En turbulent vecka för försvarssektorn…

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har europeiska försvarsaktier stigit som få andra sektorer. Länder som tidigare varit återhållsamma har börjat tala om upprustning i termer som inte hörts sedan kalla kriget. Det har lett till en betydande uppgång för europeiska försvarsbolag, där aktier som Saab, MilDef, Rheinmetall och Thales haft flera år av positiv tillväxt.

Under de senaste dagarna har dock en nedgång noterats inom sektorn. När Stockholmsbörsen höll stängt på nationaldagen föll tyska Rheinmetall 5%, norska Kongsberg och franska Thales med 4%, italienska Leonardo 3% och brittiska BAE Systems med 2,6%. När handeln återupptogs på måndagen fortsatte nedgångarna  och Saab föll omkring 7%.

Vad är det som händer?

Bakgrunden är i grunden paradoxal. Samtidigt som det talas om historiska ökningar i försvarsbudgetar, med Nato som vill se uppemot 5% av BNP till försvaret, så faller aktierna i sektorn. Det väcker frågan: Har försvarssektorn redan toppat?

Enligt Deutsche Bank finns en avgörande förklaring: förväntningarna har sprungit före verkligheten. Många investerare hade redan prisat in stora ökningar av försvarsutgifter, särskilt inför Nato-toppmötet den 24-25 juni. Banken tror dock att mötet inte kommer leda till några överraskande höjningar, och i en sektor med så högt ställda förväntningar är det i sig ett negativt besked.

Dessutom pekar banken på att värderingarna nu är mycket höga. Det genomsnittliga P/E-talet för försvarsbolag i Europa har stigit från 18 till 40 bara sedan årsskiftet. Det betyder att marknaden idag är beredd att betala över dubbelt så mycket för varje vinstkrona, något som ofta kräver betydande fortsatt tillväxt för att vara hållbart.

Vad händer framöver?

Nato-toppmötet i slutet av juni blir en viktig vattendelare. Kommer medlemsländerna faktiskt enas om att öka sina försvarsbudgetar till 3,5 eller 5% av BNP? Eller kommer ekonomiska begränsningar, som höga skulder och svaga statsfinanser, att göra investeringarna svåra att realisera?

Många länder har stora ambitioner. Till exempel har Storbritannien presenterat en plan om att öka sitt försvarsanslag till 3% av BNP senast 2034. Enligt nuvarande budgetregler finns det dock väldigt lite utrymme för att faktiskt genomföra detta utan att skära i annan offentlig verksamhet.

Ett alternativ är att finansiera upprustningen genom ökade underskott, något EU nu diskuterar inom ramen för initiativet “Readiness 2030”. Tanken: låna mer nu, men investera i tillväxt som på sikt stärker ekonomin.

Vad betyder detta för försvarsaktier?

På kort sikt kan osäkerheten fortsätta skapa svängningar. Om Nato-mötet inte överraskar positivt finns risk för fortsatt vinsthemtagning. Samtidigt är de långsiktiga utsikterna fortsatt intressanta då Europa står inför en omställning där mycket av försvarsindustrin behöver skalas upp, digitaliseras och moderniseras.