Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-09-29 04:44 GMT. Ge feedback här.

ECB:s räntebeslut följs noggrant, men centralbankernas tal mellan mötena kan röra om på marknaderna lika mycket. För längre räntor är deras totala inverkan ännu större.

Av en eller annan anledning är jag särskilt intresserad av centralbankernas kommunikation, eftersom jag en gång i tiden skrev en empirisk studie i ämnet, d.v.s. om förutsägbarheten i centralbankirernas tal. Ämnet har blivit allt populärare bland forskare, och i en färsk blogg diskuterar ECB:s forskare hur effektiva centralbankirernas tal är. Materialet är imponerande: 304 räntepressmeddelanden från rådet och ungefär 5 000 tal och intervjuer mellan mötena från åren 1999–2024. Med är ECB:s chefer och direktionsmedlemmar samt cheferna för de största centralbankerna, d.v.s. Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien.

Forskningsresultaten är till viss del överraskande. Ungefär 45 procent av räntebesluten orsakade en betydande marknadsreaktion, medan en klart mindre del av talen gjorde det. Detta beror på att centralbankirerna också talar om till exempel finansiell stabilitet och klimatförändringar, och dessa ämnen är inte alltid intressanta ur ett ränteförväntningsperspektiv, även om de är det i övrigt.

Centralbankirernas tal är emellertid mångdubbelt fler än själva besluten, och en del av dem hade en inverkan. Över 300 tal eller intervjuer rörde om Euro Stoxx 50-indexet avsevärt, medan antalet räntepressmeddelanden som påverkade var 117. Den sammanlagda effekten av talen på indexet var 273 procentenheter, medan pressmeddelandenas effekt endast var 98.

För tvåårig OIS-ränta var effekterna nästan desamma: 718 räntepunkter för pressmeddelandena och 681 för talen. För längre räntor var den totala effekten av talen rentav dubbelt så stor. Om man alltså också nu vill söka orsaker till uppgången i de långa räntorna, kan man titta på till exempel det här diagrammet som visar centralbankirernas tal på en ”hök-duva-skala”, det vill säga balansen mellan dem som varnar för inflation och förespråkar räntehöjningar och dem som bet强调 ekonomisk stabilitet och förespråkar en lägre räntenivå. Som syns i diagrammet lutar det åt höksidan: Federal Reserve har stigit till toppen av statistiken bland de stora centralbankerna.

Källa: Central Bank Watch

Tal förflyttar naturligtvis marknaderna eftersom de innehåller prognosvärde: de antyder om framtida beslut. Jean-Claude Trichet förutspådde i november 2005 den första räntehöjningen på fem år (vilket i efterhand var ett misstag), och Mario Draghi lade i Sintra i juni 2019 grunden för det stimulanspaket som sågs på hösten. Christine Lagarde å sin sida sade i november 2021 att räntehöjningar var osannolika, och räntorna sjönk. Höjningarna inleddes dock redan i juli 2022.

Före rådets möte rör talen räntorna i samma riktning som det kommande beslutet. Intressant nog är effekten starkare före räntehöjningar än före sänkningar. Enligt forskarna lägger centralbankirerna mer vikt vid sitt budskap när de vill visa att de håller inflationen i schack.

För investeraren är budskapet tydligt: ECB bör följas även mellan räntemötena, och i synnerhet chefen för centralbankens uttalanden. I vissa delar är orden större än handlingarna ur en investerares synvinkel.