vid detta räntemöte.

Som vanligt kommer jag att skriva kommentarer om räntebeslutet på torsdag från kl. 14.15 i Investeringsforumets tråd "Börsens riktning". Idag väntas även Federal Reserves räntebeslut kl. 20.00.