Estland meddelade att de säljer transport- och logistikbolaget Omniva, som är verksamt i de baltiska länderna, genom ett öppet anbudsförfarande. Omniva är en konkurrent till Posti på den baltiska paketeringsmarknaden. Vi bedömer att Posti kommer att delta i auktionen, eftersom Omniva skulle stärka dess position på den baltiska paketutdelningsmarknaden och säljarens utropspris enligt vår mening är modernt. Enligt vår ståndpunkt är möjligheterna till värdeskapande i affären till ett köpespris som överstiger begärt pris goda, vilket stöds av Postis meriter av lönsam verksamhet inom paketverksamheten i Finland och de kostnadsfördelar som kan uppnås genom integration. Vi betonar att Posti inte själv har meddelat att de deltar i anbudsförfarandet.

Omniva har vuxit med paketaffären i spetsen, men resultatenivån har ännu rum för förbättring

Estlands regering inledde i september ett offentligt anbudsförfarande med slutna anbud (sealed-bid auction) där man säljer samtliga aktier i AS Eesti Post. Bolaget verkar under varumärket Omniva. Utgångspriset för aktierna har fastställts till 52 MEUR och tidsfristen för att lämna anbud löper ut i slutet av november 2026. Beslutet om försäljningen fattades av Estlands regeringen den 6 april 2026. Bakom beslutet ligger en önskan om att minska statens affärs- och investeringsrisk samt tanken om att statens roll i första hand bör vara regulator snarare än ägare.

Omniva är ett logistik- och transportföretag som sedan 2010-talet har förvandlats från ett traditionellt nationellt postväsen till en regional paket- och logistikkoncern. Företaget är verksamt i alla tre baltiska länder och bedriver dessutom internationell fraktverksamhet i liten skala. Verksamheten är uppdelad i paket- och kurirtjänster som har blivit kärnverksamheten, internationell frakt- och logistikverksamhet samt traditionella posttjänster. Andelen strukturellt vikande posttjänster uppgår till ungefär 25 %, och andelen förlustbringande verksamhet enligt samhällsomfattande tjänsteplikt av koncernens omsättning är redan liten, det vill säga omkring 5 %.

Omnivas omsättning har vuxit med ungefär 3 % per år under perioden 2019–2025. Detta innefattar både företagsförvärv och avyttringar, vilket gör att vi anser det vara en utmaning att uppskatta den exakta organiska tillväxten. Tillväxten har drivits av paket- och logistikverksamheten, medan omsättningen för posttjänsterna har krympt i takt med strukturella trender. Under samma period har bolaget gjort en rapporterad EBITDA på i genomsnitt 18 MEUR, men resultatet har nästan årligen förbättrats av försäljningar av olika tillgångar. Den operationella utvecklingen har därmed enligt vår bedömning varit ganska svag och den justerade rörelsevinsten har släpat efter i närheten av nollstrecket. År 2025 förbättrades Omnivas operationella resultatskick avsevärt när en kraftigare omsättningstillväxt lyfte den justerade rörelsevinsten till ungefär 2 MEUR. Om tillväxten fortsätter är det också möjligt att Omnivas operationella utveckling fortsätter att vara starkare än historiskt. Omnivas balansräkning har förbättrats med åren tack vare tillgångsförsäljningar, och i slutet av 2025 uppgick kvoten mellan icke-räntebärande skulder och EBITDA till 1,2x, vilket vi anser vara en hälsosam nivå.

Utvecklingen av Omnivas nyckeltal och de grova estimat som Inderes har gjort

Källa: Omniva, Inderes

Vi bedömer att Posti deltar i anbudsförfarandet

Affärens centrala logistik skulle enligt vår ståndpunkt vara att stärka Postis marknadsposition på den baltiska paketmarknaden, där Posti för närvarande har en marknadsandel på ungefär 20 % inom konsumentpaket. Att slå samman Postis och Omnivas överlappande funktioner (t.ex. distributionsnätverket) skulle också medföra kostnadsbesparingar, vilket skulle göra det nödvändigt att förbättra den underliggande lönsamheten för Omniva. Det är värt att notera att Posti i och med affären även skulle expandera till B2B-paket, där företaget för närvarande inte är verksamt i Baltikum i någon större utsträckning. Affären skulle dock enligt vår ståndpunkt också föra med sig oönskad verksamhet, såsom strukturellt krympande och förlustbringande posttjänster. Postis meriter från driften av motsvarande verksamhet är dock utmärkta i Finland, men skillnader mellan marknaderna (såsom reglering) kan orsaka utmaningar för att göra verksamheten lönsam. I det stora hela anser vi att Omniva är ett lämpligt förvärvsobjekt för Posti och vi förväntar oss att bolaget deltar i anbudsförfarandet.

Postis nettoskuld (exkl. IFRS 16-poster) uppgick till 214 MEUR i slutet av Q2. Detta är 1,1 gånger EBITDA för de senaste tolv månaderna. Postis mål är att hålla nyckeltalet under 2,5x, vilket skulle innebo att bolaget med det nuvarande resultatet har en förvärvskapacitet på drygt 200 MEUR. Vidare kommer cirka 85 MEUR i kapital att frigöras för bolaget genom avyttringen av fastighetsportföljen, vilket skulle kunna användas för att finansiera affären. Vi anser därför inte att finansieringen utgör ett hinder för affären.

Affären borde gå igenom

Affären skulle leda till att Postis marknadsposition stärks på den baltiska paketmarknaden. Enligt våra beräkningar skulle Postis och Omnivas verksamhet i Baltikum (exkl. Omnivas internationella frakt) bilda en omsättning på ungefär 150 MEUR när det gäller last mile-paketutdelning. Baserat på information som hämtats från Postis noteringsprospekt är den baltiska paketutdelningsmarknaden (B2C- och B2B-paket) värd 400–500 MEUR. Detta skulle innebära att Postis och Omnivas sammanlagda marknadsandel skulle stiga till grovt räknat 30–40 %. Detta borde inte utgöras av ett hinder för affärens genomförande. Konkurrensmyndigheten granskar dock marknadsandelarna landsspecifikt, och vi har inte full säkerhet om storleken på dessa. De landsspecifika andelarna kan därmed till följd av affären stiga till gränsen för en dominerande marknadsposition, särskilt när det gäller konsumentpaket. I sådana fall kan vissa landsspecifika särvillkor ställas upp för affärens genomförande.

Möjligheterna till värdeskapande i affären är minst måttliga ur Postis perspektiv

Utgångspriset för Omnivas aktier i auktionen har fastställts till 52 MEUR. Med vår uppskattning av de icke-räntebärande skulderna för 2026 skulle detta innebära ett företagsvärde (EV) på ungefär 70 MEUR. När vi ställer värderingen i relation till våra estimat för Omniva för åren 2027–2028 motsvarar det multiplar på ungefär 0,4x EV/S och 3–4x EV/EBITDA. Jämfört med Postis egna multipelvärden och Postis peer-grupp (EV/S ~0,9x och EV/EBITDA 7-8x) är dessa multiplar måttliga, men med tanke på Omnivas ganska stora avskrivningsmassa (dvs. låga EBIT) anser vi att de är någorlunda motiverade. Vi skulle inte heller vara beredda att i transaktionen godkänna multiplar i nivå med peers för Omniva på grund av bolagets fluktuerande och dessutom låga utveckling av vinst och avkastning på kapital.

Vår egen bedömning av Omnivas verkliga värde är 70–100 MEUR (EV). Vår bedömning baseras på estimatet för 2027 samt prissättningsmultiplar som vi anser vara rimliga (EV/S 0,4–0,6x, EV/EBITDA 5–7x och EV/EBIT 8–10x). Mittpunkten i intervallet för det verkliga värdet är 85 MEUR, vilket skulle innebära en premie på ungefär 20 % jämfört med utgångspriset i anbudsförfarandet (EV ungefär 70 MEUR). Detta låter enligt vår mening måttligt, eftersom vi inte tror att auktionen leder till en intensiv budgivning på grund av Omnivas vikande postverksamhet. Riskkapitalister är knappast intresserade av en strukturellt fallande och delvis reglerad bransch. Inom Baltikum har det dock skett en branschintern konsolidering (t.ex. DHL och Venipak), varför flera industriella aktörer sannolikt kommer att delta i anbudsförfarandet.

Utifrån detta perspektiv anser vi att Postis position som en potentiell vinnare i budgivningen är åtminstone måttlig, vilket skulle göra det möjligt att skapa aktieägarvärde på lång sikt med ett företagsvärde på 85 MEUR. Enligt vårt estimat för 2030 skulle Omniva kunna uppnå en rörelsevinst på ungefär 10 MEUR exklusive eventuella integrationssynergier eller förbättringar av den operationella förmågan som Posti tillför. Detta skulle grovt räknat innebära en avkastning på det investerade kapitalet på 12 % för ett kapital på 85 MEUR, vilket är en bra nivå inom branschen och affären skulle därmed skapa värde. Om köpeskillingen dock skenar iväg (t.ex. 100 MEUR) skulle värdeskapandet kräva en vinstnivå på nästan 15 MEUR. Vi anser dock inte att denna vinstnivå är omöjlig med tanke på lönsamhetsnivåerna inom branschen och för Posti i Finland, men vi betonar att detta sannolikt också skulle kräva eldunderstöd från posttjänsternas sida (t.ex. att minska förlusten).