Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Hej Patrik!
Äntligen ett till bostadsbolag! Jag förstår att ni har längtat. Alldeles för få. Alldeles för få. Vad ska man dra nu då som inte redan har dragits efter? Andreas och Olof och Per och Einar? Ja, vi får väl se om det är någon ny variant på allt vi har hört om bostäder. Men du kör din magi i 20 minuter så snackar vi magi i 20 minuter. Jag hoppas ni står ut fram till kaffet också. Jag förstår att det måste vara slitsamt. Ja, man kan väl börja så här. Strax innan sommaren blev vi faktiskt av Nasdaq utsedda som Grön aktie och det är vi omåttligt stolta över. Och det är faktiskt så att det inte är speciellt många bolag på börsen över huvud taget som är gröna. Det är inte ens ett tiotal, knappt det. Och vi är ett av tre fastighetsbolag som är där idag, samt ett byggbolag. Så det är så. Så det här är vi jättestolta över. Och det här har varit ett otroligt systematiskt arbete som vi har arbetat med i sex till sju år. Och vi hade som mål att nå 2030. Men nu är det redan 2025. Och så var det det här med marknaden nu då. Och förändringar och produktionskostnader samt hyror som ökar. Och så vidare och så vidare. Och då är det ju fortfarande viktigt att vara strategiskt placerad. Då är det ju faktiskt så att det handlar väldigt mycket om att vara på rätt marknad. Och det hörde vi ju jättemycket, både Per och Einar pratade om det. Och såklart Olof som är på rätt marknad. Det intressanta är då, det ska jag säga på en gång. Jag sitter i någon styrelse. Jag tycker att det är ett fantastiskt bolag. Det intressanta är att Olof tog en jämförelse med bostadsrättspriser i Köpenhamn, inte i Malmö. Bara som en notering i alla fall. Våra fastigheter ligger huvudsakligen, som ni ser, i Stockholm. Sen har vi lite fastigheter i Enköping. I Uppsala och Norrtälje. Då kan man säga så här att i och med att vi koncentrerar oss på specifika marknader. I Stockholm är det faktiskt huvudmarknaden. Men vi har också lärt oss under de senaste åren. Att jobba i de marknader som fortfarande växer, men ändå är lite mer utmanande. Än Stockholm. Och apropå kronor per kvadratmeter. Som en jämförelse. Stockholm hade för ett tag sedan ungefär 68 000 kr per kvadratmeter i genomsnittligt brf-pris. Men går man upp till till exempel Norrtälje så är det 3 000 till 4 000. Det är klart att om man börjar prata om de här hyresnivåerna. Som Einar pratade om 3 000 kr, kan jag säga det på en gång. Det funkar inte i Norrtälje. Så det handlar ju väldigt mycket om den omställning vi har. Att faktiskt ha koll på sin mikromarknad är avgörande och att identifiera rätt läge är precisionsarbete. På rätt sida vägen, på rätt område och så vidare. Så det kommer att vara jätteviktigt framåt här nu. Att vara i rätt marknad. Vi har gjort en viss omsvängning under de här senaste åren, och det ser man egentligen på den översta raden där vi numera har rätt så mycket vård och omsorgsfastigheter. Vi har sett detta fönster som har öppnats de senaste två åren, där det har varit fantastiska möjligheter att förvärva vård- och omsorgsboenden till mycket bra nivåer, nästan halverade prisnivåer jämfört med tre år tillbaka. Ett segment som aldrig kommer att kvalificera sig mot häkten och fängelser som ju är i högkonjunktur. Men jag skulle vilja säga att det är det näst hetaste området efter det här, med tanke på vår demografiska utveckling. Vi ligger idag på 30 % av driftnettot från vård- och omsorgsfastigheter. När vi får in resten av vår portfölj på vård- och omsorgsfastigheter kommer det att vara, allt annat lika. 40 %. Vi har en fastighetsportfölj inom våra vård- och omsorgsfastigheter som är värderad till 5 miljarder. Den kommer att vara värd 10 miljarder inom fem år. Helt övertygad. Det är en extremt stor brist på vård- och omsorgsfastigheter samt vård- och omsorgsplatser. Vi kommer att vara 50 % fler som är över 80 år inom fem år i den här regionen. Tittar vi på Stockholmsmarknaden så var vakansgraden 0,05 %. Inflyttning är en del av vår diskussion om tillväxt. Så det är inte speciellt många kommuner i Sverige som har tillväxt. Men tillväxten i Stockholm 2024 förväntas bli 18 500 personer, med 10 000 i nettoinflyttning och resten som nytillkomna stockholmare. Genomsnittlig kötid har gått upp lite nu på slutet. Jag har tittat på de här siffrorna i mer än 20 år och nu har de gått upp lite på successionsmarknaden. Nyproduktionsmarknaden. Nu är det här ett ganska trubbigt mått, för det är alltså genomsnittet på alla lägenhetsstorlekar. Egentligen för många, många år sedan när det var mycket tydligare. Den stora bristen. Då låg det här på lite drygt sex år i genomsnitt. Så nu när vi har fyllt på med väldigt mycket nyproduktion så är det fortfarande 5,3 år i genomsnitt. Men det går att få en lägenhet på dagen i Storstockholm, så det gäller lite grann att återigen ha reda på sin mikromarknad. I Stockholm står det idag 857 000 personer i kön. Det är 100 000 av dem, alltså 11 % som aktivt söker det här. Apropå, vi såg en jämviktsbild förut där de här 700 000 som står där, de står ju knappast i kö till nyproduktion. Apropå var hyran ligger i förhållande till det. Hyrorna i nyproduktion idag är marknadshyror, det är inget snack om den saken. Men återigen, tillväxten var 18 500. Ungefär 100 000 söker aktivt bostad i Stockholm. Och det är ju faktiskt så att även om vi har låga födelsetal så har det under de senaste tre åren faktiskt fötts personer. Personer har avlidit. Personer har skiljt sig. Och så vidare, och så vidare. Mycket av det som har hänt har ju varit att man har haft en rejäl real löneminskning. Och tittar man historiskt på hur trycket på bostäder ser ut så är det faktiskt rätt konstant. Det viktigaste skälet till att man får högt tryck på bostäder är reallöneökningar. Och inte den demografiska. Lite, lite axplock av vad vi har gjort under första halvåret. Emitterat gröna obligationer och certifikat. Gröna certifikat. Gröna aktier. Som jag sa. Gick in i EPRA index som vi har känt faktiskt har påverkat rätt mycket. Det var precis mitt i sommaren som vi kom in där. Vi har sett en otroligt kraftig ökning i likviditeten i aktien under augusti. Vi har återköpt egna aktier. Det har du ju pratat om hela dagen. Så kul att jag kan pricka in den. Vi har också tecknat ett avtal med Peab om att bygga, skulle jag kanske säga. Ett av de häftigaste vård- och omsorgsboenden som kommer att byggas de närmsta åren, kommer att ligga på Lilla Essingen och ha 160 platser. Ett riktigt stort. Med en bra vy som de flesta av oss stockholmare ser nästan varje dag. Och så har vi förvärvat ett vård- och omsorgsboende i Norrtälje, där vi också redan sedan tidigare har ett. Vi har fått in årets kundundersökning på extremt höga nivåer. Notera trygghetsindexet. 87,9. Ni kan gärna återkomma om ni har sett något annat bolag med högre resultat. Så här ser det ut när vi tittar på utfallet i förhållande till vårt tillväxtmål. Vi har som mål att vi i genomsnitt de närmaste fem åren ska uppnå 5 %. Vi ligger på 2 % just nu. Belåningsgraden ska i genomsnitt vara 45 %. Ligger lite stramt. Det är för att vi bland annat har återköpt aktier och vi har en likviditetsfråga som, skulle jag säga, kommer att lösa sig de närmsta veckorna. Överskottsgraden ska vara över 70. Ska visa en bild på den. Vår utveckling på överskottsgraden de senaste åren är strax. Vi har som mål, precis som Trianon, att nå 20 miljarder före 2030, vilket såklart bygger på att vi ska ha någon form av värdetillväxt i fastigheter. Och tittar man historiskt så är det ju inte många år där det inte har varit värdetillväxt på bostäder. Så att det behöver komma igång lite mer, för det skapar också utrymme. Det skapar också tillväxtutrymme. Och som sagt, 20 % av driftnettot skall komma från samhällsfastigheter. Vi ligger på 30, och vi är ett utdelande bolag. Även om vi inte delar ut varje månad, är det en av de starka anledningarna att välja oss. Vi delar ut varje år, och det har vi gjort under alla år, och det ska ligga på ungefär 50 %. Vi återinvesterar. Historiskt har vi delat ut 70 % under ett antal år. Nu återinvesterar vi de 20 procenten i energiåtgärder de närmaste fem åren. Lite grann om hur den finansiella ställningen är. Vi har en blandning mellan de olika formerna. Obligationer och certifikat. Traditionella banklån. Genomsnittsränta på 2,72 %. Belåningsgraden har vi pratat om. Vår rating är trippel B med stabil utblick. Ja, det var den här jag ville visa egentligen. Från 2017 och framåt har vår överskottsgrad i princip ökat från 62-63 % till det vi hade nu som utfall på halvåret, 74 % och på kvartalet 76 %. Många av våra kamrater där ute tvingades snabbt under åren 2020 till 2023 stänga alla kranar. Vi har successivt gjort det här, och bland annat har vi renoverat i stort sett hela vårt bestånd under de senaste sex åren. Så det är möjligt att hantera även om det är många logistikprocesser. Att renovera bostäder går att göra i en väldigt, väldigt hög takt. Har man 2000 lägenheter som jag hade, som var byggda på 50-talet och in till stambyte, det vill säga 70 år, då kan man inte vänta speciellt länge, för då ser inte siffrorna ut på det här sättet kan jag säga. Det här innebär då att allt annat lika. Kan man säga så här så är vårt förvaltningsresultat dubblat på motsvarande yta på grund av att vi har jobbat med den här effektiviteten. Effektiviteten ligger i att vi har bytt ut en del riktigt dåliga fastigheter med stora investeringsbehov. Vi har renoverat våra fastigheter, ersatt med nyproduktion och inkluderat en hel del vård- och omsorgsboenden. Och tittar man på utvecklingen förutom 2022, där vi har justerat resultatet med bostadsrättsintäkter, så har vi hela tiden utvecklat vårt förvaltningsresultat återigen. Om ni tittar på våra kamrater därute så hade många av dem ganska dåliga resultat de två senaste åren. Det innebär att vi ska jämföra med det bästa vi har gjort när vi tittar på tillväxten det senaste året, till skillnad mot om man hade ett riktigt dåligt resultat. Intjäningsförmågan ligger, som ni ser, framåt på i runda slängar 225 miljoner. Och hur ska vi skapa tillväxten då? Vi har en väldigt fin egen projektportfölj. Allt ifrån egna projekt som är förtätningsprojekt. Det här är det skarpaste vi har. Vi har dessutom en bra bruttovolym för att ytterligare öka förtätningen om vi känner att vi vill göra det. Och det vill vi göra över tid. Sen har vi ett antal projekt som är JVM-samarbetsprojekt med både Åke Sundvall och Peab som kommer i det här. Och sen såklart ska vi fortsätta att förvärva och sälja, och det kommer vi att göra aktivt. Och det är ju faktiskt så att man kan göra förvärv idag på väldigt, väldigt förmånliga nivåer. Min uppfattning, precis som Olofs uppfattning, är att vi har bottnat ur nu. Nu är vi där nere. Det finns fortfarande bra möjligheter att göra bra affärer. Det är mycket fastigheter och bostäder som ska växlas ut, som man har gjort under ett antal år på dessa nivåer. Man kan faktiskt köpa bostäder som är nyproducerade, inte i A-läge, och med en direktavkastning på 5 % och kanske lite till. Den kommer inte att komma tillbaka. Så hittar man rätt bestånd i rätt läge där man har betalningsförmågan, då går det att göra bra affärer. Två saker som jag tänkte prata om som är lite utöver de här traditionella sifferexerciserna. Det ena är att vi har som ambition, på vårt traditionellt ödmjuka sätt, målet att bli bäst i klassen när det gäller hållbarhet. Det gäller alla delar av hållbarhet och miljö. Det gäller den sociala hållbarheten men också hur vi jobbar med vår egen organisation. 2030 ska vår operativa verksamhet vara klimatneutral. All nyproduktion som vi sätter i drift 2030 ska ha halverad belastning i förhållande till Boverkets referensvärden. Det här går, det har vi redan sett att det går. Vi har, skulle jag säga, inom vårt segment den lägsta energianvändningen man kan ha om man inte enbart har nyproduktion. Vi ligger på 75 kilowattimmar. Vi ska ner till 40% före 2030. All finansiering ska vara grön. Vi är på god väg att hamna där. Alla våra fastigheter kommer att vara miljöcertifierade under hösten. Alla våra fastigheter är miljöcertifierade. Vi har kört klimatriskanalyser i fem år nu. Vi vet exakt vilka våra kritiska komponenter är nu när vi står inför extremväder. Och sen en annan liten kuriosa är att 2030 kommer alla våra parkeringsplatser vara laddbara. Vi kommer att passera runt 40 % vid årsskiftet. Och så var det detta som jag tänkte avsluta med, som jag hoppas att ingen av er har hört förut. Vi är den bransch som ligger absolut längst efter när det gäller digitalisering. Och tyvärr brukar jag säga att vi är decennier efter alla andra branscher. 2001 skrev jag en rapport om hur framtidens fastighetsförvaltning kommer att se ut med IT-stöd när jag anställdes 2004 som IT-chef på Svenska Bostäder. Vi har fortfarande i princip inte gjort någonting av det. Vi ska göra det nu. Vi har ett antal strukturer som vi har jobbat med i 5-6 år. Nu sätter vi det på plats. Jag brukar säga att det är fyra pusselbitar. Den ena handlar om hur man strukturerar sin fastighetsinformation. Ni vet, när man säljer fastigheter skapas datarum. Då finns all information man behöver för att en annan part ska kunna sköta fastigheten. Vi har datarum för alla våra fastigheter. Strukturerad på exakt samma sätt. För alla fastigheter. Vem som helst kan gå in och hitta informationen. Vi kör det som heter digitala tvillingar. Alla våra fastigheter har möjlighet att gå in i en 3D-miljö. Vi kan gå runt i fastigheten. Vi kan titta på hur det ser ut. Volymer och storlekar. Kritiska komponenter och serienummer. När vi var där gick de sin runda. Till exempel kan man se att det finns olika strategier för att nå hållbar tillväxt i fastighetssektorn. Vi jobbar aktivt med att analysera alla felanmälningar. Varför uppstår det här felet? Vad är det som har orsakat det? Varför är det just detta? I den här fastigheten? Fastighetsförvaltning är bland det mest förutsägbara man kan arbeta med. Vi vet exakt vad som kommer att hända, bara inte var och när, och det är som gjort för att digitalisera. Och vi har inte gjort det. Den komponenten har vi på plats. Sedan har vi så att alla kan ha tillgång till den här informationen i realtid. Och sen handlar det om vad man kan göra. Både för att förebygga det som händer där nere, men också i våra gemensamma utrymmen. Vi går ronder. Vi lägger upp det i den digitala tvillingen och kan följa om vi ser att fastigheter är utsatta på ett eller annat sätt av någon anledning. Certifieringen lyfter fastigheterna; genom 61 punkter höjer vi fastigheterna till en lägsta acceptabel nivå. Och slutligen handlar den här delen om att husen kommunicerar med oss. Ni har ju hört om dessa intressanta Internet of Things som har funnits i otroligt många år, men det betyder att de kritiska komponenterna, som vi vet har stor påverkan på både vår fastighetsförvaltning och våra hyresgäster, de följer vi aktivt i realtid. Alla produkter som finns i våra fastigheter idag har någon form av dator och process i sig, och när en process i en dator inte mår bra så flaggar den för det. Och om man drar det lite längre så brukar jag kalla det. Då får man ett larm. Ett larm betyder något annat i alla andra branscher. Nu måste jag agera, annars blir det ett alarm. Och ett alarm innebär att en hiss har stannat, en tvättmaskin har stannat, eller ett lås har slutat fungera. Ventilationen har slutat fungera. Man agerar på varningen om att något inte fungerar som det ska, och det är det jag kallar ett larm. Nu sätter vi ihop detta i en enhet som kommer att totalt förändra vårt sätt att arbeta. Och bara för att visa att det inte ser ut så här, så ser det faktiskt ut så här. Allt det jag har pratat om nu, det har vi redan. All den här datan som vi jobbar med finns redan. Vi följer våra fastigheter på överskottsgraden i realtid. Vi följer våra fastigheter på energianvändning i realtid. Vi följer felanmälningar per fastighet i realtid. Vi ser hur teamen utvecklas i realtid och vi kommer att ha en panel som tar de åtta mest kritiska komponenterna och visar att om jag inte jobbar med den här nu, då blir det problem sen. Tack!
Bra. Tack. Tack för det! Tack för en bra genomgång. Bra med paragrafindelning.
Dina bilder.
Ja. Snyggt! Vi kör igång helt enkelt. Kör på! Varsågoda! Nu ska vi se här. Vi arbetar oss igenom mina bilder helt enkelt. Lite grann. Och så kollar vi på Heba och sedan kollar vi på John Mattson. Men det har aldrig hänt.
Det har aldrig hänt förut.
Så då ligger ni här längst till höger. Eftersom ni har fina fastigheter i relation till de övriga bolagen. När man talar om den röda har vi värderingsyield. Och den gröna NOI-yield. Och där ser man att här är det ett litet gap mellan värdering och NOI yield. Det ligger lite under 40 punkter eller något sådant. Ligger nu under John Mattson. De ligger faktiskt jämnt. Lite lägre effektivitet. Ni kanske krämar ut lite mindre ur kåkarna jämfört med John Mattson i deras kommentarer.
Det kan man tro. Men så är det ju inte. Nej, nej, det är verkligheten. Som jag sa är det att vi har systematiskt jobbat på ett sätt som har gjort att du inte kan ha högre effektivitet i ett fungerande bostadsbolag med de kundbetygen och de värdena. Vi har en överskottsgrad på 70-76 %. Mäter man mitt favoritmått som heter förvaltningsmarginal när man tar in central administration och finansiella kostnader, då sticker vi ut mot nästan alla andra, inte minst i vårt segment. Det är de faktiska siffrorna. Och som sagt, man får gärna mäta oss med vem som helst inom bostadssegmentet när det gäller effektivitet.
Effektivitet. Är du stolt över.
Verkligen.
Och nu ska vi kika lite på värderingsutvecklingen. Här är vi. Där ligger ni här. Ni har plockat upp värdena lite grann här. Drygt. Drygt 1,3 %. Då kan vi se var vi har John Mattson här. Nu ser jag inte dem.
Men de har ju mycket mer nu på slutet.
Ja, där är de ju. De är tvåa. De har plockat ut mycket mer. Vad ser du? Vad är skillnaden? Där är att man har mer ROT-inslag. John Mattson till er.
Har mer värderade.
De har bytt värderare. Det kanske ni också skulle göra.
Vi kanske har gjort. Nej, men. De har legat lägre i värderingarna på motsvarande områden som vi har. Det är ett ganska enkelt svar. Det är merparten av det.
Ja, precis. Men det ser ju stabilt ut här också. Två Räntetäckningsgrad.
Det är lite roligt att vår siffra är 2,3. Jag tycker det är kul att du har missat det.
Nej, det har jag faktiskt gjort. Nu måste jag bara säga att jag har inte plockat siffran ur.
Huvudet på dem.
Jag har hittat på. Nej, jag har inte räknat ut den själv. Vet du varför jag gör det? Patrik, det är ju för att jag vill ha samma.
Det är samma fel i.
Samma definition av nyckeltalet så att man kan jämföra.
Man planerade 2,3 i Q2.
Precis, det här är ju beräknat utifrån era redovisade siffror, men beräknat på samma sätt i alla bolag som jämförelsetal. Här ligger John Mattson lite lägre, men det är hårfint. Men ni ligger ju mitt i mitten.
Vi stoppade inte in 1,3 miljarder heller i bolaget. Ägarna behövde inte göra det.
Nej, nej.
Nej.
Det är absolut. Där har vi också en skillnad. Absolut.
Det är inte för skojs skull vi gör det här idag, men jag tycker att Per och John Mattson representerar ett fantastiskt bolag. Jag tycker inte att man behöver ställa oss mot varandra faktiskt. Det är två fantastiska bolag i en marknad som är helt fantastisk faktiskt. Så vill man ha en långsiktig trygghet. Nu står jag och säljer John Mattson. Vill man ha en trygghet i en aktie som är stabil och kommer vara stabil, då är det ju den typen av fastighetssegment i bostäder i Stockholm man ska ha.
Absolut.
Hoppas jag får någon bonus av John Mattson för att jag svarade.
Nej, men jag håller med. Jag håller med. Det är ju, ja, såklart. Men då kommer vi till problemet här och det är ju rabatten. Ja, ni har precis som jag. Mattson-aktierna ligger bredvid varandra. Ni har knappt 40 % rabatt, och där finns det ett underliggande problem som också ställer frågan kring tillväxt på sin spets. Som vi har tjatat. Nu har ni gjort återköp, som du säger. Men grejen är den att jag var ju på John Mattson lite grann där om varför man inte har rotat igenom mer. Det finns så mycket potential. Ni har ju rotat på rätt bra.
Vad ska vi hitta på nu?
Jo, då blir det nyproduktion, eller hur? Hur växer ni framöver? Nyproduktionen. Problemet där är att det är lite lägre avkastning i nyproduktion än ROT-projekt. Och hur fungerar den tillväxtstrategin? Nu i samband med de här rabatterna? Eller blir det bättre? Kanske helt enkelt fortsätta med återköp av aktier och eventuellt inte fokusera på tillväxt?
Ditt resonemang bygger ju på att det kommer fortsätta vara rabatter på den här nivån, men det kommer det inte vara. Och det innebär att i de tider som vi befinner oss i nu, är det dags att investera. För att det här kommer att ändras, även om vi kanske inte kommer upp som vi hade 42 % i premium 2021, eller 22 eller vad det var och nu har det här. Så det är klart att man inte kan utgå ifrån det, men vi kommer inte att vara ett rabattbolag. Då förstår ni ju själva att ni faktiskt håller den här. Att göra tillväxtinvesteringar i nyproduktion samt vård- och omsorgsfastigheter med en avkastning på över 5%. Det fungerar väldigt bra. Det kommer att bli en fantastisk utväxling när marknaden stabiliseras, som den alltid gör om man tittar i ett historiskt perspektiv.
Det har du helt rätt i. Eftersom rabatterna.
Och läget är bra, så vet vi också att det inte ser annorlunda ut.
Hur.
Hur långt du än backar.
Den går upp och ner och så kretsar den kring noll för bostäder.
Och de underliggande behoven som jag nämnde i början av min presentation. De är ju faktiskt kvar. Det är ju faktiskt så att urbaniseringen fortsätter. Stockholm fortsätter att växa och en sak som faktiskt Einar missade, som är väsentligt också i förhållande till just det här med hyresnivåerna. Historiskt har egenförsörjningen bland invandrargrupper utanför Norden legat på 40 %. Graden av egenförsörjning ligger över 70 %. Det är en dramatisk förbättring vi faktiskt har gjort som ingen pratar om. Och det ser ut som att utvecklingen fortsätter. Så det finns ändå en marknad som faktiskt är underliggande. Det finns en stor bostadsbrist i Stockholm, och tillväxten fortsätter i Stockholm medan vi bygger betydligt mindre.
Precis. Men vi ställer det ju ändå på sin spets just nu. För just nu finns det en rabatt. Och just nu är det kanske svårt att växa enligt den strategin ni har.
Ja, men det är därför vi säger 5 %. Det är därför vi är försiktiga. Vi har trimmat allt som går och arbetat parallellt med det här. Vi har sorterat om beståndet, växlat ut och ersatt med nya saker. Vi har arbetat för att i princip vara bäst i klassen på hållbarhet. Vi går in i digitaliseringen. När marknaden vänder så kommer vi att agera mycket snabbare än alla andra inom vårt segment.
Inom segmentet kan man titta om man vill. Vi bakar vidare med grafen här. Tittar man på den implicita yielden. Det blir ju någonstans att man köper hela för en implicit yield på 4,5 %. Det är ju. Det är ju bra nivåer. Om man jämför med vad man har på transaktionsmarknaden nu så är det ju bara det här. Det här är ju en del av transaktionsmarknaden som vi ser har sett yieldkompression de sista tolv månaderna. Det är inget snack om saken. Om man dessutom ser ett utländskt intresse på transaktionsmarknaden så har man ju en låg värdering. Eller en intressant låg värdering på börsen. Det gäller ju både och. Vi ska inte heller tala om John Mattson och Hufvudstaden. På 5,5 % implicit. Om man skulle ta in ytterligare ett bolag är det en intressant parameter. Om man ska jämföra sig med ett annat bolag som du kanske inte jämför med så ofta, kan man se att Sagax ligger på samma nivå. Vad är kommentaren där?
Jag har inte gjort någon analys av Sagax av det skälet att vi är helt olika segment, så det kan jag inte uttala mig om. Och Arvid skickade ut bilden halv sju igår kväll, så jag har inte riktigt haft tid att analysera den.
Tid att ta bilder.
Presentationen skulle in 01:01 halvt dygn i förväg. Men ja.
Det är ju absolut det. Det baseras på en massiv premie inom segmentet och en förväntan på en otrolig tillväxt.
Rätt länge dessutom.
Men ändå är det intressant att den ligger exakt likadant här.
Det är ju så, det här är ju vårt segment. Nu är vi starka i bostäder samt vård- och omsorgsfastigheter. Det är där vi är och då kan vi ju inte. Då kan vi inte jämföra oss med de där borta. Det är ju samma sak. Arbetar man på marknaden i Skåne, i Malmö, är bostadsrättspriserna ungefär 20 000 kr per kvadratmeter lägre. Det är två helt olika marknader och två helt olika förutsättningar. Det här är Premium Premium, stabilt och långsiktigt med en jättestor rabatt. Vad kan bli fel?
Istället är det blandade industrier runt om i Europa med en stor premie. Kan det vara bra?
Exakt.
Och tittar man då på. Nej, men tittar man på den framåtblickande EBITDA-yielden så ligger ni ju efter John Mattson. Verkar ligga lite över det, men nu ligger den över linjen någonstans igen.
Ja, den tar inte hänsyn till projektportföljen eller planerade transaktioner.
En konsensusbild bara på EBITDA som ofta är fel såklart. Alltid fel. Så är det ju. Men så ser nyckeltalen väldigt bra ut. Det känns som att ni vet vad ni sysslar med och har en djup förståelse för branschen. Ni kan ju det här med fastigheter. Ni kan förvaltning, men ni har den där naggande elaka rabatten och ni är lite för små. Ni är ungefär lika. Market cap är ju 4,74,85.
Innan vi gick ner, men den kan ju ha gått ner. Nu har den säkert rasat fullständigt.
Ja, det är 4,8 så.
Plockar vi bort premien. Då är vi uppe i de här nästan 10 miljarder som du säkert tycker att man ska vara. Så jag känner ingen oro för det.
Du tänker att det där ordnar sig av sig själv och då behöver ni inte ha den själv. Men marknaden. Marknaden. Marknaden prisar fastigheterna och då ger det sig liksom. Sista frågan då. Vi har en minut kvar. Men då tänkte jag ställa den här frågan. Har jag haft koll på alla bolag? Men det har inte blivit att jag ställt den. Men eftersom du har en så fin ESG-presentation, för det är ju något som är en väldigt viktig fråga och kanske något som några bolag borde plocka upp. Det är inte alla, men framför allt något som de senaste två åren, och kanske de senaste ett och ett halvt åren, har förändrats. Det var Olof som var inne lite på det där efter Trump och det här med anti-woke. Upplever ni att dialogen med investerare i just den ESG-frågan har förändrats?
Backar man bandet fem år så var det enda investerarna pratade om. Men den förändringen skedde ju redan innan Trump. Jag tror att man kan säga så här. Det här omnibusbeslutet är att vi inte skulle gå in och rapportera CSR nu, det här året. För nästa år. Och så vidare. Det har nog gjort att en del av mina kollegor har andats ut. Att göra den här omställningen är väldigt omfattande och genomgripande. Så jag förstår det. Vi har gjort omställningen. Vi kommer att rapportera enligt CSR. Vi ger fullständigt fan i vad Trump säger. Eller EU-byråkraterna. För det här är en så viktig fråga att det inte går att vänta på den. Den viktigaste delen med CSR-rapporteringen är att vi får en enhetlig, standardiserad rapportering. Som våra revisorer granskar. Gå in och granska hur man redovisar siffror. Och det är inte så himla roligt att se hur det ser ut. Jag vill bli jämförd på samma sätt som alla andra. Enhetligt. Och det var där vi såg uppsidan. Att göra den här omställningen nu. Jag tycker det är jättetråkigt. Vi bryr oss inte om det där. Vi tycker att klimatfrågan är extremt viktig. Vi ligger redan långt, långt efter. Det är bara att köra.
Det får bli slutord. Tack för att du kom. Nu är det dags.



















