Negativitetsbias syns i konsumentförtroendesiffrorna

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-05-12 04:49 GMT. Ge feedback här.

I negativitetsbias har mer negativa saker (t.ex. pessimism i tankesättet eller ett negativt nyhetsflöde) en större inverkan på människans sinne och beteende än neutrala eller positiva saker. För investerare är förmågan att se bortom negativitetsbias en nödvändig färdighet. Biasen syns även i konsumentförtroendet.

Statistikcentralen publicerar månatligen statistik över konsumentförtroendet, där förtroendet bedöms inte bara för den egna ekonomin, utan även för Finlands ekonomi. Statistiken visar tydligt att konsumenternas egen uppfattning om sin ekonomi är betydligt stabilare och mindre volatil än uppfattningen om statens ekonomiska utsikter. Detta är ett konsekvent drag som återkommer vid olika tidpunkter. Till exempel visade april månads siffror att förtroendet för den egna ekonomin försämrades vad gäller nuvarande situation och förväntningar. Förtroendet för Finlands ekonomi var dock i en ännu större nedgång. Faktum är att förtroendet för den egna ekonomin systematiskt har varit starkare än förtroendet för Finlands ekonomi ända sedan 2018. Exempel finns även från historien: under IT-bubblans sprickande i början av 2000-talet reagerade konsumenternas syn på sin egen ekonomiska situation knappast på chocken, medan synen på Finlands nationalekonomiska tillstånd försämrades tydligt.

Det finns två skäl till detta fenomen. För det första känner man sin egen plånbok bäst. I en osäker värld är det betydligt lättare att förutse utvecklingen av sin egen plånbok än Finlands ekonomi. Dessutom spelar negativitetsbias in. Nyhetsrapporteringen om Finlands ekonomi har varit mycket mollstämd de senaste åren, och det har säkert påverkat förväntningarna på den allmänna ekonomiska utvecklingen. När ekonomiska prognosmakare har tvingats göra nedjusteringar, har konsumenterna gjort detsamma.

Finland: Konsumentförtroende och privat konsumtion (index, 2018=100)

Källa: LSEG

När vi jämför konsumentförtroendesiffrorna med de faktiska siffrorna för privat konsumtion, ser vi att vi är starkt fångna av negativitetsbias. Från 2018 till 2022 rörde sig hushållens konsumtion och konsumentförtroende fortfarande i stort sett åt samma håll, men en radikal ändring har skett under de senaste fyra åren: konsumentförtroendet kollapsade och har inte återhämtat sig, men konsumtionen har trots detta hållit sig relativt stabil. Indexerad konsumtion har knappt vuxit, men den har inte heller kollapsat. Ibland kan sanningen alltså vara märkligare än konsumentpessimismen.