Nordea CMD: Mot Nordens mest framgångsrika finanskoncern
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-11-06 06:00 GMT. Ge feedback här.
Nordeas kapitalmarknadsdag erbjöd ingen större ändring i företagets inriktning. Under den nya strategiperioden som sträcker sig till 2030 ligger fokus starkt på tillväxt, eftersom banken redan är i utmärkt skick vad gäller lönsamhet. Samtidigt strävar företaget efter att kontinuerligt effektivisera sin verksamhet och att finna en måttlig tillväxt i sina kostnader, särskilt genom att utveckla sina digitala förmågor. Som en summa av dessa faktorer strävar Nordea efter en tydlig tillväxt i lönsamhet och vinst jämfört med 2025 års nivå, och bankens uttalade mål är en vinst per aktie på över 2 euro år 2030 (2025e: 1,40€). Vi anser att målsättningen är mycket ambitiös, då vinsttillväxten är starkt beroende av intäktstillväxten.
Tillväxtmålen är ambitiösa
Under målperioden strävar Nordea efter en snabbare tillväxt än marknaden. Företagets uppskattning av marknadstillväxten är ungefär 3 %, så totalt sett siktar företaget på en årlig intäktstillväxt på över 4 % under 2026–2030. Nivån kan anses vara ganska hög med tanke på bankens redan starka marknadsposition inom både kreditgivning och kapitalförvaltning. Inom bankverksamheten är tillväxt dock inte den primära utmaningen, utan att uppnå den med rimlig prissättning och risknivå. När det gäller Nordea är vi inte oroade över detta, med tanke på företagets starka riskhanteringskultur. Bakom intäktstillväxtmålet ligger antagandet om en relativt stabil utveckling av marknadsräntorna (i genomsnitt cirka 3 % i Norden) i enlighet med nuvarande ränteestimat.
Av marknaderna ser Nordea en snabbare tillväxtpotential än sina konkurrenter, särskilt i Sverige och Norge. Tillväxt eftersträvas inte med några magiska knep, utan enligt företaget kräver framgång på den konkurrensutsatta bankmarknaden ett högkvalitativt och brett tjänsteutbud samt en utmärkt kundupplevelse. Tillväxt söks från både privatkunder och företagskunder. Under innevarande år har låneefterfrågan piggnat till, dessutom har Nordea lyckats vinna marknadsandelar särskilt i Sverige. Inom kapitalförvaltning ser Nordea tillväxtpotential särskilt inom investeringsförsäkringar och Private Banking-kunder.
Kostnadseffektivitet upprätthålls bland annat genom teknikinvesteringar
Kapitalmarknadsdagen bekräftade företagets tidigare budskap om att stora engångsinvesteringar i digitalisering tills vidare ligger bakom oss, och att utvecklingen av digitala tjänster och processer framöver kommer att vara betydligt jämnare. Under sin föregående strategiperiod genomförde Nordea bland annat en betydande förnyelse av sitt kärnbankssystem, dessutom gjordes kostnadsinvesteringar i teknik och bland annat i riskhantering. Dessa förväntas inte längre vara lika stora, vilket gör att kostnadstillväxten blir måttligare än under den föregående strategiperioden. Med hjälp av AI och annan teknikutveckling bedömer Nordea att de kan effektivisera sin verksamhet genom att bland annat automatisera kreditbeslut och bedrägeribekämpning, minska rutinmässigt arbete som utförs av människor samt öka produktiviteten inom kundtjänsten.
I sin uppdaterade bedömning förväntar Nordea att kostnaderna kommer att öka med ungefär 2 % per år i genomsnitt, vilket i stora drag motsvarar den allmänna kostnadsinflationsprognosen. Samtidigt innebär detta att Nordeas eftersträvade lönsamhetsförbättring är starkt beroende av intäktstillväxten. Å andra sidan är en del av den uppskattade kostnadsökningen kopplad till tillväxtplanerna, och företaget kommenterade att dessa skulle landa i att omprövas om tillväxtmålen inte uppnås under strategiperioden. Enligt Nordeas bedömning är dess nedskrivningskostnader i genomsnitt 0,1 % i förhållande till utlåningen, så utsikterna i detta avseende är oförändrade.
Marginalutvecklingen beror på intäkternas tillväxttakt
Nordea strävar efter att sänka sitt kostnads-intäktsförhållande till intervallet 40–42 %. I siffran har myndighetsavgifter inte beaktats. Med våra estimat för innevarande år är motsvarande siffra ungefär 45 %. Nordea har nått sin nya målsättning en gång tidigare, år 2023. Vi anser att det är allt annat än lätt att uppnå målet, och det kräver, förutom framgångsrik kostnadskontroll, en tydlig intäktstillväxt i linje med företagets mål på ungefär 4 %.
Målsättningen om en avkastning på eget kapital på över 15 % under hela målperioden är däremot enligt vår åsikt ganska realistisk, och den motsvarar också grovt våra nuvarande estimat. Enligt företaget bör dock avkastningen på eget kapital vara "betydligt högre" fram till 2030, vilket vi anser redan kräver en god marknadssituation. Särskilt viktig är ränteutvecklingen, eftersom en sänkning av marknadsräntorna till klart under 2 % skulle göra det extremt utmanande att uppnå en lönsamhetsnivå på över 15 %. Därför bör investeraren, utöver bankens volym- och kostnadsutveckling, följa marknadsräntornas utsikter för att bedöma målets framsteg. Även om nuvarande estimat förutspår en långsamt stigande räntekurva, har ränteprognosernas historiska träffsäkerhet varit svag.
Våra nuvarande estimat är något mer måttliga än företagets målsättning, men vi ser i detta skede inget behov av väsentliga estimatrevideringar. Vi anser att vår nuvarande estimat för avkastning på eget kapital på ungefär 15 % är en bra utgångspunkt, och vi tror att Nordea kommer att uppnå detta utan överraskande negativa ändringar i marknadssituationen. Detta skulle också vara en utmärkt lönsamhetsnivå jämfört med den övriga nordiska banksektorn. När det gäller tillväxtmålet bör det naturligtvis noteras att bankens nuvarande ledning har en ganska god historik när det gäller att uppnå uppsatta mål. Detta ökar sannolikheten för en bättre utveckling än våra estimat.
Företagsförvärv är också möjliga under strategiperioden
Utöver organisk tillväxt lyftes även företagsförvärv fram under frågestunden på kapitalmarknadsdagen. Baserat på ledningens kommentarer ser Nordea dessa som ett attraktivt alternativ för kapitalallokering, om lämpliga objekt kommer till försäljning. Kompletterande företagsförvärv, till exempel på den danska bankmarknaden, skulle kunna erbjuda kostnadssynergipotential, vilket i sin tur kan stödja ambitiösa mål för vinsttillväxt och lönsamhet. Ledningen betonade dock att tillväxtmålen för strategiperioden är organiska. Enligt vår bedömning skulle eventuella arrangemang vara måttliga i storlek (mot Danskes förvärv av norska privatkundsaffärsområden), eftersom större arrangemang är utmanande redan ur konkurrensrättslig synvinkel.
Inga väsentliga ändringar i utdelningspolicyn
Under den nya strategiperioden kommer Nordea att övergå till utdelning två gånger om året. Den första av dessa inkluderar en utbetalning i början av hösten, vars storlek är 50 % av vinsten för första halvåret. Detta innebär att utdelningen viktas något starkare mot den utdelning som betalas ut på våren, vars andel kommer att vara ungefär 60 % av hela räkenskapsårets utdelning inom målintervallet (60–70 % utdelningskvot). Dessutom kompletteras utdelning som vanligt med återköp av egna aktier. Följaktligen är uppdelningen av utdelningen i två delar praktiskt taget den enda ändringen som gjorts i utdelningspolicyn. Detta påverkar dock inte företagets värde.
Dörren lämnades förstås öppen även för företagsförvärv, som om de genomfördes skulle minska det kapital som är tillgängligt för återköp av egna aktier. Totalt förväntar Nordea att dela ut över 20 BNEUR till sina ägare under åren 2026–2030 (>40 % av nuvarande marknadsvärde). Därmed förblir utdelningen riklig, som tidigare, och utgör en central del av aktiens förväntade avkastning.
När det gäller kapitalstrukturen upprepade Nordea sitt tidigare mål att bankens soliditet (CET1) ska överstiga den miniminivå som fastställts av myndigheterna med 1,5 procentenheter. I detta avseende preciserade företaget dock att det förväntar sig att dess soliditet kommer att ligga på målnivån (15,5 %) under hela målperioden. Det finns alltså ingen betydande mängd extra medel i balansräkningen för närvarande (CET1-nivån var 15,9 % i slutet av Q3’25), så utdelningen är beroende av vinstutvecklingen.
