Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Välkomna till Gotlandsbolagets presentation av bokslutskommuniké för 2025. Min namne, Björn Nilsson. Jag är vd för Gotlandsbolaget. Jag har varit där sedan juli förra året. Med mig har jag Ulrika Hellberg.
CFO för Gotlandsbolaget.
God morgon och välkomna till detta bokslutskommuniké för att prata lite om verksamheten och 2025. Koncernens samlade intäkter för 2025 blev 3 745 miljoner kr och justerat rörelseresultat för 2025 blev 35 miljoner, justerat för försäljning av fartyg, vilket vi inte hade under året. Så det är det rörelseresultat vi brukar peka på. Idag består koncernen eller företaget av flera olika, framför allt sex, delar, och det har ändrats ganska markant under de senaste åren. Och Destination Gotland som ansvarar för Gotlandstrafiken. Sen har vi då Go Nordic Cruiseline som är en kryssningslinje mellan Oslo och Köpenhamn. Vi kommer att prata mycket om den under den här bokslutskommunikén. Den förvärvade vi 2024. Sen äger vi tillsammans med Viking Line ett fartyg som heter Birka-Gotland som är kryssningsverksamhet i Östersjön. Sen har vi en del hotell och fastigheter på Gotland och sen två nya verksamheter kan man säga. Gotland Tech Development som vi jobbar mycket med att förbättra och fasa ut utsläpp för hela framtidens fartyg och för hela utvecklingen av sjöfarten. Förbättra den rent miljömässigt. Och sen har vi Gotland Capital Management, som är ett företag där vi förvaltar likviditet. Vi har som egentligt syfte att öka vår långsiktiga investeringsförmåga helt enkelt. Vi börjar med att prata lite om fartygen som vi har och rutterna som de går på. Så har vi då Destination Gotland som går mellan Visby, Nynäshamn och Oskarshamn. Vi har tre fartyg som trafikerar dessa rutter, och ett som vi hyr ut. Och sen har vi även utöver det Nordic Pearl och Nordic Crown som trafikerade Oslo, Köpenhamn, och sen har vi även Birka Gotland som jag nämnde i Östersjön som också kryssar på Visby under högsäsong, men då dagligen året runt mellan Stockholm och Mariehamn. Vi bygger även ett fartyg som vi kallar Gotland Horizon X, som vi planerar ska levereras under 2028 och sättas in i trafiken för Destination Gotland. Men det tänkte jag lämna över till Ulrika och prata lite finansiella siffror.
Yes! Vi kan sammanfatta det fjärde kvartalet som ett kvartal med fortsatt höga etableringskostnader relaterat till Go Nordic Cruiseline. Vi tog över verksamheten 31 oktober 2024, vilket innebär att i år har vi tre månader med resultat jämfört med föregående år då vi hade två månader, vilket har påverkat både intäktsraden och kostnadsraden som är högre i år jämfört med förra året. Det är också värt att notera att det fjärde kvartalet är för oss ett lågsäsongskvartal, och att vi då i år har en effekt från tre månader jämfört med två månader förra året för vår Nordic. Vi kan också se under kvartalet att vi har en stor negativ påverkan från valutakurseffekter på våra placeringar, att jämföra med förra året där vi hade en positiv påverkan på resultatet för kvartalet efter skatt och slutade på -120,2, att jämföra med ett positivt resultat på 53,1 2024. Ja. Även för helåret ser vi en intäkts- och kostnadsökning, även här påverkat av Go Nordic Cruiseline. Och som jag sa då, så tog vi över Oslo- och Köpenhamnslinjen 31 oktober 2024, och 2025 är det första helåret med linjen, och vi har under året dock uppgraderat hyttorna på båda fartygen, vilket medförde att båda fartygen var ur drift under året. Året har även påverkats av höga etableringskostnader samt att intäktsnivån, framför allt från ombordförsäljning, var under vår förväntan. Resultatet i Birka Gotland har inte heller varit helt enligt våra förväntningar, men på en bättre nivå i år jämfört med föregående år. Helåret har dock, precis som kvartalet, påverkats negativt av både minskad beläggningsnivå och fallande räntor och har samtidigt påverkats av en negativ valutaeffekt. Samma sak som för kvartalet att vi hade en positiv effekt 2024. Värt att notera att valutakurseffekten är främst relaterad till placeringar i US dollar, där vi kommer att använda dem till bygget av Horizon X. Perioden slutade på ett resultat efter skatt på -87,3 miljoner, att jämföra med föregående års positiva resultat på 375,9. Om vi då tittar lite på volymerna så har volymerna för Destination Gotland under året varit stabila. Antalet passagerare ökade med 1,6 % jämfört med föregående år. Relaterat till Gotland och vår hotellverksamhet ser vi även här en volymökning jämfört med föregående år, även om vi har sett en trend att det generellt går mer mot att folk eller gäster väljer Airbnb; för Go Nordic Cruiseline saknar vi jämförbar volymdata, men där uppnådde vi i princip vår förväntade volym. Under 2025 har vi fortsatt att investera i våra fartyg. Under första kvartalet renoverade vi samtliga 325 hytter ombord på Nordic Pearl och Nordic Crown, och under året har vi även gjort den första delbetalningen relaterat till Horizon X. Så beräknas den vara färdigbyggd 2028 och tas i trafik sommaren 2029. Trots de stora investeringarna så har vi en fortsatt stark balansräkning som möjliggör att vi kan fortsätta att utveckla vår verksamhet, och jag tänkte att där lämnar jag tillbaka till Björn för att prata om vår fortsatta strategi.
Okej, tack Ulrika. Tack för det. Vi kommer prata lite om strategi. Som Rickard nämnde och som jag nämnde i början, så har ju 2024, och till viss del också 2025, varit viktiga år. Framför allt har det varit ett år som det har varit mycket att utveckla och expandera våra befintliga verksamheter och skapa synergier mellan dem. Det har förvandlats det här bolaget under de senaste åren. Från att ha andra verksamheter till att nu fokusera kring de verksamhetsgrenar som vi har. Så att i vår strategi och vårt tankesätt och vårt arbete så handlar det mycket om att framåtblicka med fokus på nya affärsmöjligheter och tillväxt. Men också givetvis hantera och jobba och arbeta med de delar som vi har. Utveckla vår befintliga verksamhet handlar om att som Sveriges äldsta passagerarrederi förvalta vårt arv, samtidigt som vi skapar nya och attraktiva upplevelser och destinationer. Vi arbetar långsiktigt för att öka de här synergierna mellan våra verksamheter och stärka utvecklingen när det gäller vårt erbjudande. Fastigheter. Besöksnäring. Det handlar mycket om att både effektivisera verksamheten för ökad lönsamhet och utveckla befintliga, samt tillföra nya produkter och reseanledningar som vi jobbar mycket med. Vi satsar väldigt mycket på att driva framtidens hållbara sjöfart och besöksnäring. Framförallt inom sjöfarten där vi har varit en drivande kraft. Vårt nya fartyg som vi har beställt och jobbar med, och vi hoppas och jobbar för att uppnå och erbjuda klimatneutral färj- och kryssningstrafik senast 2045. Vi hoppas på att kunna göra det tidigare. Omställningen här handlar mycket om att minska utsläppen, givetvis effektivisera och investera i nästa generations fartyg för att nå vårt klimatmål. Mål för Gotlandstrafiken. Arbeta långsiktigt med att utveckla framtidens fartyg och förbättra tillgången till fossilfria drivmedel har vi investerat i tillverkning när det gäller biogas och vi fortsätter att jobba med olika lösningar genom vårt bolag Gotland Tech Development som jag nämnde, och att utveckla hållbara drivmedel och framdrivningslösningar, utfasning av fossila utsläpp och säkring av fossilfria bränslen. Det i sin tur har också lett till att vi jobbar mycket med expansion och förvärv och tittar på det vi har. Som Ulrika nämnde, en väldigt stark balansräkning som är möjlig att nyttja för investeringar. Vi har en stabil och resilient bas som man brukar prata om, och vi har möjlighet och en ambition att långsiktigt utveckla verksamheten. Både vår nuvarande verksamhet men också nya möjligheter. Oslo och Köpenhamn är till exempel sådana. Som vi köpte 2024, där vi ser en stor potential att utveckla den vidare till att bli en väl fungerande och effektiv linje. Viking Line har vi jobbat med nu med Birka Gotland. Det är en väldigt viktig samarbetspartner för oss och där vi utvecklar nya kryssningsprodukter till attraktiva destinationer i Östersjön. Så, sammanfattningsvis kan man säga att vi arbetar strategiskt. De här är strategiska investeringar och långsiktig expansion. Att bygga vår position som en ledande aktör inom passagerarsjöfart och besöksnäring i Norden. Om vi pratar lite mer om Go Nordic Cruiseline, så var 2025 det första hela året för oss. Det är ingen tvekan om att etableringskostnaderna för verksamheten har varit mer än vad vi hade förväntat oss. Etableringskostnaderna. Däremot har volymerna, det vill säga passagerarantalet och resenärer, varit relativt i linje med det som vi hade förväntat oss. Men passagerarmixen, intäktsnivån och ombordspenderingen har inte riktigt varit i linje med det som vi hade hoppats på. Det har också varit ett stort jobb med att lansera det nya varumärket Go Nordic Cruiseline. Det är ett helt nytt koncept, ett helt nytt varumärke. Fartyget har funnits i många, många år. Men att det är ett helt nytt varumärke har också varit något vi har jobbat väldigt, väldigt mycket med. Vi har utvecklat produkten och positionerat den mer till en tydlig nordisk profil, och vi har fått en väldigt bra utveckling under årets gång. En väldigt positiv reaktion på vår produkt och vår verksamhet. Men det är mycket jobb kvar att göra. Vi ser att det förbättras, att volymerna ökar och att ombordspenderandet ökar. Det är jättekul och spännande, tycker vi, att den här linjen är mellan två huvudstäder i Norden, och vi jobbar givetvis med att positionera den mot familjer och resenärer från många andra delar av världen för att utveckla och öka antalet passagerare, men också när det gäller ombordspenderandet. Asien var ett sådant område till exempel, som var väldigt stort innan pandemin. Där har vi i princip inte sett någon tillväxt eller någon återhämtning efter pandemin, och vi satsar på att marknadsföra denna produktlinje i många andra områden över hela världen. Vi har också tänkt säga några ord om Destination Gotland. Vi har då ingått ett nytt avtal. Jättekul för oss som vi ingick i förra året och. Vi har där positionerat oss och jobbar vidare för att anpassa oss till det nya avtalet. Det har varit en stabil utveckling i Destination Gotland under 2025, med en ökning på 1,6 % av antalet passagerare. Som Ulrika nämnde. Frakten har ökat med 2,2 % och det nya avtalet som vi ingått och som träder i kraft i februari 2027, där är då ersättningen lägre. Men det är ett lite annorlunda avtal och var givetvis ett avtal som vi hade i konkurrens i själva upphandlingen. Men vi är väldigt glada och tacksamma att vi har möjligheten att fortsätta detta arbete, som vi har hållit på med 160 år. Förutom tio år, men i 160 år, så är vi väldigt glada. Det ställer dock det nya avtalet krav på kostnadseffektiviseringar och ökade volymer för att bibehålla lönsamheten. Så vi jobbar väldigt aktivt med det givetvis. Effektivisera verksamheten. Ett exempel på det. Till exempel att vi nu på fartyget M/S Visby inför hängdäck där vi får öka kapaciteten för bilar med cirka 20 %. Det är väldigt bra under högsäsongen för det är den trånga sektorn oftast under högsäsongen med bilar. Så där har vi möjlighet att öka och effektivisera verksamheten. Vi har också utvecklat det som vi kallar Gotland Promotion, som har ett nytt bokningssystem som hjälper oss att erbjuda våra kunder att boka en stor del av vistelsen på Gotland. Genom oss är ett stort antal olika arbeten kring att effektivisera och förbättra det utbud och den verksamhet som vi har. Vi märker också, och det förstår ni säkert med tanke på omvärlden, ett ökat fokus på totalförsvar och försörjningsberedskapen i Sverige. Destination Gotland har nyligen blivit utpekad som en samhällsviktig verksamhet. Vi hoppas och bidrar med att ha en avgörande roll i det gotländska samhället i många år. Majoriteten av alla varor till och från ön fraktas via fartyg. Ungefär 90 % av alla som reser till och från ön med båt. Vi ser det som ett väldigt stort ansvar, givetvis, och att vi definieras som ett samhällsviktigt företag ställer ytterligare krav på organisationen, vår resiliens och både när det gäller fysisk och digital säkerhet, och givetvis på att överfarten är säker. Vi ska hålla tiden. En trygg, miljövänlig verksamhet. Det är vårt mål med den här verksamheten och det är väldigt viktigt för oss att vi tar det ansvaret som vi ser att vi har i totalförsvaret, i hela utvecklingen av samhället. Birka Gotland är ett kryssningsfartyg som är den tidigare Birka-kryssaren. Det här är första gången hela året som vi har haft fartyget i drift; det hade sin premiär den 20 mars 2024, och det är då, som jag nämnde, ett samarbete med Viking Line som vi tillsammans utvecklar. Vi hade också, ur perspektivet att lansera en ny produkt och ett nytt varumärke, ett år av arbete med att utöka verksamheten, och det har lyckats. Vi hade 570 000 resenärer, vilket är 9 % fler än vi hade 2024, om man jämför med de månader som vi hade i drift. Och vi märker att kryssningarna till Visby fortsätter att vara populära. Vi ser en ökning av passagerare med 12 % jämfört med förra året, och vi håller på och jobbar med att utveckla erbjudandet med fler destinationskryssningar under sommaren, men också ett stort fokus på underhållning, mat och dryck ombord samt nöjeskryssningar i Östersjön. Det är det enda fartyget egentligen som är ett renodlat kryssningsfartyg som finns i Östersjön, så vi ser en möjlighet att skräddarsy attraktiva upplevelser till nya destinationer genom Birka Gotland och samarbetet med Viking Line. Någonting ytterligare som vi jobbar väldigt mycket med är, som jag nämnde, genom Gotland Tech Development, vilket genomsyrar hela vår verksamhet. Det är sjöfartens omställning som vi som företag tycker generellt sett går långsamt, för långsamt till och med, tycker jag personligen. I början av 2026 presenterade Föreningen Svensk Sjöfart en klimatfärdplan. Vi tror att det är en viktig del att branschen samlas kring den här omställningen, och klimatfärdplanen är ett viktigt steg i rätt riktning. Det är ett flertal olika inriktningar som pekas ut i den här gemensamma klimatfärdplanen. Energieffektivisering och smartare drift jobbar vi mycket med hur vi kan effektivisera våra befintliga fartyg mer ekonomiskt och givetvis också ruttoptimering, bottenfärg och friktion. Det är många olika aspekter som man kan jobba med fartygen för att förbättra den existerande flottan. Vi har, som ni känner till, Gotland Horizon X och även de fartyg som drivs med olika former av gas, naturgas men också biogas. Så har vi jobbat med under många decennier faktiskt. Övergången från fossilt till icke-fossila bränslen, och tekniken för fossilfria bränslen finns ju idag. Men det finns också en utmaning och ett problem i tillgången till fossilfria bränslen. Vi jobbar också med det. Vi arbetar för att både säkerställa att fossilfria bränslen är ekonomiskt gångbara och att tillgången finns, samt att vi är med och bidrar till lösningar där det behövs. Det har vi då jobbat med och investerat i en biogasfabrik utanför Eskilstuna. Där tillverkas den biogas som vi kan nyttja på våra fartyg, så det blir också lite mer självständigt när det gäller bränsletillförsel och inte så påverkad av världsläget, vilket speciellt i dagarna kanske är någonting som är väldigt, väldigt intressant för oss att utveckla mer. Den fabriken håller nu på att byggas och planerar produktionsstart i slutet av 2026. Där har vi tecknat avtal som säkrar cirka 10 % av drivmedelsbehovet i Gotlandstrafiken under tio års tid. Vi tittar på andra möjligheter att jobba med att utveckla biogas som en form av drivmedel, som vi anser är ett väldigt attraktivt alternativ för miljön. Vi har också jobbat mycket med batterier i form av el runt omkring hamnar. Vi har idag en elanslutning i de flesta av hamnarna som vi angör, men vi ser också att det är stora behov av övrig infrastruktur i hamnar. Fyllning av fossilfria drivmedel. Logistiken med att transportera och fylla fartygen, men också att ladda fartyg. Här jobbar vi bland annat med Uppsala universitet, RISE och IVL för att definiera vad som krävs för framtidens användning av gaser, men också vätgas, vilket är någonting som vårt nya fartyg Gotland Horizon X har möjlighet att drivas med. Vi jobbar också kopplat till det med innovation, investeringar och långsiktiga spelregler så att säga vad som gäller för sjöfarten i framtiden. Här pekar Svensk Sjöfart ut bland annat hur sjöfarten måste göra stora investeringar, och att det bör finnas möjlighet att få finansiellt stöd för vissa av dessa. Det finns ett klimatkliv och ett industrikliv. Vi jobbar med dem och vi ser stora möjligheter att jobba med dem för att utveckla sjöfarten mer i linje med de mål vi har för hela omställningen av sjöfarten. Vi tror att vi i Norden, Skandinavien och norra Europa ligger i framkant, och vi arbetar och försöker samarbeta med så många vi kan för att förbättra och påskynda hela omställningen av sjöfarten. Det är någonting som vi tycker är väldigt spännande och väldigt intressant. Och som en del av detta har vi speciellt då precis påbörjat bygget av katamaranen Gotland Horizon X, som är tänkt att levereras under 2028. Och det tar ju ett tag. Den byggs av ett australiensiskt företag som heter Austal, specialiserat på att bygga katamaraner. Den byggs främst i Asien, i Filippinerna, och ska då levereras under sensommaren/hösten 2028. Sen tar det ett tag att köra hem fartyget därifrån, och då är planen att fartyget ska vara i trafik 2029. Vi beställde detta redan 2025, så det var en lång process i att utveckla det här fartyget med vårt tekniska team, och vi tycker det här är jättespännande. Fartyg. Närmare 1500 passagerare, 450 bilar ungefär. Och Håkan Johansson, som är vd för Destination Gotland och vice vd för Gotlandsbolaget, och jag var nere och tittade på varvet för några veckor sedan, och allt går enligt plan. Man har precis börjat skära det aluminium som fartyget ska byggas av. Och den här tekniska lösningen som vi då har, skapar flexibilitet för olika former och kombinationer av gaser, inklusive vätgas. Och vi är väldigt spända och ska bli jättekul när det här väl är på plats. Jättespännande tycker vi! Vi har lagt till en slide på vad som sker i Mellanöstern. Som alla ni säkert följer också väldigt noggrant. Så gör vi, och sjöfarten är väldigt beroende, framför allt av drivmedelspriserna som fluktuerar dagligen upp och ner på olika sätt och vis. Vi följer det väldigt noga. Vi har stora delar av vårt behov av drivmedel. Bunker, som jag kallar det, har vi säkrat genom olika avtal och hedging. Så den här kortsiktiga prisfluktuationen nu påverkar oss inte så mycket överhuvudtaget egentligen, men det beror på hur lång tid den här konflikten tar och hur lång tid det kommer dröja innan man får mer stabilitet på bränslesidan. Men för närvarande, för vår del, så handlar det mycket om att följa det noggrant, och vi har jobbat kontinuerligt med bunkersäkring under många, många år för att dämpa kostnadseffekten från svängningar på världsmarknaden. Så dessa tillfälliga svängningar påverkar oss inte för tillfället. Men det är väl ingen, väldigt få, om någon, som vet hur lång tid den här situationen i Mellanöstern kommer att ta, och när det lugnar ner sig och på sikt kanske leder till mer stabilitet i drivmedelspriser. Det har givetvis inte haft någon påverkan på förra året som bokslutskommunikén, men det är någonting vi följer väldigt nära. Det var det vi hade tänkt presentera och nu finns det möjligheter att skriva in frågor. Och vi har fått en del frågor redan innan sändningen här och Karin Bild, vår kommunikationschef, tänkte att hon skulle ställa de frågorna till oss här, om du vill.
Jag börjar med att rikta en fråga till dig Björn. Hur har senaste tidens debatt kring prisnivån för biljettpriser påverkat Gotlandsbolaget?
Ja, de som följer Gotlandsbolaget och Destination Gotland noggrant har nog inte kunnat undvika att se att det har varit debatt kring biljettpriser. Vi har noga följt och jobbar väldigt aktivt med frågan. Det är givetvis så att det är bra och naturligt att människor engagerar sig. Alla som är inblandade engagerar sig. Vi har sagt och vi säger fortsatt. Håkan Johansson, som är VD för Destination Gotland, har givetvis jobbat mycket med frågorna och vi anser att viss kritik eller diskussion är lite missriktad ibland, eller kanske till och med lite vilseledande. Det är det vi har att jobba med, och Gotlandstrafiken har så att säga ramar och riktlinjer. Sätts då i samband med att vi har ingått ett avtal med Trafikverket. Så det finns. Trafikverket har vissa krav för den ersättning och den struktur som gäller för den här trafiken vi har. Destination Gotland har ett avtal som vi behöver uppfylla enligt de kravställningar som finns. Vi ser oss som en del av det gotländska samhället, tar vår roll som ansvarig för den väldigt, väldigt, väldigt seriöst och ser oss viktiga i den infrastrukturen som sjötrafiken utgör. Men det är som sagt ett avtal med Trafikverket som vi behöver hålla oss kring, så det är väl egentligen det ur det perspektivet man ska se. Det är olyckligt, tycker vi till viss del, att de här diskussionerna och man pratar om att det ska vara väldigt dyrt att åka till Gotland, som får effekter från andra håll, men som i realiteten kanske inte är så höga. Men det är någonting som vi jobbar vidare med, och Destination Gotland, genom olika interaktioner med Trafikverket och andra, jobbar givetvis vidare med en lösning.
Ytterligare en fråga som gäller Destination Gotland. Ser ni någon strukturell förändring som kommer att påverka er fram till 2035 med tanke på debatten om färjepriser?
Nej, det pekar återigen på Trafikverkets ramar för det avtal som vi har med Trafikverket. Och där ser vi inte att det är några strukturella förändringar i sig som sker. Som sagt, det jag talade om påbörjas år 2027. Så är det lite annorlunda jämfört med det vi har i dag. Men det är inga strukturella förändringar i det som vi ser möjliga inom avtalets ramar.
Och sen en fråga kring tonnageskatt. Jag riktar mig till dig, Ulrika. Ja, hur kommer den reviderade tonnageskatten påverka Gotlandsbolaget? Om regeringens förslag om att tonnageskatten i Sverige, med tillämpning från beskattningsår som börjar efter 31 december 2026, tas i bruk?
Ja, till att börja med så är vårt vinnande anbud lagt från ett danskt dotterbolag. Så vi har redan räknat med effekterna från en konkurrenskraftig tonnageskatt. Så det påverkar egentligen inte resultatet. Om nu då den svenska regeringen lägger fram eller tar ett beslut om en reviderad svensk tonnageskatt inom kort. Som vi då räknar med att den borde vara i paritet med det som finns i Danmark. Så det blir ingen ekonomisk skillnad för oss. Men däremot så öppnar det sig för att vi ska kunna ha den ekonomiska och strategiska ledningen för Gotlandstrafiken i Sverige och på Gotland. Tack!
En fråga till dig Ulrika gällande Gotland. Carbon Solutions. Kan ni ge en indikation om när det nystartade Gotland Carbon Solution kommer generera intäkter? Och hur ser strategin ut att utvecklas inom det affärsområdet?
Ja, vi har startat upp den här verksamheten under 2025, men på grund av gällande redovisningsregler så har vi inte kunnat redovisa några intäkter under 2025 eller under 25. Vi räknar med att kunna göra det i 2026. Grunden eller strategin för affärsområdet är främst att främja omställningen i Gotlandstrafiken och driva på utvecklingen mot fossilfria drivmedel. Det är en grund för att kunna driva på den utvecklingen.
Och sen har vi också några ord kring tillverkningen av Horizon X. En fråga som jag tror att Björn redan har besvarat.
Precis. Som jag nämnde, Håkan Johansson, jag och flera andra från Gotlandsbolaget, inklusive Jonas Moberg från vår tekniska sida, är där nu och vi har varit där, och det ser ut att allt går enligt plan hittills. Något jag kan nämna, om man ser i bokslutskommunikén för året, är speciellt resultat efter skatt och hela vägen ned i resultaträkningen. Ulrika nämnde det här, så kan ni se att. US-dollarn har slagit väldigt kraftigt negativt på vårt resultat, där bestämde vi. För ett antal år sedan sålde vi ett antal tankfartyg som vi sålde i dollar, och i samband med det betalar vi en stor del av Gotland Horizon X i dollar, så vi har behållit dollarpositionen för att kunna finansiera Gotland Horizon X, vilket vi ser som en naturlig hedge. Vilket innebär i sin tur att fartyget blir billigare i svenska kronor eftersom dollarkursen har sjunkit. Vi betalar mindre i svenska kronor jämfört med vad vi hade annars gjort, så att dollarjusteringen som vi ser i resultaträkningen beror på att vi har bibehållit dollar för att vi ska kunna betala till Gotland Horizon X. Jag glömde att nämna det tidigare.
Vi får fråga kring varför vi inte kommunicerar föreslagen utdelning i bokslutskommunikén.
Ja, det har vi. Har väl flera anledningar till att vi traditionellt kanske gjort det, men vi har inte fattat beslut kring det ännu, så det är någonting som vi fattar beslut i samband med styrelsemötet.
Och en kommentar här också. Aktien handlas med låg likviditet. Finns det några planerade insatser för att påverka detta i närtid, till exempel Split.
Vi har. Det här är någonting som vi har tittat på under en längre tid. Aktien har traditionellt varit illikvid, det vill säga det är väldigt få som har sålt och köpt. Vi är glada för alla aktieägare som vi har. Vi är över 3 000 aktieägare idag. Majoriteten bor på Gotland. Vi är glada. Det är inte så många som säljer helt enkelt och vi tittar närmare på det. Aktievård kallar vi det internt, så vi håller på att utvärdera om det är någonting vi kan gå tillväga med.
Go Nordic Cruiseline verkar utvecklas positivt, Björn. Vad har gått bättre än väntat och hur ser marknadsföringsaktiviteter ut inför 2026?
Som vi nämnde lite 2025 så har positioneringen av Go Nordic Cruiseline som nytt varumärke ny produkt, inte ny linje. Den har funnits väldigt länge den här linjen, men ett nytt koncept har helt enkelt varit utmanande. Vi tycker att vi har kunnat bredda varumärket och awareness kring varumärket och produkten, försöker anpassa den bättre till den kundbas som vi har och det har varit ett stort arbete med ny lansering. Sen har vi också en övergång från ett system som fanns hos dem vi köpte bolaget av, till våra egna system som var väldigt komplicerade som det ofta är inom den här branschen. Så det gör det lättare att boka genom oss och att jobba med att utveckla produkter mer. Det har varit ganska inte traditionellt, men det har varit ett väldigt komplicerat. Mycket arbete med en nystartad produkt helt enkelt. Så vi märker effekten av det och ökat intresse kring den här linjen.
Och sen har vi en fråga kring ersättningen till Destination Gotland eller för Gotlandstrafiken. Ersättningen hamnar på 280 miljoner kr per år i det nya avtalet, vilket är ungefär 220 miljoner mindre än nuvarande avtal. Kan ni berätta om varför den här reduktionen har skett? Ersättningen har legat mellan fyra och 500 miljoner per år sedan 2017.
Och det är en kombination av olika faktorer. Det ena är att det är ett annorlunda avtal som vi ingår. Det var i konkurrens med europeiska aktörer när vi lade budet. Vi har effektiviserat, jobbat mer, utvecklat trafiken. Så det är olika faktorer som gör att vi kan lägga oss på en lägre nivå. Ur det perspektivet. Ja.
Och sen så har jag en relativt detaljerad fråga till dig Ulrika. Ni skriver inte ut vad. Joint venturet med Viking Line har genererat i kvartalet som ni brukar. Viking Line anger -1 miljon euro i kvartalet. Vad har ni bokat in?
Vi har såklart bokat in samma belopp. Eftersom det är ett JV och den som vill se beloppet så kan man se det på andelar enligt kapitalandelsmetoden. Vår resultaträkning som i princip endast innehåller det resultatet.
Och där så är tiden ute för dagens webcast och bokslut.
Då får vi tacka alla som tog tiden och lyssnade in. Vi uppskattar ert intresse och vi på återhörande. Tack så mycket! Tack, Tack alla!



















