Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Welcome to this presentation of Eolus's results for the fourth quarter 2025. Presentatörerna idag är Per Witalisson, VD, och Catharina Persson, CFO. Vi kommer att presentera på svenska, men skriftliga eller muntliga frågor efter presentationen kan ställas på antingen engelska eller svenska. Eolus är en ledande utvecklare av innovativa och skräddarsydda lösningar för förnybar energi. Vi är väl positionerade för tillväxt i den efterfrågan på förnybar el som följer av global elektrifiering och strävan efter minskade koldioxidutsläpp. Vi tillämpar vår renodlade utvecklarmodell för att skapa värde i en diversifierad portfölj inom land- och havsbaserad vindkraft, solenergi och batterilagringsprojekt på sex olika marknader. Globala energiinvesterare, stora elkonsumenter och ledande teknikleverantörer litar till vår 35-åriga erfarenhet. Jag inleder med en genomgång av händelser under kvartalet och en utblick om utvecklingen framåt. Catharina kommer därefter att gå igenom de finansiella resultaten mer ingående, och därefter går vi vidare till frågor och svar och vi går vidare till bild fyra. Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 1 372 miljoner kr, drivet av försäljningen av vindkraftsparkerna Fågelås, Dållebo och Boarp, som alltså i princip var färdigbyggda och i drift vid transaktionstillfället. Därför blir det mycket omsättning. Genererade mycket omsättning för helåret 2025. Så slår Eolus med omsättningsrekord både inom projektering och inom våra drift- och underhållstjänster. Rörelseresultatet för kvartalet landade på -313 miljoner kr, främst beroende på nedskrivningar av projekt inom havsbaserad vind men också på svagt resultat från sålda projekt. Med anledning av de här nedskrivningarna så kommunicerade vi det preliminära utfallet redan den 27 januari, vilket var inkluderat. Prognos för rörelseresultatet. Utfallet 2025 visar hur vi som renodlad projektutvecklare kan ha en avsevärd tidsförskjutning mellan kassaflöde och resultat i en rapporteringsperiod, eller också över verksamhetsår. Katarina kommer att gå närmare in på siffrorna senare. Vi går vidare till bild nummer fem som visar vår projektportfölj, som är kärnan i vårt värdeskapande och består av över 15 GW projekt fördelat på olika marknader, teknologier och olika mognadsgrader. Jämfört med det förra kvartalet, minskade projektportföljens storlek med drygt tio gigawatt. Detta beror på att de nedskrivna havsvindkraftsprojekten, som tillsammans hade en stor volym mätt i megawatt, men som var i en väldigt tidig fas, har tagits ur portföljen. Vi kan notera att USA nu utgör den största enskilda marknaden i vår portfölj mätt i megawatt, vilket speglar en medveten positionering i förhållande till marknadens utveckling. Vi har varit aktiva på den amerikanska marknaden i mer än tio år och har byggt upp en pipeline av projekt som levererar goda affärer. Vi kan också notera att volymen för vår drift- och förvaltningsverksamhet nått en ny toppnotering på nära 1,3 gigawatt under förvaltning, efter att Fågelås, Dållebo och Boarp inkluderats i det fjärde kvartalet. Jag bläddrar till sidan sex. Vi slog som sagt omsättningsrekord under 2025 med nära 4 miljarder kr i försäljning, och avslutade året med ungefär en halv miljard i kassan. Vi gjorde totalt fyra försäljningstransaktioner under 2025 och försäljningen av Fågelås, Dållebo och Boarp. Det var Franska Mirova. Drev ett starkt positivt kassaflöde. Nedskrivningarna av offshoreprojekten i Östersjön var en nödvändig konsekvens av regulatorisk osäkerhet och bristande politiskt stöd, och hade en stor negativ effekt på resultatet i kvartalet och för helåret. Att OreX2 nådde ett slutligt investeringsbeslut för vårt avyttrade projekt Fageråsen efter periodens slut innebär ytterligare positivt kassaflöde och resultat till Eolus. I första kvartalet 2026. Så en bra start för oss och det är ett bra kvitto på investerbarheten i svensk landbaserad vindkraft. Vi har en minskad projektportfölj till följd av nedskrivningarna och försäljningarna vi gjorde. Vi gör goda framsteg mot färdigprojekt, finansiering och försäljningstransaktion för Roccasecca där vi tidigare har säkrat Tolling Agreement. Turbinleveransavtal, entreprenadavtal och etableringen pågår enligt tidplan. På nyårsafton gjorde vi också ett förvärv av ytterligare ett batteriprojekt i mellanfas i sydvästra USA, där vi ser goda möjligheter till värdeskapande utifrån vår nu gedigna erfarenhet av liknande projekt. Fjärde kvartalets försäljningar genererade ett nettokassaflöde om drygt 500 miljoner kr, vilket innebär att vi vänt nettoskuld till nettokassa och går in i 2026 med mer än en halv miljard kronor i kassan. Med anledning av de genomförda nedskrivningarna så kommunicerade styrelsen den 27 januari att dra tillbaka EBIT målet för åren 2025 till 2027, men övriga mål behålls och bekräftas så vi ser goda möjligheter att leverera avkastning, soliditet och kapitalåterföring till aktieägarna enligt målen. Framåt fortsätter vi att fokusera på kostnadsreduktioner, diversifiering och optimal riskallokering. Genom avyttringar av projekt i tidigare skeden. Vi har uppdaterat överblicken av våra projekt i närtid. På bild sju Roccasecca är det projekt som är mest avancerat i försäljningsfas. Det är också värt att uppmärksamma det polska projektet Trio som är nytt på listan nu. Det är vårt mest mogna projekt i Polen och det heter Trio för att det är ett hybridprojekt med möjlighet att kombinera både vind, sol och batteriteknik i ett enda projekt, vilket bör göra projektet attraktivt för marknaden. Jag nämnde också tidigare det 100 MW BESS-projektet i mellanfas i USA, som vi förvärvade i fjärde kvartalet. Där vi ser goda möjligheter att projektet ska kunna utvecklas relativt snabbt. Med det så lämnar jag över till Catharina.
Tack Per och hej till alla som ringde in till dagens sändning. Jag kommer starta på sidan nio i presentationen. Per har redan berört våra nyckeltal. Förutom att vår soliditet nu stigit till 55 %, att jämföra med 38 % vid utgången av 2024. Så går vi vidare till sidan tio. Eftersom vi med vår affärsmodell i huvudsak realiserar värden i stora transaktioner så kommer våra resultat att variera kraftigt mellan kvartal. Rörelseresultatet drivs dels av vinstavräkning enligt färdigställandegrad. I de projekt där vi projektleder byggnationen med kostnadsansvar på köparens uppdrag. Vi aktiverar nedlagda utvecklingskostnader i vår balansräkning som projekt under utveckling. Projekt under etablering eller förskott till leverantörer och investeringar i projekt under etablering ökar vårt rörelseresultat kraftigt. I de fall vi bygger projekten i egen bok. Dessa balansposter kostnadsförs till fullo när vi avyttrar projekten som vi gjort med Fågelås, Dållebo och Boarp i det fjärde kvartalet. Vår nettoskuld består både av skuld på koncernnivå och på projektnivå och tenderar att öka kraftigt i takt med byggnationer som vi gör. Egen bok med projektfinansiering. Men notera också att vid utgången av 2025 så hade vi åter en nettokassa. På sidan elva syns resultaträkningen för det fjärde kvartalet. Vi hade en total omsättning på 1 miljard 377 miljoner där likviden från försäljningen av Fågelås Dållebo Boarp bidrog absolut mest och kostnader för sålda projekt dominerades också av avräkning av aktiverade kostnader från samma projekt. Och sen har vi projektnedskrivningar om 238 miljoner som också påverkat kostnaderna i fjärde kvartalet. Räntekostnader och valutaeffekter har främst påverkat kvartalets finansnetto. På sidan tolv så ser vi förändringar i balansräkningens tillgångssida från 3:e till 4:e kvartalet, där storleken minskade från strax över 3 miljarder till 2,2 miljarder. Försäljningen i kvartalet bidrog till att lite mer än 1 miljard lyftes från balansräkningen, medan nedskrivningarna bidrog till en nettominskning av projekt under utveckling med cirka 200 miljoner. Kassan stärktes avsevärt med mer än en halv miljard till följd av positivt kassaflöde från kvartalets försäljningar. Och på sidan 13 så visar balansräkningen eget kapital och skuldsida. Vi upplevde minskningar av både eget kapital och kortfristig skuld, och det var återbetalningen av byggfaciliteten för Fågelås, Dållebo och Boarp som gjordes och uppgick till 459 miljoner kr. Vid utgången av kvartalet hade Eolus stärkt nettokassaposition på 19 miljoner. Och slutligen så ser vi på sidan 14 hur transaktionen av Fågelås Dållebo Boarp i det gångna kvartalet har påverkat kassaflödet, både genom minskad kapitalbindning samt amortering av skuld. Under kvartalet har även utdelning betalats ut på totalt 37 miljoner kr, som beslutades på årsstämman i maj. Vid kvartalets utgång så hade Eolus en kassa på över en halv miljard svenska kronor. På sidan 15 ges en översikt över projekt som nu är under etablering och det lettiska vindprojektet avyttrades under året och vinstavräknas enligt fördefinierade milstolpar. Roccasecca är under försäljning och finns med i tabellen, i jämförelse med förra kvartalets tabell. Pienava har färdigställts och Fågelås, Dållebo och Boarp avyttrats och lämnats vidare till kund. Och därefter lämnar jag tillbaks till Per.
Thank you all for calling into this webcast, we will now proceed to a Q&A during which you are welcome to ask verbal or written questions in either Swedish or English.
If you wish to ask a question. Please dial #5 on your keypad to join the queue. If you wish to withdraw your question. Please dial pound key six on your phone. Keypad.
Laura här från ABG. Några frågor från min sida. Först tänkte jag fråga lite om nedskrivningarna. Även om havsbaserad vind var det som drabbades hårdast, så gjorde ni även nedskrivningar relaterade till landbaserade vindkraftsprojekt och den totala portföljen sjönk. Så min fråga är lite om risker. Hur bör vi se på nedsiderisken i kvarvarande portföljen? Finns det utrymme för ytterligare nedskrivningar under året eller hur ska vi se på detta?
Tack, Laura. Ja, av nedskrivningarna på ungefär 240 MSEK utgjorde ungefär två tredjedelar av havsbaserad vindkraft och ungefär en tredjedel av andra nedskrivningar i projekten. Vi har långa, långa utvecklingscykler i projekt. Vi gör genomgångar varje kvartal av projektportföljens kvalitet och när det händer negativa händelser, till exempel att vi inte skulle få tillstånd eller att vi skulle få ett nej i projekt helt enkelt, eller att av andra skäl inte skulle bedömas vara kommersiellt gångbart. Så hanterar vi nedskrivningar. Så det är i sig en inneboende risk i vår affärsmodell att utveckla projekt. Vi kommer aldrig ha 100 % success rate. Vi hade två större projekt, ett i Sverige och ett i Finland, där vi fick negativa besked under Q4 2025. Men vi gör löpande. Så hanterar vi detta i varje kvartal.
Tack! Och en följdfråga på detta. Antaganden kan förändras. Vilka antaganden skulle du säga förändrades mest? Var det elprisbanor, investeringskostnader eller var det tidplanen? Vad var det som gjorde de här nedskrivningarna i just vindbaserade projekten?
För just de landbaserade. Ja tack. Det var en kombination. I ett av fallen var det så. Att vi inte fick tillstånd. Vi fick nej i miljöprövningen. Mot projektet och ser inte förutsättningarna att driva det vidare. I det andra fallet så var det ett projekt som vi har jobbat med under många, många år. Men där teknikutvecklingen till slut har sprungit ifrån projektet. Och att vi såg att det inte skulle vara kommersiellt försvarbart. Att driva det vidare.
Okej, tack. Och sen lite om marginaler. Ni skrev ju att Dållebo och Fågelås inte hade någon impact på lönsamheten i kvartalet. Kan ni kanske resonera lite om marginalförväntningarna för projektförsäljningen i närtid? Ni skriver ju om en tveksam transaktionsmarknad. Skulle ni säga att vi är långt ifrån normaliserade marginalnivåer, eller vad förväntar ni er framöver? 2026? Är det fortfarande pressade marginaler?
Vi förväntar oss pressade marginaler. Det är ju klart färre transaktioner i marknaden och framför allt om vi ser det isolerat till de europeiska marknaderna Sverige och Finland. Framför allt, däremot i USA är marknaden för avriskade projekt ganska het, mycket drivet av stort energifokus och stort behov av kraft till AI-datacenterutbyggnaden, framför allt i sydvästra USA. Det vi ser på är att vi återvänder till Norden och egentligen till landbaserad vindkraft. Så vi ser att capex per megawattimme har börjat gå ner ganska betydligt jämfört med de. Till exempel jämfört med de vindkraftverk vi köpte till Boarp, Dållebo och Fågelås för två år sedan. Samtidigt så ser vi lite förbättrade långsiktiga elprisprognoser från. Från konsulthusen, så vi bedömer att marknaden rör sig i positiv riktning. Absolut.
Om vi går över till Roccasecca, kan ni säga någonting om intäktsmodellen? Ska vi förvänta oss något liknande som vi hade i Pienava? Hur ska vi tänka kring byggnation i Pome och byggde ni åt kunden för ni såg ett intresse för det? Ser ni liknande intresse i Roccasecca, eller vill ni helst sälja projektet innan ni börjar bygga?
Vi kan konstatera i efterhand att vi inte fick tillräckligt betalt för att ta byggrisken fullt ut på det sättet. I Pienava i en starkare marknad. Naturligtvis drar vi lärdomar av transaktionen och genomförandet och tar med oss in i Roccasecca. Och vi har sagt att vi avser att sälja betydligt tidigare och att begränsa vår byggrisk. Så det är rimligare att förvänta sig att det blir någon form av tidigare projektförsäljning. Och vi upprepar alltså att både försäljnings- och finansieringsprocessen avancerar väl.
Och gällande Fageråsen. Där bekräftade ni ett slutligt investeringsbeslut i februari och det här kommer att utlösa en delbetalning i Q1. Kan vi få någon vägledning kring hur intäktsmodellen kommer att se ut för projektet framöver? Kan vi förvänta oss ytterligare betalningar eller hur ser det ut?
Ja, vi får. Vi får betalningar när vissa milstolpar uppnås i projekten. Att kunden fattade investeringsbeslut utlöste betalningar till oss. Vi har fått betalt för alla våra nedlagda kostnader. Så framåt ska man räkna med att det blir väldigt hög marginal på de betalningar vi erhåller. Det blir ett par fortsatta betalningar under 2027.
Och bara en sista fråga från mig. Nu när ni har avyttrat Fågelbo, Påarp och Fågelås så har ju tillgångarna under projekt under etablering minskat kraftigt på balansräkningen. Skulle ni bara kunna förtydliga? Nu är det ju en mycket mindre post, men vilka projekt står för merparten av den posten idag?
Roccasecca är till exempel ett projekt som står för ganska mycket eftersom vi har börjat byggnationen och det krävs att vi lägger ner viss minimiandel av eget kapital innan vi kan börja dra på de banklån som vi förväntar oss i projektfinansieringen. Annars är det relativt jämnt fördelat över projekt i olika faser. Sin utvecklingsfas skulle jag säga.
Tack.
Ja tack.
Tack så mycket. Det var allt från min sida.
The next question comes from Erik Åberg from DNB Carnegie. Varsågod.
Jag följer upp Fageråsen där i Q4-rapporten, nu så kan man under kvartalet. I rapporten kan man läsa att ni har fått någon betalning för Fageråsen. Men är det här alltså för nedlagda kostnader? Det har inget med Milestone Payment relaterat till kundens FID att göra.
Det stämmer att under fjärde kvartalet så fick vi en milstolpe i betalning, men som innebar att vi fick återbetalning av nedlagda kostnader, så ingen resultateffekt.
Och det har inte med den här resultateffekten som ni redovisade, som vi trodde var på 6,6 miljoner att göra.
Ja, ja.
Men Milestone Payment, knutet till FID för Fageråsen, är att vänta i Q1an. Ja, men har ni inte fått betalning?
Vi har fått betalningen, men det var ju i början av februari så det kommer både. Både kassaflödet och resultatet från det redovisas i Q1.
Och bara för att följa upp på föregående frågeställare finns det ytterligare milestone payment knutet till Fageråsen. Jag har tolkat det tidigare som att det var vid FID ni skulle få er betalning.
Ja, det finns ett par ytterligare betalningar att erhålla längs vägen.
Men den ni fick nu i februari är den stora.
Det är en av dem. En av de större, absolut, men relativt signifikanta belopp kvar att förvänta.
Är bra knutet till kassaflöde och nettosiffran för rörelsekapitalförändringar. Den är på 1 063 000 000 och här ingår försäljningen av 88 megawatt. Men kan vi prata lite om storheterna på variablerna som motverkar det här? Jag antar att det är investeringar knutna till Roccasecca som är en minuspost här. Hur mycket rör det sig om i så fall?
Ska jag ta den, Per?
Får du gärna göra.
Merparten av differensen där är hänförlig till Roccasecca.
Och norr om 200 miljoner. Så kan man säga. Eller runt 200 miljoner SEK.
Ja, Avrundat.
Kommer ni dra på er några ytterligare kostnader i Q1 Q2 för Roccasecca? Eller är de i huvudsak tagna nu innan förväntad försäljning? Ni pratade i Q3-rapporten om att ni ska hålla igen på kostnader knutet till Roccasecca och sälja projektet innan ni drar på er några större kostnader? Är det något mer att vänta efter årsskiftet? Siffrorna så att säga.
Utifrån antagandet att vi löser en projektfinansiering på liknande sätt som vi gjorde för Pome och att vi gör det i närtid, så är det inga större utflöden för Roccasecca.
Förlåt, men om så är fallet kan ni dra på den faciliteten.
Ja, det finns ju en viss. Minimum på egen insats som ska uppnås innan man kan dra på lånefaciliteten. Och där har vi lagt ner det allra, allra mesta. Till Q4.
Går det.
Bra, skiftar till Pome. Ingen resultateffekt i kvartalet. Och det var väl inte tal om att det heller skulle vara någon mer resultateffekt. Det vi väntar på är en slutbetalning. För Pome, och det är den vi har justerat ner från 25 miljoner dollar till 10 miljoner dollar, och ytterligare i Q3:an var det väl. När förväntas ni få den?
Det stämmer. Projektet färdigställdes och nådde kommersiell drift i början av oktober, och vi håller fast vid vad vi har sagt tidigare, att vi inte förväntar oss något väsentligt resultatpåverkan mer från projektet. Men en kassaflödeseffekt i form av slutbetalning från projektet. Från kunden och som vi naturligtvis jobbar för att driva in. Och jag vill säga några särskilda perspektiv på det. Men det jobbar vi med naturligtvis.
Men givet att det färdigställdes i oktober, finns det någon fortsatt meningsskiljaktighet med kunden som gör att betalningen tar längre tid? Vad var bakom det här?
Det är rimligt att anta, naturligtvis, att i ett projekt som blev så försenat att det finns dialoger mellan leverantörer i projektet och kunden som måste lösas på något sätt.
Från kunden och som vi naturligtvis jobbar för att driva in.
Men här och nu finns det ingen anledning att tro att den är mindre än de 7 miljoner dollar som det pratades om i samband med Q3. Blir det?
Nej. Vi gör samma bedömning.
Tack!
Det förvärvade BESS-projektet i Nevada. Jag tyckte du sa att det stängde rent av på nyårsafton. Det har ni inte betalat för än, eller hur ser transaktionsstrukturen ut? Här är det något som faller ut vid permit eller har ni betalat upfront som kommer i Q1?
Vi har betalat för projekträttigheter. Det är inga jättestora belopp och vi kommer att betala vissa earn-outs till säljaren i framtiden när projektet realiseras. Så en ganska bra och riskminimerad modell för oss.
Bra, kan ni återigen säga? Vad är er syn på BESS i USA nu? Det var väl i samband med Q3 som vi fick veta att ni hade accelererat för att få tax credits etc. Men nu är ju det fönstret stängt. Väl? Ge er syn på det. Och givet att ni nu köper ett nytt projekt, vad ser ni för möjligheter att realisera ytterligare projekt under nuvarande administration med gällande tax credits?
Ja, det finns absolut en stor stor efterfrågan på batteriprojekt. Dels för att stötta elnäten överhuvudtaget och dels av regulatoriska skäl där stora "utilities" behöver ha viss andel batteribackup i förhållande till hur mycket kraft de säljer. Marknaden påverkas naturligtvis. Förändringar i regelverket av investment tax credits och det måste också återspeglas i priserna. I form av tolling agreements, alltså motsvarande. På långsiktiga avtal med kunder som får drifta och använda batteriet. Det större fokus från den federala administrationen är tydligt negativt mot vindkraft, delvis mot solkraft och mindre mot batterianläggningar. Så vi har ganska positiv syn på den marknaden. Absolut.
Men då menar ni att jag får ju ändå inte tax credits längre. Jag menar att nivån på Tolling Agreement på något sätt kommer att kompensera för, eller kommer att behöva kompensera för det, och faktiskt göra så att projekten kan realiseras.
Dels kan man ha kvalificerat projekten för tax credits genom start of construction, som man kan göra på ett par olika sätt ur skattemässigt hänseende. Och sen finns det ett datum då de ska vara i drift, och om de inte är i drift vid det tillfället så måste man bevisa för Skatteverket att det har förekommit kontinuitet i byggnationen, så att det är ett komplext regelverk och som naturligtvis kräver noggrann bedömning. Vi måste bedöma ur ett riskperspektiv. Hur vi ska hantera vad vi skulle ta oss an. Det minskar vår aptit att ta byggnationsrisk kan man säga.
Ja, tack för färg på det. BESS i Europa, Ni skiftade ju, eller Ni uppgraderade väl BESS i någon typ av core technology? Hur ser pipeline nu ut?
Ut.
Här?
Ja, absolut. Det blir mer och mer intressant. Vi har jobbat med utveckling i flera, flera år. Det är framför allt möjligt att lägga till batterianläggningar till våra andra produktionsanläggningar, såsom landbaserad vindkraft och solcellsanläggningar för att öka värdet för elsystemet, öka capture rates och minska obalansskostnader. Priserna på batterier och batterisystem fortsätter att gå ner. Jämfört med USA så har vi större fokus på kombinationsanläggningar här, mindre på fristående batterilager. Och ett exempel på det är då i affären med försäljningen av Boarp, Dållebo, Fågelås, där vi har ett tilläggsavtal om att utveckla batterilager i anslutning till dessa anläggningar. Tillsammans med kunden och om de får fatta investeringsbeslut om de här projekten så får vi viss förutbestämd tilläggsköpeskilling.
Det pratas i VD-ordet om lite kapitalallokering nu när ni inte kan dela ut några pengar för i alla fall 2025. Kanske även framöver. Vad är på bordet där så att säga? Och följdfråga: Finns det tankar på.
Att.
Eventuellt köpa tillbaka den obligationen som ni ställde upp förra året?
Ja, vi konstaterar att mot bakgrund av resultatet för 2025 och begränsningar av utdelning enligt obligationsvillkoren så utvärderar vi andra alternativ när det gäller vinstdisposition och kapitalallokering, och att styrelsen avser att komma med förslag i god tid före årsstämman. Vi gillar obligationer som finansieringsform. Räntenivån blev hög. Det är ingen hemlighet. Där finns ju begränsningar i tid och villkor när vi kan köpa tillbaka en obligation formellt. Styrelsen avser att återkomma kring det här. Men vi konstaterar att vi har en slimmad balansräkning, en betydligt starkare kassa, och att vi räknar med att fylla på kassan ytterligare genom transaktioner under 2026, och att de affärer som vi har gjort under 2025. Pienava och Fageråsen är affärer som inte innebär någon kapitalbindning för oss. Och att de här sakerna sammantaget, tillsammans med den konstruktionsfacilitet som vi har som bankfinansiering, rimligtvis kommer ge oss en ganska stor kassa och som naturligtvis måste adresseras hur den ska hanteras.
En sista fråga från mig. Återstående balansräkning. Exponering mot offshore vind. Hur stor är den? Ungefär i kronor och ören upp mot sista projektet på västkusten.
Vi har Westwind kvar, ett antal tiotals miljoner kronor.
Tack!
Tack!
Då går vi.
No more questions at this time, so I hand the conference back to the speakers for any concluding remarks and closing comments. Comments.
Hej! Det här är Harald Cavalli Björkman, Investor Relations Manager på Eolus. Jag tänker gå igenom ett par skrivna frågor. Många har täckts av frågorna hittills. Verbalt. Men ett par till här från Andreas på SVT Markets kommer frågan. Ert mål om 15 % ROE innebär att nettoresultat på 180 miljoner kr i år och cirka 200 miljoner kr nästa år. Hur stor andel av intäkterna förväntar ni er ska komma från landbaserad vindkraft, och hur stor andel från batteriprojekt?
Vi har inte angett den fördelningen någonstans, utan resurser ska ju allokeras till projekt med högst riskjusterad avkastning. För att vi ska nå målet om minst 15 % avkastning på eget kapital, så vi har ingen sådan. Vi kan inte säga någon siffra för det.
We have one question in English as well from Martin: Are there any ongoing attempts to change the business model in order to decrease result volatility, such as risk sharing or common financing, with the aim to decrease capital tie-up?
With developed projects. At our own risk, we get best paid for de-risked projects, but as mentioned, in a softer market. We have to adapt and to minimize risk, and that can be seen from the transactions. I Fageråsen, där vi har sålt projekträttigheterna, tar vi en mycket begränsad konstruktionsrisk, och för Roccasecca, som nämnts, är målet att sälja projekträttigheter tidigare. This, of course, gives. Probably lower margins than if we are willing to take the construction risk. But we have seen that we have not really been rewarded for taking it. If we can stick with this asset-light business model to a larger extent. Det kommer att minska volatiliteten i utplacerat kapital.
Då går jag till en fråga från Örjan Rydén på DNB Carnegie. Hur ser ni på kassaflöde under 2026? Ser ni fortsatt hög kapitalbindning som under 2025, eller ser ni framför er att mer kommer att säljas utan större kapitalbindning?
En högre andel försäljningar utan kapitalbindning då? Vi har både intäkter att hämta hem från de sålda projekten Roccasecca, som är det största projektet under 2026. Där är målet att sälja projekträttigheter, ta mindre konstruktionsrisk, och om vi lyckas med projektfinansiering med liknande hög belåningsgrad för Pome, så kommer det inte heller att binda särskilt mycket mer kapital än vad det gör i dagsläget.
Har vi en fråga från Adina Malm Maleklint på ABC. Angående den amerikanska marknaden och att man i New York Times skriver om hur federala myndigheter fördröjer tillstånd på federal mark. Är det något som påverkar Eolus amerikanska projekt eller är de helt fria från federal styrning?
Vi påverkas absolut av federal styrning och negativt fokus mot framför allt vindkraft. Extremt mot havsbaserad vindkraft. Men vi har inga havsbaserade vindkraftsprojekt i USA. Har aldrig, aldrig haft. Men det finns en paus för uthyrning av federal mark för landbaserad vindkraft. Det gör att vi prioriterar ner i sådana projekt och fokuserar på delstatlig mark och privat mark. Det driver oss mot ett större fokus på sol och framför allt batteriprojekt. Och det är bra för oss. På alla marknader så måste vi ha en tillräckligt stor projektportfölj så att vi kan gasa och bromsa. Efter hur marknaden och det regulatoriska regelverket utvecklas. Det är samtidigt så i USA. Det är ett jättestort driv efter produktion, bland annat för att försörja datacenterutbyggnaden som mycket är lokaliserad till de geografier i sydvästra USA där vi är verksamma.
Då har det kommit en fråga från Börje Värnet också, som önskar en kommentar kring tillbakadragandet av målet om ackumulerat rörelseresultat som kom i samband med affärsplanen 2021-2027. Och en generell kommentar om det.
EBIT-målet om 1,4 miljarder över de tre åren. 25, 26, 27 infördes för att det var ett väldigt tydligt mål och som verkligen hänger ihop med avkastningsmålet på minst 15 % avkastning på eget eget kapital. Men givet nedskrivningarna, eftersom 1,4 miljarder var knutet till åren 25, 26, 27. Så med nedskrivningarna och ett resultat för 2025 på över -300 miljoner kr, så skulle det i princip innebära att för att vi skulle uppfylla målet så skulle vi behöva ungefär 850 miljoner kr i EBIT per år för 2026 och 2027. Och det är orealistiskt. Så det är därför som det målet har dragits tillbaka. Däremot, som konstaterades tidigare härvid. Presentationen av frågorna, så kommer det att krävas ganska mycket EBIT för att uppnå målet om 15 % avkastning framåt över tid. Och det är det som vi styr verksamheten efter och allokerar kapital efter.
Tack! Vi har Erik Öberg på telefon igen, så jag tror vi har klarat av de flesta skrivna frågor och ni är välkomna att kontakta oss skriftligt för vidare frågor framöver. Om vi lämnar över till Erik Öberg på telefon igen.
The next question comes from Erik Åberg from DNB Carnegie. Varsågod.
Ja, tack.
Projektförsäljningar under 2026. Vad kan vi hoppas på här? Vad förväntar ni er att komma i mål med utöver Roccasecca som ni såklart försöker sälja? Jag tänker att de flesta projekten som ni listar på slide sju är väl ready to build. Först 2027, med ett par undantag. Åland och vindkraftverk två i Finland. Men nu när ni också har lagt till er strategi att ni kan sälja projekt Pre Ready to build eller några av dem med Construction start 2027 som kan antas rent av under 2026. Så för att konkretisera frågan, vad förväntar ni er kan säljas under 2026?
Som sagt, projekten på slide sju är projekt som vi lyfter upp för att det är de som ligger närmast till försäljning, och det är rimligt att anta att vi ska kunna göra transaktion på flera av dem under 2026.
Men är det några konkreta längre gångna försäljningsprocesser? Processer utöver Roccasecca?
Ja, det finns flera. Utan att gå in på enskilda projekt så. Det finns flera processer som är igång.
Tack för det.
Tack.
Det finns inga fler telefonfrågor för tillfället.
I believe that was it for both written and phone questions. So, Per, I think we are done.
Thank you all for listening in to the conference, and we wish you a nice day. Tack alla, hejdå.



















