Uppgångsvecka bakom oss, kredit godkänns i Tyskland och Spanien

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-12-21 16:15 GMT. Ge feedback här.

Förra veckan var en uppgångsvecka på aktiemarknaderna i Europa och USA. Särskilt Helsingforsbörsen avslutar året piggt, med en uppgång på över 26 % sedan årsskiftet. Vi går in i julveckan med kreditnyheter från Tyskland och Spanien.

Tysklands centralbank Bundesbank meddelade på fredagen att landets offentliga underskott kommer att nå sin högsta nivå under de kommande åren sedan Tysklands återförening. Centralbanken förutspår att Tysklands offentliga utgiftsplaner (infrastruktur- och försvarspaket) samt ökade sociala utgifter skulle höja underskottet till 4,8 % av BNP fram till 2028. Skuld/BNP-kvoten skulle också stiga, men förbli på en relativt måttlig nivå på 68 % år 2028 (nu 83 %). Det skulle fortfarande vara en bit kvar till andra stora euroländer, som Frankrike och Italien, eftersom skulden i båda länderna redan överstiger 100 % av BNP. Bundesbank bromsar dock ökningen av statliga utgifter och påminner, enligt Reuters, om vikten av måttfullhet när det gäller skuldsättning. Den uppskattar också att de ekonomiska tillväxteffekterna av Tysklands utgiftspaket kommer att vara mer måttliga än många andra, kumulativt +1,3 procentenheter fram till 2028. Centralbankens siffror visar att Tyskland, om någon, har råd att öka sina offentliga utgifter, medan många andra euroländer har betydligt mindre handlingsutrymme. Ökningen av offentliga utgifter bör synas i den tyska ekonomin från och med nästa år, och det är en ljuspunkt för euroekonomin.

Statsskuld i % av BNP

Källa: LSEG

Källa: LSEG

I Spanien har den privata sektorn å andra sidan varit ivrig att ta lån. Reuters rapporterade nyligen att efterfrågan på konsumentkrediter i landet har nått nya rekordnivåer, med en ökning på 19 % i september jämfört med året innan. Efterfrågan på mer riskfyllda konsumentkrediter har överstigit efterfrågan på bland annat bostadslån. Spanjorerna verkar nu gilla risk tack vare den goda ekonomiska utvecklingen. Även arbetskraftstillväxten har drivit låneefterfrågan, då ökad invandring har fått Spaniens befolkning att närma sig rekordnivån 50 miljoner.

Tillväxten i konsumentkrediter har naturligtvis också medfört negativa bieffekter, då bankernas nedskrivningskostnader också har ökat. I oktober steg deras andel till 4 % av den totala låneportföljen. Andelen är betydligt högre än i de för bankerna "säkrare" bostadslånen, där nedskrivningskostnaderna stannade på 2 %, men klart lägre än den tidigare toppen på 8,3 % i juni 2009. Ränteintäkterna lockar även snabblåneföretag till marknaden, vilket den spanska regeringen redan har uttryckt oro över. Vidare är en ekonomi som bygger på skuldsättning inte på en särskilt sund grund. I Spanien är spåren av den förra skuldkrisen fortfarande relativt färska i minnet, men risken för överdrifter är närvarande även nu.