Riksbankens efterlängtade sänkning kom – now what? Makrobilden och faktorerna som inverkar på räntebanan framgent

Riksbanken blev den första bland centralbankskollegerna att sänka styrräntan i och med förra veckans räntesänkningsbesked. Den höga inflationen i kombination med stigande räntor har varit prövande för svenska hushåll och räntekänsliga företag. Sänkningsbeskedet om 0,25 procentenheter från 4,0% till 3,75 % har fått många att dra suckar av lättnad.

Inflationens riktning beslutsavgörande
Beslutet, som offentliggjordes 8 maj och i praktiken tillämpas från och med 15 maj var inte överraskande. Orsaken till sänkningen ligger i inflationsutvecklingen, som efter penningpolitiska åtgärder och avtagande utbudsstörningar nu visat en önskad riktning. 

Meningen: “Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik” (uttalad av  Riksbankschef Erik Thedéen i “Välkommet att inflationen sjunkit tillbaka” publicerat 23 april) är talande.

Inflationsmålet på 2% närmar sig, vilket är en skarp nedgång från de högsta höjderna på omkring 10%. Inflationen enligt KPIF uppgick till 2,2 % i mars. Att inflationens utveckling följs noga i sömmarna är en underdrift. Inför aprilsiffrornas publicering håller både en och annan andan.

Konjunkturen då?
För Riksbanken är inflationen avgörande, men man kan inte bortse från att konjunkturen spelar sin roll. För att citera Riksbankens egna ordval i pressmeddelandet angående räntesänkningsbeslutet: “När inflationen närmar sig målet samtidigt som konjunkturen är svag kan penningpolitiken lättas.”

Sveriges lågkonjunktur är ett faktum. Enligt konjunkturinstitutet förväntas konjunkturen bottna i år, för att vända uppåt 2026.


Man förväntar sig även ett starkare genomslag på arbetsmarknaden, med en topp på 8,4 procent i svensk arbetslöshet under 2024.
 

Sveriges lågkonjuktur är dock mildare än de värsta farhågorna, trots att den svenska inflationstakten i global jämförelse varit en av de högsta i alla utvecklade ekonomier.

Makrobilden och dess inverkan på räntebanan framöver
I Riksbankens aktuella kommunikation öppnar man dörren för ytterligare räntesäkningar under året. Även om Riksbankschef Thedéen vill understryka att den svenska penningpolitiken inte kan direktkopplas till övriga centralbankers agerande, lever inget land i ett vakum.

Inflationsproblematiken har varit ett globalt fenomen. Samtidigt ser man nu att Europa och USA drar åt olika håll i utvecklingen. Amerikansk ekonomi visar fortsatt styrka, medan inflationen har slutat falla. Europa däremot visar en svagare tillväxtutveckling och lägre inflation.

Om USA uppvisar fortsatt styrka kan detta sätta käppar i hjulet för kommande räntesäkningar från Riksbanken. En starkt tillväxt kan leda till högre inflationstryck i USA och globalt, vilket natruligtvis återspeglas i Sverige. Ett fortsatt högt ränteläge i den övriga världen skulle troligtvis även ha en negativ inverkan på den redan svaga svenska kronan.



Icke att förglömma i kampen mot inflationen och utmålandet av framtidscenarion: Penningpolitiken påverkar först och främst efterfrågan. Utbudssidan däremot, styrs av faktorer bortom centralbankers påverkan.

Grafer och källor:
Makroöversikt 5/24, sammanställd av Marianne Palmu

Samt:
Konjunkturintsitutet: www.konj.se 
Lågkonjunkturen bottnar i år - Konjunkturinstitutet, publicerad 2024-03-26
 
Sveriges Riksbank: www.riksbank.se:
Erik Thedéen: Välkommet att inflationen sjunkit tillbaka | Sveriges Riksbank
Penningpolitiskt beslut maj 2024 samt aktuella pressmeddelanden