SEB: Boprisindikatorn 20 år - betraktelser från två händelserika decennier
De senaste 20 åren har bostadspriserna stigit med 150 procent i Sverige. Parallellt har bostadsmarknaden genomgått stora förändringar. Vi har sett upp- och nedgångar på börsen, minusränta följt av kraftigt stigande styrränta, avskaffad fastighets- och förmögenhetsskatt samt införande av amorteringskrav och bolånetak. Under hela denna period har SEB följt svenskarnas tro på hur priset på bostäder ska utvecklas, tillsammans med andra bostadsrelaterade frågor. Nu har vi sammanställt de senaste 20 åren i en ny rapport.
Under två decennier, vid drygt 240 tillfällen, har svenska hushåll fått svara på hur de tror att bostadspriserna kommer utvecklas det kommande året. De har överlag varit positiva och trott på stigande priser vid 85 procent av mättillfällena. Det sammanfaller väl med den faktiska prisutvecklingen. Utöver förväntningar på prisutvecklingen har hushållen bland annat fått svara på frågor om styrräntan, om de har bunden eller rörlig ränta på sina bostadslån samt några återkommande extrafrågor på bostadsområdet. Under åren har hushållen generellt haft en tro om högre styrränta om ett år än vad utfallet blivit, vilket kan förklaras av att vi haft låga räntor under en lång tid. Därtill finns det en korrelation mellan räntenivå och andel hushåll med bunden ränta, där låg styrränta inneburit fler bolån med rörlig ränta medan fler hushåll valt att binda i takt med att räntorna stigit.
- Efter 20 år med SEB:s Boprisindikator kan vi konstatera att hushållens förväntningar i de flesta fall har varit en god indikation för riktningen på bostadsmarknaden och många gånger en återspegling av det ekonomiska klimatet. Detta innebär att den bör tolkas i kombination med andra ledande indikatorer. Nu står hushållen inför ett tufft ekonomiskt läge och Riksbankens räntehöjningar har inte nått sin fulla effekt ännu. Hur det kommer att påverka hushållens boprisförväntningar blir en utveckling att följa i kommande mätningar, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Bostadsmarknaden spås bli allt tuffare för varje ny generation
Hushållen har också fått reflektera över vilka möjligheter de har haft att bo som de önskar jämfört med generationen före dem, samt vilka möjligheter de tror att kommande generationer kommer att ha. 48 procent uppger att de haft det svårare än föregående generation. Det är dock stora variationer mellan olika åldersgrupper, där 60 procent av de mellan 18-24 år anser sig ha haft sämre möjligheter, medan de som är 66+ övervägande anser sig ha haft bättre möjligheter än generationen innan. När det kommer till nästkommande generations möjligheter tror mer än varannan respondent, 56 procent, att det kommer bli tuffare.
- Det är ett nedslående resultat att nästan hälften av svenskarna uppger att de har sämre förutsättningar på bostadsmarknaden än sina föräldrars generation. Hushållens syn återspeglar en dysfunktionell bostadsmarknad med hög grad av trögrörlighet, utbudsbrist och regleringar som höjer trösklarna för att ta sig in på bostadsmarknaden, samtidigt som boendekostnader nu stiger, säger Américo Fernández.
- Politiker och beslutsfattare bör se detta som en signal att återigen lyfta bostadspolitiken högst upp på agendan för att undvika att nästa generation blir stora bostadsförlorare. Att inte göra något riskerar att få långsiktigt negativa effekter för ekonomi, arbetsmarknad och samhälle, säger Américo Fernández.