Svenska och globala ekonomin har visat motståndskraft trots fortsatt turbulens i Mellanöstern. Svensk tillväxt förväntas stabiliseras kring 2 procent de kommande åren och drivs framför allt av den inhemska ekonomin. Starkare konjunktur och stigande inflation innebär att Riksbanken börjar höja styrräntan i slutet av året. Oavsett utfallet i riksdagsvalet förblir reformutrymmet begränsat, valet väntas därav inte få någon påtaglig effekt på konjunkturen. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
- Hushållens konsumtion har stigit sedan 2024, drivet av stigande realinkomster. Denna utveckling förväntas fortsätta framöver. Samtidigt växer offentlig konsumtion och investeringar snabbt, främst till följd av den pågående försvarsupprustningen. Men även exporten kommer bidra de kommande åren och ge viktigt stöd till återhämtningen vid sidan av en starkare inhemsk efterfrågan, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.
Sammantaget räknar Swedbank med att Sveriges BNP ökar med omkring 2 procent per år under 2026-2028. Återhämtningen i ekonomin väntas leda till en tydligare förbättring på arbetsmarknaden från och med nästa år och arbetslösheten förväntas minska till 7,3 procent i slutet av 2028.
Inflationen är i dagsläget låg men stiger gradvis under det kommande halvåret. Den underliggande inflationen, rensat för energi och tillfälliga politiska åtgärder, når strax över 2 procent i slutet på året och 2,7 procent i början av nästa år. Styrräntan förväntas därför höjas med 0,25 procent i november 2026 och ytterligare en gång i februari 2027 till 2,25 procent.
- I takt med att inflationen stiger och återhämtningen i ekonomin fortsätter bedömer vi att Riksbanken vill normalisera penningpolitiken. Indikatorer tyder på ett ökat pristryck och de fördröjda effekterna av kriget i Mellanöstern väntas bidra till högre tjänste- och varupriser framöver. Dessutom har fraktpriser stigit och extremväder är ytterligare en källa till oro. Med en inflation på väg över målet så bedöms Riksbanken höja räntan i november och ytterligare en gång till i början av nästa år, säger Mattias Persson.
Läget på bostadsmarknaden har stabiliserats, priserna har stigit och samtidigt har antalet bostadsaffärer ökat. Bostadspriserna bedöms öka med omkring 4 procent i år.
- Under nästa år räknar vi med något lägre aktivitet på bostadsmarknaden då en högre styrränta och därmed högre bolåneräntor håller tillbaka efterfrågan på bostäder. Vi räknar med att bostadspriserna stiger med omkring 2 procent per år de kommande två åren, säger Mattias Persson.
Vi räknar med cirka 15 miljarder kronor i ofinansierade reformer nästa år och 25 miljarder kronor 2028. Det innebär att offentliga sektorn uppvisar budgetunderskott under hela prognosperioden. Maastrichtskulden stiger gradvis men ligger under skuldankarets övre gräns på 40 procent av BNP.
- Utrymmet för ofinanseriade reformer är betydligt mer begränsat än de senaste mandatperioderna, trots att vi går över till ett balansmål från 2027. Sverige har en fördel i jämförelse med många andra länder, med en låg statsskuld, men det krävs också att vi återgår till att följa det ramverk vi har. Det visar inte minst de senaste veckornas uppgång i långa räntor, säger Mattias Persson.
Sommarens rekordvärme i Europa sätter visst avtryck på både svensk och europeisk ekonomi. I Sverige leder högre elpriser till 0,2 procentenheter högre inflation i år. Även andra klimatrelaterade risker till inflationen är tydligt på uppsidan kommande år, såsom störningar i fraktkedjor och global livsmedelsproduktion. I Europa kommer arbetet med att återställa de områden som plågats av bränder bli kostsamt och sätter ytterligare press på redan utmanade statsfinanser.
Rapporten finns bifogat i pressmeddelandet och på Swedbanks hemsida, www.swedbank.se/seo
Mattias Persson, chefekonom, tfn +46 73 094 29 56, e-post mattias.persson@swedbank.se
Love Liman Jacobsson, pressansvarig, tfn +46 72 233 92 32, e-post love.liman.jacobsson@swedbank.se