En omväxlande vecka bakom oss, med handelskriget i luften
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 3.2.2025 kl. 06:18 CET. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.
Förra veckan var en uppgångsvecka på den europeiska aktiemarknaden, men i USA gick det trögare. Den verkliga nyhetsbomben kom först under helgen, då Vita huset gick från ord till handling och införde 25 % tullar på import från Mexiko och Kanada (exklusive Kanadas energisektor, som får 10 % tullar) och 10 % tilläggstullar på kinesisk import. Tullarna träder i kraft imorgon tisdag, så det finns fortfarande en möjlighet att förhandla ner avgifterna. Dessutom uppgav president Donald Trump att tullar säkert kommer att införas även mot EU, men tidpunkten för dessa är fortfarande öppen. Handelskriget är alltså starkt på agendan och morgonens nedgång på aktiemarknaden visar tydligt att det återigen är en stor källa till osäkerhet på marknaden.
I Vita huset verkar man leva i en helt annan verklighet än utanför dess väggar. Världshandeln bygger på relativa fördelar, och tack vare lägre kostnader gynnar frihandel alla i en värld med frihandel. I Vita huset ser man däremot världshandeln som ett rån, där USA agerar som betalare och andra drar ensidiga fördelar av det. Denna synvinkel har blivit en minoritetsuppfattning bland experter, eftersom de uttryckta åsikterna om de nya tullarna har varit negativa. Bloomberg uppskattade till exempel att 43 % av USA:s import och 5 % av BNP nu omfattas av tullar (Kina, Mexiko och Kanada är de största importländerna). USA:s genomsnittliga tullnivå skulle stiga i ett slag från nuvarande 3 % till 10,7 %.
För att fylla de luckor som uppstår till följd av minskad import skulle USA behöva nästan fördubbla sin egen produktion, vilket är en nästan omöjlig uppgift på kort sikt. Bloomberg uppskattar att om handelspartner svarar med samma mynt på tullhöjningarna, skulle det minska USA:s BNP med 1,2 procentenheter och öka den underliggande inflationen med 0,7 procentenheter. Dessutom har det i morgonens bedömningar skymtats ett hot om stagflation i Kanada och Mexiko, eftersom deras exportandel till USA är relativt stor. Kina har redan erfarenhet av handelskriget 2018–2019, då effekten på handeln med USA var synlig, men förblev måttlig, vilket framgår av figuren nedan.
Källa: Bloomberg
När Trumps nya mandatperiod inleddes gjorde nästan alla samma antaganden om politiken på kort sikt: Trump kommer visserligen att begränsa immigrationspolitiken, men massutvisningar är osannolika (eftersom det minskar arbetskraften och kan skada den ekonomiska tillväxten), tullar kommer att införas men de kommer att vara partiella eller riktade mot specifika sektorer, och det kommer inte att bli några större konflikter med Fed. Helgen visade att man i tullfrågan rörde sig mot konkreta åtgärder. Trump valdes inte bara för att "skydda aktiemarknaden" och särskilt när det gäller handelspolitiken verkar Vita huset gå snabbt mot ett riskscenario där politiken bromsar den ekonomiska tillväxten och samtidigt, genom inflation, tvingar Fed att hålla styrräntan på en högre nivå än väntat. Detta leder inte nödvändigtvis till en marknadskrasch, men det skulle räcka till en minirecession. Effekterna beror dock också på andra handelspartners reaktioner, så bollen är i luften.