Oljeprisets ekonomiska effekter: En inflationsbrandkastare?

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-03-10 11:32 GMT. Ge feedback här.

Oljepriset följs nu intensivt med avseende på dess inflationseffekter. Med hänsyn till händelserna hittills står vi fortfarande inför en relativt mild stagflationschock. I den här artikeln tittar vi närmare på de numeriska effekterna av inflationschocken.

Hur beräknas inflationseffekten? Utgångspunkten är naturligtvis storleken på förändringen i energipriserna. När beräkningarna för artikeln gjordes hade oljepriset i stora drag stigit med 50 % (WTI 105 $/fat vid tidpunkten för skrivandet), medan priserna på naturgas hade stigit betydligt mer (60 % i Europa, 90 % i Storbritannien, men mindre än 15 % i USA). Detta överförs till energipriskomponenten i konsumentprisindexet, men inte direkt. Det har nämligen visat sig att energikomponenten i konsumentprisindexet är mycket stabilare än de underliggande råvarorna. Enligt TS Lombard är den typiska överföringen från råvarupriser till konsumentprisindex i utvecklade marknader cirka 20–40 %.

Därefter måste man fastställa vikten av olje- och naturgaspriserna i konsumentprisindexet. Oljans andel är enkel, eftersom den största delen av den utgör energi för transportsektorn. Naturgas har också sin egen komponent, men ofta glömmer man att inkludera el i beräkningarna. I Europa har en del (cirka 16–17 %) av elproduktionen under tidigare år kommit från naturgas, vilket ger inflationen ytterligare skjuts. Tabellen nedan, sammanställd av TS Lombard, visar energins totala vikter och relativa andelar.

Källa: TS Lombard, Inderes

När förändringen i priserna, den genomsnittliga inflationseffekten och energins vikt i konsumentkorgen har fastställts, är det enkelt att beräkna inflationens påverkan. Diagrammet nedan visar storleken på den potentiella chocken hittills – förutsatt att priserna förblir på nuvarande nivå. Om krisen avslutas inom de närmaste veckorna och priserna snabbt återgår till en lägre nivå, skulle effekten vara kortvarig. Och om det till exempel finns naturgaslager, kan den slutliga effekten vara försumbar.

Källa: TS Lombard

Men vad händer om situationen förvärras? Vad händer om oljepriset stiger till 150 dollar per fat och naturgaspriserna i Europa ökar med 120–150 %? Då skulle inflationseffekten vara cirka 1,5–2 procentenheter, återigen beroende på region. Det skulle inte vara en fullständig katastrof för ekonomin, men det skulle strama åt hushållens realinkomster och orsaka centralbankerna stor huvudvärk: det skulle finnas press att höja räntorna samtidigt som produktionen hotar att minska i ett stagflationsscenario. Allt beror alltså på tidshorisonten.