Handelsbanken: Kriget i Mellanöstern bromsar världsekonomin - men Sverige tar fart när väl osäkerheten minskar
Konflikten i Mellanöstern fördröjer återhämtningen i världsekonomin och ökar riskerna för högre inflation. Men förutsättningar finns för en ekonomisk vändning om oron avtar och energipriserna faller, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos. I Sverige stärks då hushållens köpkraft mer än normalt samtidigt som bostadspriserna väntas stiga.
"Kriget skapar tydliga risker, men i vårt huvudscenario begränsas de ekonomiska effekterna och återhämtningen kan återupptas", säger Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken.
Situationen i Mellanöstern har återigen skapat osäkerhet i världsekonomin. Effekternas omfattning kommer att bero på konfliktens utveckling, men riktningen i global ekonomi är tydlig: högre inflation och lägre tillväxt. I Handelsbankens huvudscenario antas att konflikten trappas ned, oljepriserna faller gradvis och leveranskedjorna successivt fungerar bättre.
"Det är inte det bästa tänkbara scenariot eftersom energipriserna inte återgår fullt ut. Men om osäkerheten och inflationsimpulsen lättar ser vi goda möjligheter till en återhämtning som påminner om den vi såg efter tullchocken förra året", säger Christina Nyman.
Med en nedtrappning av konflikten begränsas inflationseffekterna vilket innebär att centralbankerna i stort kan avstå från räntehöjningar. Samtidigt är riskerna betydande. I ett mer allvarligt scenario kan en utdragen eller upptrappad konflikt leda till kraftigt högre oljepriser, bredare inflationsuppgång och räntehöjningar trots en svagare konjunktur.
"Det är just nu särskilt viktigt för både hushåll och företag att vara beredda på att utvecklingen snabbt kan ändras. Vi har jobbat med alternativa scenarier i denna rapport då läget är så oförutsägbart", säger Christina Nyman.
Svensk ekonomi tar fart igen, efter ännu ett bakslag
Den svenska konjunkturen tappade fart redan före krigsutbrottet. Aktiviteten är fortsatt dämpad och stämningsläget hos företagen har försvagats. Konsumtionen har fortsatt att öka men i långsammare takt. Lite oväntat har inflationen fortsatt ner i Sverige men trots det har hushållens inflationsoro ökat, i spåren av vinterns uppgång i elpriser och den kraftiga oljeprisuppgången.
"Återhämtningen tar en paus under första halvåret, men när osäkerheten minskar är förutsättningarna på plats för en uppgång i svensk ekonomi", säger Christina Nyman.
Med stigande inkomster, sjunkande inflation totalt sett, sänkt matmoms och nytt elstöd stärks hushållens köpkraft mer än normalt under året. BNP väntas öka med 2,1 procent i år och 2,5 procent nästa år. Arbetsmarknaden förbättras gradvis när efterfrågan tar fart igen, särskilt inom tjänstesektorn och offentlig sektor.
Riksbanken avvaktar - bostadspriserna stiger
Trots svängningar i enskilda priser ligger inflationen klart under Riksbankens mål. KPIF-inflationen väntas hamna under 2 procent i år och nära målet de kommande åren.
"Marknaden har svängt rejält i sin syn på Riksbanken. Men med inflation under målet ser vi ingen anledning för Riksbanken att höja räntan i år", säger Christina Nyman.
Handelsbankens prognos är att hushållens boräntor förblir nära dagens nivå i år och endast stiger svagt nästa år. Ljusnande inkomstutsikter och lättade bolåneregler bidrar till att bostadspriserna stiger med 4-5 procent under 2026 och omkring 6 procent under 2027.
"Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år. Tillsammans med ökade möjligheter att låna till bostad ger det bättre förutsättningar för bostadsmarknaden de kommande åren", säger Christina Nyman.
För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18, press@handelsbanken.se
Länk till webinar och rapporten, se Konjunkturprognosen.
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com
| BNP-prognoser | Årligt snitt | |||
|
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| Sverige* | 1,8 (1,9) | 2,1 (2,7) | 2,5 (2,2) | 1,9 (1,7) |
| Sverige, faktisk | 1,5 (1,6) | 2,4 (2,9) | 2,7 (2,4) | 1,6 (1,5) |
| Norge, fastlandet* | 1,8 (1,6) | 1,4 (1,5) | 1,0 (1,6) | 1,1 (1,2) |
| Euroområdet | 1,5 (1,4) | 0,8 (0,9) | 1,3 (1,4) | 1,4 (1,2) |
| Storbritannien | 1,4 (1,4) | 0,4 (0,8) | 0,9 (1,3) | 1,5 (1,5) |
| USA* | 2,1 (2,2) | 2,0 (2,4) | 1,9 (2,0) | 1,9 (1,8) |
| Kina | 5,0 (5,0) | 4,5 (4,5) | 4,3 (4,3) | 4,0 (4,0) |
| *Kalenderjusterad |
|
|
|
|
| Styrränteprognoser | Årets slut | |||
|
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| USA | 3,625 (3,625) | 3,625 (3,375) | 3,125 (3,125) | 3,125 (3,125) |
| Euroområdet | 2,00 (2,00) | 2,00 (2,00) | 2,00 (2,00) | 2,00 (2,00) |
| Sverige | 1,75 (1,75) | 1,75 (1,75) | 2,25 (2,25) | 2,25 (2,25) |
| Storbritannien | 3,75 (3,75) | 3,75 (3,25) | 4,00 (3,25) | 4,00 (3,25) |
| Norge | 4,00 (4,00) | 4,50 (3,50) | 4,25 (3,50) | 4,00 (3,50) |
| Valutaprognoser | Årets slut | |||||||
|
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | ||||
| EUR/SEK | 10,83 (10,83) | 10,45 (10,50) | 10,20 (10,30) | 10,00 (10,10) | ||||
| USD/SEK | 9,21 (9,21) | 8,64 (8,68) | 8,50 (8,58) | 8,47 (8,56) | ||||
| GBP/SEK | 12,44 (12,44) | 12,15 (12,21) | 11,72 (11,84) | 11,36 (11,48) | ||||
| NOK/SEK | 0,91 (0,91) | 0,95 (0,91) | 0,94 (0,90) | 0,94 (0,89) | ||||
| EUR/USD | 1,18 (1,18) | 1,21 (1,21) | 1,20 (1,20) | 1,18 (1,18) | ||||
|
Källa: Handelsbanken |
|
| ||||||
| Inom parentes: Handelsbankens konjunkturuppdatering 21 januari, 2026 | ||||||||
| Exempel: Ökat köpkraft 2026 | Låginkomst | Medelinkomst | Höginkomst | ||
| Typhushåll | Ungt par | Barnfamilj | Pensionärspar | Barnfamilj | Pensionärspar |
| Hushållets disponibla inkomst* | 40,000 | 60,000 | 35,000 | 90,000 | 60,000 |
| Bolån |
| 2,000,000 | 1,000,000 | 4,000,000 | 2,000,000 |
| Sparkapital ISK |
| 160,000 | 160,000 | 600,000 | 600,000 |
|
|
|
|
|
|
|
| Högre löner** | 600 | 900 | 350 | 1,350 | 720 |
| Lägre boräntor |
| 280 | 140 | 550 | 280 |
| Finanspolitik |
|
|
|
|
|
| Förstärkt jobbskatteavdrag | 300 | 800 | 300 | 800 | 800 |
| Sänkt matmoms | 300 | 550 | 300 | 700 | 500 |
| Sänkt elskatt |
| 100 | 100 | 100 | 100 |
| Sänkt skatt ISK |
| - | - | 100 | 100 |
| Temporärt sänkt bränsleskatt |
| 20 | 20 | 20 | 20 |
| Elstöd |
| 100 | 100 | 100 | 100 |
| Ökad köpkraft per månad 2026 | 1,200 | 2,750 | 1,310 | 3,720 | 2,620 |
*efter skatt **efter inflation och skatt