Geoekonomi är på tapeten och kan ändra tillväxtestimaten

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-09-30 05:11 GMT. Ge feedback här.

Geoekonomi är ett stort och aktuellt tema i den ekonomiska debatten. Denna artikel behandlar grunderna för geoekonomi i ett Q&A-format. Samtidigt går vi igenom vilket land som håller geokonomins spira och vilka länder som utmanar det. Som källa för texten har använts ETLAs rapport ”Geopolitiken förändrar världsekonomin” och FIIAs rapport ”Measuring Geoeconomic Power”.

1. Vad är geoekonomi och hur skiljer det sig från geopolitik?

Geopolitik syftar på hur geografi är kopplad till ett lands politik, särskilt utrikespolitik och relationer mellan stater. Geekonomi, å andra sidan, innebär att man använder ekonomiska medel för att uppnå geopolitiska mål. Dessa medel inkluderar bland annat tullar, handelshinder, exportsubventioner, medgivanden för marknadstillträde, handelsavtal och industripolitik, samt ägande av infrastruktur, som har blivit välkända i år. Geoekonomisk maktutövning är ofta indirekt och kan vara svår att skilja från normal ekonomisk verksamhet.

2. Hur förändrar geopolitiken och geoekonomin grunderna för den internationella arbetsfördelningen?

Geopolitik och geoekonomi är marknadsbaserade i den internationella arbetsfördelningen. Tidigare, enligt Ricardos teori, fokuserade länder på att producera varor där de hade en relativ fördel och köpte andra varor och tjänster från utlandet, vilket effektiviserade produktionen. Idag verkar principen om komparativa fördelar ha fått ge vika, och den bästa politiken för varje land bestäms av "spelteoretiska" överväganden om egna och andra parters handlingar. Vidare påverkar statliga åtgärder, såsom direkta företagsstöd och skatteförmåner, alltmer placeringen av investeringar och bildandet av värdekedjor. Blockbildning och industripolitik syftar till att minska beroendet av andra länder och göra globala värdekedjor mer blockspecifika. Istället för öppenhet har man alltså börjat titta inåt och skydda sin egen ekonomi.

Politiska åtgärder i globaliseringens och geoekonomins tidevarv

Källa: ETLA

3. Vad är blockbildning och nya skiljelinjer i världsekonomin?

Geopolitik och geoekonomi delar upp världsekonomin i block, det vill säga statliga eller politiska grupperingar. Till skillnad från kalla kriget, då skiljelinjerna var tydliga (demokrati kontra kommunism, marknadsekonomi kontra planekonomi), är dagens skiljelinjer mer mångfacetterade. En skiljelinje kan till exempel uppstå i hur olika länder förhåller sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina. En annan möjlig skiljelinje kan uppstå kring BRICS-gruppen, vilket betonar en multipolär värld. Traditionellt har geografin skapat skiljelinjer mellan ekonomiska regioner (t.ex. EU, ASEAN, MERCOSUR). Även mindre grupperingar, såsom allianser kring metaller eller råvaror (t.ex. litium), har observerats. I sina olika former kan blockbildning leda till minskad internationell handel och arbetskraftsinvandring, en avmattning av kapitalrörelser och teknologisk isolering.

4. Hur mäts geoeonomisk makt och inom vilka delområden?

Geopolitisk makt mäts med hjälp av ett index utvecklat av FIIA. Den fokuserar på tre centrala områden inom den internationella ekonomin: varuhandel, handel med olja och oljeprodukter samt internationell finansiering. Metodologin undersöker ländernas position i förhållande till resten av världen, en stats specifika inflytande över en annan, samt statens inflytande över en bred grupp av andra stater. Indexet baseras huvudsakligen på marknadsandelar, såsom Saudiarabiens andel av råoljeproduktionen eller den amerikanska dollarns andel av handelsfinansieringen. Dessutom används Rank-1-indikatorn (hur ofta ett land är det största importlandet för ett annat land) och Herfindahl-Hirschman-indexet (hur koncentrerad importen är) inom varuhandeln. Finansiell makt kombinerar den nationella valutans andel av världens centralbankers valutareserver och landets andel av det globala aktiemarknadsvärdet. Nedan presenteras de viktigaste observationerna av indexets revidering från 2010.

Geoelektrisk index, 7 största områden.

Källa: FIIA

5. Vad är USA:s, EU:s och Kinas geoekonomiska makt i världsekonomin?

Som framgår av figuren är USA världens ledande geoekonomiska makt. Dess makt baseras särskilt på exceptionella finansiella system, med den amerikanska dollarns roll som den största valutan som grund. Enligt studier är Europeiska unionens geoekonomiska makt den näst största, men dess relativa ställning har försvagats och Kina har vuxit fram som en betydande utmanare. Kinas geoekonomiska makt har vuxit snabbt, baserad övervägande på handel snarare än finans. Till exempel har Kina gått om EU som den viktigaste importkällan och dess andel i Herfindahl-Hirschman-indexet, som mäter importkoncentrationen, har närmat sig EU:s nivå. Saudiarabien och Ryssland dominerar oljeexporten, men deras totala poäng är betydligt lägre än USA:s, EU:s och Kinas.

6. Hur är den gröna omställningen kopplad till geoekonomi och industripolitik?

Den gröna omställningen är en central del av den geoekonomiska konkurrensen och industripolitiken, och påverkar därmed även de geoekonomiska maktvikterna. Det erbjuder många länder en möjlighet till ny industrialisering, men utgör samtidigt ett hot mot länder som producerar fossila bränslen. Omställningen gör enorma investeringar nödvändiga i energi- och transportsystem samt i industriella produktionstekniker. Geekonomi syns här till exempel i att USA och EU inkluderar den gröna omställningen i sina egna stödprogram. Ett exempel på detta är IRA-programmet, som erbjuder skatteförmåner till företag inom grön teknik som investerar i USA och uppmuntrar konsumenter att köpa elbilar tillverkade i USA. Detta visar hur industripolitiken styr investeringar i enlighet med strategiska mål, och hur även tullar (t.ex. fyrdubblingen av tullarna på kinesiska elbilar) är en del av detta.

7. Vilka utmaningar och möjligheter medför den geoekonomiska revideringen för små öppna ekonomier som Finland?

Små öppna ekonomier, som Finland, har naturligtvis begränsade möjligheter till självständig geopolitisk påverkan. De måste ofta anpassa sig till de stora riktlinjer som fastställts av stora länder eller ekonomiska regioner. Utmaningen är stödkonkurrensen, där små länder inte kan matcha de stora ländernas massiva företagsstöd. Små länder kan dock stärka sin ställning genom att bland annat satsa på innovations- och industripolitik, utveckla utbildningssystemet samt effektivisera investeringsincitament och tillståndsprocesser, det vill säga genom att minska byråkratin. Det är också avgörande att skapa och upprätthålla partnerskap med likasinnade länder samt att tydligt reagera på geopolitiska påtryckningar. Finland bör i sin industripolitik noggrant överväga problemlösning, marknadsmisslyckanden och de mest lämpliga tillvägagångssätten.

8. Vad innebär differentieringen och blockbildningen av den globala ekonomin för framtiden?

Differentieringen och blockbildningen av den globala ekonomin kommer sannolikt att leda till långsammare ekonomisk tillväxt och eventuellt även en lägre bruttonationalprodukt. Enligt studier varierar effekterna, men de kan vara betydande. Till exempel, enligt ett scenario kan den globala BNP sjunka med upp till 4,8 % på kort sikt. Estimat varierar dock kraftigt, och bland annat enligt IMF skulle den långsiktiga negativa effekten på BNP stanna vid 1,2 %.

Länder med lägst inkomstnivå skulle drabbas hårdast, särskilt de som är beroende av handel med jordbruksprodukter och varor. Värdekedjorna kommer sannolikt att bli mer blockspecifika, vilket innebär att de olika produktionsfaserna i stor utsträckning kommer att placeras inom det geopolitiska blocket. Detta kan öka kostnaderna och priserna. Även om nya förhållanden kräver ett nytt sätt att tänka kring politiska åtgärder, bör gamla goda principer, såsom att korrigera marknadsmisslyckanden och tillåta kreativ förstörelse, inte glömmas bort. Geoelektriska fokus bör ligga på förnyelse snarare än bevarande.

9. Hur ska investerare förhålla sig till geoekonomi?

Geoekonomin har bokstavligen skakat om aktieindexen under innevarande år, bland annat i form av tullrisker. För investerare kan det medföra både ökade risker (tullar och andra handelsrestriktioner, regleringsändringar inom olika sektorer, ändringar i statlig stödpolitik, råvaruprissvängningar, förändringar i produktionskedjor) och möjligheter (grön omställning, teknologiska genombrott). I den geoekonomiska eran betonas fördelarna med geografisk diversifiering, liksom att hålla sig uppdaterad ur investerarens perspektiv. De relevanta riskerna och möjligheterna har sammanställts i tabellen nedan.

Geopolitiska risker och möjligheter