Utdelningssäsongen är här! Navigera rätt bland högutdelare och potentiella dividendfällor

Våren är högsäsong för de investerare som inväntar utdelning. Majoriteten av de finländska och svenska bolag som betalar årlig dividend, gör det inom tidsperioden senare hälften av mars till mitten av maj. Det finns naturligtvis undantag gällande tidpunkten, samt antal utdelningar. Förutom årlig dividend, förekommer utdelning halvårs- kvartals- och månadsvis. I Finland hör bl.a. Wärtsilä och Tietoevry till halvårsutdelarna, medan bl.a. Verkkokauppa och Citycon delar ut kvartalsvis. Exempel på svenska halvårsutdelare är Castellum och Axfood, medan bl.a Lundin Energy och Autoliv delar ut kvartalsdividend. SBB meddelade nyligen att man ämnar införa månatlig utdelning.

Våren 2022 har kallats ”alla tiders utdelningvår”. Även termer som dividendregn har figurerat i spaltmillimetrarna. Börsens uppvisade volatilitet under årets första kvartal har möjliggjort anskaffningar till lägre prisnivåer på vissa aktier och därigenom en högre direktavkastning. Även banksektorn, som i pandemitider haft restriktioner gällande utdelningar, bjuder sina aktieägare på höga direktavkastningar denna vår.

Vad är dividend?
Dividender, även kallad utdelning kan beskrivas som den lön en investerare får för sitt innehav och risktagande som aktieägare. Dividenden är den andelen av vinsten som bolaget delar ut till sina aktieägare. Den andel som inte delas ut till aktieägarna stannar kvar i bolaget och används till investeringar, som i form av värdeökning även ökar aktieägarens förmögenhet och möjlighet till avkastning på sikt.

Hur fastställs utdelningskvoten? Är hög vinstutdelning alltid av godo?
Bolagsstämman fattar beslut om hur stor andel av resultatet som skall delas ut till aktieägarna. Detta kallas för utdelningskvot. Att ett bolag betalar ut dividend berättar i majoriteten av fallen att bolaget har en sund och stabil verksamhet och ekonomi. Utdelningen till aktieägarna får inte resultera i att bolagets betalningsförmåga eller ekonomiska läge försämras. Ur aktieägarens synvinkel kan det även vara att föredra att bolaget avstår från vinstutdelning. I synnerhet om det ekonomiska läget så kräver, eller om vinstmedlen gör bättre nytta i en satsning på verksamhetens framtida utveckling.

Som investerare gäller det att vara uppmärksam på i vilken utsträckning bolaget betalar ut av sin vinst. En för hög utdelning kan visa sig vara en så kallad dividendfälla. En utdelningskvot som närmar sig, eller till och med överskrider 100% är alarmerade stor. Det samma gäller om direktavkastningen är mycket hög, eller om bolaget höjer sin utdelning snabbare än sitt eget resultat.

Hur mäter man storleken på den egna direktavkastningen?
Utdelningens storlek för den enskilda aktieägaren anges i euro per aktie (alternativt krona per aktie). Direktavkastning är det mått som anger hur stor utdelningsavkastning, angett i procent, som investeraren får, i förhållande till det pris man betalat för aktien. Observera att direktavkastningen inte är statisk, utan varierar enlighet med aktiens pris. De kurssvängningar som nu funnits på marknaden, kan till exempel ha skapat flera realisationstillfällen för högre direktavkastning i specifika aktier.

Räkneexempel för direktavkastning:
Bolag X meddelar om en utdelning på en euro per aktie. Priset på aktien är 27 euro. Direktavkastning räknas enligt följande: (100% * 1 euro) / (27 euro) = 2,7 %
Direktavkastningen på aktien X är 2,7% till denna kurs.

Vem har rätt till utdelning?
För att som aktieägare ha rätt till utdelning bör du vara registrerad som aktieägare vid tidpunkten för avstämningsdagen. Avstämningsdagen infaller vanligtvis en eller två dagar efter bolagsstämman. Utdelningsdagen anger det datum som dividenden betalas till det konto aktieägaren har uppgett. I och med att banktransaktioner kan ta upp till två dagar finns det även mer specifika bestämmelser kring detta. Sink-dagen är sista dagen då du kan köpa en aktie och samtidigt ha rätt till utdelning. Du behöver behålla aktierna på ditt konto över natten till nästkommande dag för att ha rätt till utdelningen. Om du handlar aktien på x-dagen har du ej rätt till utdelning. Om du däremot står som ägare under x-dagen och säljer aktien senare under dagen har du fortfarande rätt till utdelning.

På utdelningsdagen kan man vanligen, åtminstone i teorin, se ett kursfall som motsvarar storleken på den utbetalda dividenden.