Inflationens indiansommar har börjat i euroområdet
Sammanfattning
- Inflationen i euroområdet har ökat kraftigt, med preliminära siffror som överträffar förväntningarna i Tyskland, Frankrike och Spanien.
- Prisökningen drivs främst av stigande energipriser, medan kärninflationen i Tyskland ligger kvar på 2,4 %.
- ECB står inför utmaningar i sin penningpolitik, med en stärkt dollar som ytterligare förvärrar situationen för euroområdet.
- Centralbanken överväger ytterligare räntehöjningar, vilket kan påverka ekonomisk tillväxt och låntagare negativt.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-09-30 13:51 GMT. Ge feedback här.
I euroområdets stora länder upplever man en veritabel indiansommar vad gäller inflationen, det vill säga en varm period i september–oktober (på tyska Altweibersommer). De preliminära inflationssiffrorna överträffade estimaten klart i Tyskland, Frankrike och Spanien.
Harmoniserat konsumentprisindex, förändring från året innan, %
Källa: LSEG
ECB:s inlåningsränta, %
Källa: LSEG
En försmak av att inflationen värms upp fick vi redan igår när Spanien rapporterade sina preliminära och harmoniserade siffror. Prisökningen accelererade till 5,0 % från året innan och till 0,6 % på månadsbasis. Idag fortsatte Frankrike på samma spår, där konsumentpriserna steg med 3,4 % från året innan och med 0,4 % på månadsbasis. Ännu på eftermiddagen sällade sig Tyskland till ledet, där priserna steg med 3,3 % från året innan och med 0,6 % på månadsbasis, samt Italien, där prisförändringen från året innan var 4,1 %.
Skillnaden var tydlig jämfört med augusti, eftersom prisförändringen i september var 0,4–0,8 procentenheter snabbare än i augusti. Man behöver inte leta länge efter orsakerna, eftersom ökningen av energipriserna nu är en central drivkraft för inflationen. Till exempel låg kärninflation som exkluderar energi- och livsmedelspriser kvar på 2,4 % i Tyskland för tredje månaden i rad. Även inom Europeiska centralbanken inser man säkerligen grundorsakerna till inflationen mycket väl, och centralbanken befinner sig nu i en rävsax när det gäller sin penningpolitik: man borde reagera på inflationen, men medlen är få. Hur som helst är inflationen på väg mot centralbankens ”dåliga” scenario, där prisökningen närmar sig fyra procent i slutet av det här året och början av nästa år.
För euroområdets del förvärras situationen ytterligare av en stärkt dollar, eftersom råvaror prissätts i dollar och energin därför kan bli ännu dyrare omvandlad till euro. Därför har centralbanken ännu räntehöjningar framför sig, vilket även chefen Christine Lagarde antydde i sitt tal i måndags när hon nämnde att ett ”måttligt” agerande mot pristrycket fortfarande ligger på centralbankens bord. Från den nuvarande nivån på 2,5 % kan inlåningsräntan höjas ganska obekymrat till nära tre procent, men därefter får man garanterat uppleva en viss smärtgräns bland låntagare och investerare. Alltför höga räntor skulle döda den begynnande ekonomiska tillväxten, så centralbanken måste återigen vara på sin vakt.
