Vid det penningpolitiska mötet den 27 april 2019 beslutade Riksbankens direktion om fortsatta köp av stats- och bostadsobligationer till och med september 2020 samt att lämna reporäntan på noll procent.
Ledamöterna ställde sig bakom de bedömningar och analyser som presenteras i utkastet till penningpolitisk rapport. Coronapandemin drabbar världen hårt och restriktioner för att minska smittspridningen har kraftigt bromsat upp aktiviteten i den globala ekonomin. Utvecklingen framåt är genuint osäker och beror till stor del på smittspridningen och restriktionerna för att bromsa den. I rapportutkastet beskrivs därför den möjliga utvecklingen i ett par scenarier istället för i en enda detaljerad prognos.
Inflationen väntas bli låg i år. Till stor del beror det på att olje- och elpriset faller kraftigt. Ledamöterna bedömer därför att inflationsnedgången bör vara tillfällig. Man betonade dock att det kommer att bli svårt att mäta och tolka inflationen i rådande läge. Flera ledamöter poängterade också vikten av att de mer långsiktiga inflationsförväntningarna inte påverkas av den tillfälliga inflationsnedgången utan förblir förankrade nära inflationsmålet.
De ändrade ekonomiska förutsättningarna har reflekterats i kraftiga rörelser på finansmarknaderna. Olika marknader har tidvis fungerat dåligt, vilket gjort det svårare för banker och företag att finansiera sin verksamhet och för penningpolitiken att få genomslag. För att inte problem på finansmarknaderna ytterligare ska förvärra läget ansåg ledamöterna att penningpolitiken just nu behöver fokusera på åtgärder som tillför likviditet till det finansiella systemet och förbättrar marknadernas funktionssätt. Därigenom skapas också förutsättningar för en snabbare återhämtning när ekonomin åter börjar öppna upp. I förlängningen medför detta även att möjligheterna att klara inflationsmålet förbättras. Ledamöterna betonade att de sedan det ordinarie penningpolitiska mötet i februari har fattat beslut vid flera olika tillfällen om omfattande åtgärder som på olika sätt underlättar kreditförsörjningen i ekonomin och motverkar att de räntor som företag och hushåll möter stiger när osäkerheten ökar.
Alla ledamöter ställde sig bakom att, inom tidigare fattat rambeslut, köpa stats- och bostadsobligationer för 18 respektive 85 miljarder kronor till och med september 2020. Samtliga stod också bakom beslutet att lämna reporäntan oförändrad. Ledamöterna resonerade kring varför man inte ansåg det vara motiverat att nu sänka reporäntan. De ville dock inte utesluta att reporäntan kan komma att sänkas i ett senare skede för att stimulera efterfrågan i återhämtningsfasen och därmed värna prisstabiliteten. Ledamöterna underströk vikten av att anpassa kombinationen av åtgärder efter det ekonomiska läget. Flera betonade också att hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna av krisen sker i en samverkan mellan olika politikområden, där inte minst finanspolitiken är central.