Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Hej och välkomna till Hufvudstadens bokslutspresentation för 2025. Jag heter Albin Sandberg och representerar SBF Markets och är en av de aktieanalytiker som följer Hufvudstaden löpande. Idag kommer vi få höra Anders Nygren, VD och CFO, Åsa Roslund och även Hannes Hasselrot, vd för NK, presentera och kommentera 2025 års siffror. För alla som finns här i salen kommer det finnas möjlighet att ställa frågor efteråt. Och för er som är online. Skicka gärna in digitalt så tar vi dem efter presentationerna. Vi räknar med att vara klara här senast kl. 17:00. 17:00. Med det sagt. Anders. Varsågod.
Ja, jag börjar och sammanfatta året lite kort, och jag vill absolut hälsa alla som är med digitalt också varmt välkomna hit! 2025 var ju ett år som präglats av stor osäkerhet i vår omvärld och hot om handelstullar. Det har gjort företagen lite mer försiktiga. Och det skulle jag säga. Det har ju bidragit till att den här lågkonjunkturen har hängt sig kvar. Men det vi ser är att vi tror att vi är rätt nära en vändning. I en sån här period. Vad gör man då när det är lite avvaktande? Jo, man fokuserar på det man kan påverka, och det vi kan påverka. Det är vår kärnverksamhet och det är vårt erbjudande på marknaden. Jag skulle säga att 2025 har varit ett ganska bra år för oss på Hufvudstaden, om man tar hänsyn till marknadsförutsättningarna. Och Hufvudstadens medarbetare har gjort ett fantastiskt jobb. Det är faktiskt så att samtliga våra affärsområden har förbättrat sig under året. Så det känns jätteroligt. Efterfrågan på fina kontor i centrala lägen skulle jag säga har varit stabil. Det har varit stabilt trots att vi faktiskt sett på de flesta delmarknader ökade vakanser. Och inom detaljhandeln skulle jag också säga att det faktiskt har blivit lite bättre. Men läget är fortsatt utmanande och hushållen ser vi att de har ökat sitt sparande och konsumtionen har faktiskt inte riktigt kommit igång. Inom NK, här fortsätter förändringsarbetet och här har vi jobbat under året hårt med att hyra ut våra lokaler. Vi har också jobbat med effektiviseringar och faktiskt tagit fram en ny organisationsstruktur. Under 2025 har vi haft en bra framdrift i våra utvecklingsprojekt, men jag kommer tillbaka till det lite senare under presentationen. Inom hållbarhetsområdet arbetar vi vidare enligt vår långsiktiga plan med att minska vår energianvändning, att öka andelen återbruk och bygga långsiktigt flexibla lokaler. Det är någonting som är väldigt viktigt för ett fastighetsbolag. Ja, efter sommaren. Då hände det också någonting. Och det var ju att styrelsen beslutade att utnyttja mandatet från årsstämman att återköpa egna aktier. Syftet med det här var att justera kapitalstrukturen och därmed också skapa ett ökat aktieägarvärde. Och vi tyckte i det här fallet att tajmingen var helt rätt utifrån det vi står i marknaden idag. Och det är också mycket glädjande att vi för åttonde året i rad vinner Nöjd kundundersökningen för kontor. I år når vi vårt högsta resultat någonsin. Men kanske det vi är mest glada för är att våra hyresgäster trivs och uppskattar oss som hyresvärd. Då kan man ju fundera, varför är det så viktigt med de här undersökningarna? Jo, för att det hjälper oss att bli lite, lite bättre hela tiden. Det här gör att vi får längre kundrelationer. Vi hjälper våra hyresgäster att få en lite drägligare vardag, och det bygger ju på lång sikt. Lönsamhet? Ja. Hyresintäkterna från fastighetsförvaltningen. ökade med 6 % jämfört med föregående år. Bruttoresultatet från fastighetsförvaltningen ökade med 4 %. Koncernens bruttoresultat ökade med 5 % och utfallet från våra omförhandlingar ökade med 3 %. Kontoren bidrar positivt och butikerna ger ett något minskat bidrag, men ändå okej utifrån en svår marknad. Hyres vakansgraden då? Hyresvakanser har diskuterats väldigt mycket i Stockholm, ja, för den delen i Göteborg också. Vi landar på 8,6 % och här är ju ökningen. Jämfört med för ett år sedan är det främst att Finansinspektionens lokaler har blivit vakanta i Kåkenhus 40. Tittar vi exklusive projekt så ligger vi ungefär som föregående år. Vi landar på 5,1 %. Tittar vi i det fjärde kvartalet ökade bruttoresultatet i fastighetsförvaltningen med 2 %. Orealiserat var det lite positivt med 68 miljoner. Främst drivet av ökat driftnetto. Värt att nämna också att under det sista kvartalet så fick vi en godkänd slutbesiktning av vår jättesatsning nere i Göteborg, kvarteret Johanna, och i slutet av året hyrde vi också ut en av våra större vakanser i Stockholm. I Kåkenhus 40 efter Finansinspektionen. Och där är vi. I dagsläget har vi en uthyrningsgrad på 90 %. Detaljhandeln utvecklades positivt, men jag skulle säga att julhandeln föll väl ut för många handlare. Är julhandeln, eller blev julhandeln, för många detaljhandlare något negativt? Och framför allt om man befann sig inom kläder och skor. Om vi summerar året så landar vi på årets resultat på 837 miljoner. Det är en klar förbättring mot föregående år och det byggs upp framför allt av minskade orealiserade värdeförändringar. Projekt, vad var projektinvesteringarna? Projektinvesteringarna var 158 miljoner kronor. En liten ökning mot föregående år och det bedömer vi kommer att minska lite svagt framåt när vi minskar de här stora investeringarna. Marknadsvärdet för våra fastigheter fastställdes till 48,1 miljarder. 83 % av det värdet återfinns i Stockholm. 17 % återfinns i Göteborg, och det långsiktiga substansvärdet var 189 kr per aktie. Styrelsen föreslår stämman en ökning av utdelningen med tio öre till två kronor och 90 öre per aktie. Lämna över till dig Åsa. Tack! Varsågod.
Jag tänkte jag skulle gå på utdelningen och titta lite på hur det har sett ut under en längre period. Vi har i våra finansiella mål att vi ska dela ut minst hälften av resultatet från den löpande verksamheten, och det har vi följt under den senaste tioårsperioden och även innan det. Vi har också att vi ska ha en positiv utveckling på utdelningen och aktieägarvärdet, och det ser vi också här som sagt var en ökning på tio öre till två och 90. Det summerar totalt sett till 564 miljoner. När vi pratar om aktieägarvärde så har vi då genomfört ett återköp av egna aktier under året. Vi förvärvade 8 miljoner aktier under perioden augusti till november i höstas för totalt drygt 1 miljard kr. Det motsvarar en snittkurs på 127,22 kr jämfört med substansvärdet som nu per sista december var 189 kr. Vi har finansierat det här via lån på 1 miljard. Och om man räknar lite på det så kan man konstatera att vår kostnad i extra räntor för att låna den här miljarden. Om vi lånar det kort på ett år så är det en ränta på ungefär 2,5 %. Med skatteeffekt så är det en kostnad på 20 miljoner. Men vi betalar då ingen utdelning på de här aktierna som vi har i eget förvar eller egen ägo. Och det betyder med utdelningsförslaget på 2,90 att det är 23 miljoner som vi inte betalar ut. Redan där ser vi en positiv effekt för bolaget med det här återköpet. För aktieägarna är det givetvis en hel del andra positiva effekter också. Vi får bättre nyckeltal per aktie, högre substansvärde per aktie och en värdeöverföring. För er som har legat online och kollat vad som händer senaste kvarten har ni sett att vi har gått ut med kallelse till vår årsstämma som äger rum 19 mars. I det föreslår vi också att de aktierna som vi äger själva ska dras in. Det blir en indragning av nästan 17 miljoner aktier, och samtidigt gör vi en fondemission för att återställa det egna kapitalet. Det betyder att vi får ett nytt kvotvärde på våra aktier, som är 5 kr idag och blir 5,44 kr. Efter indragningen av de här aktierna, under förutsättning att årsstämman röstar ja på det förslaget, eller baserat på snittkursen för alla de återköp som vi har gjort. Det har gjorts vid tre tillfällen under en lång period, så drygt 97,50 kronor har vi förvärvat de aktierna för. Vi tittar på lite finansiella nyckeltal. Så har vi vår nettobelåningsgrad som har gått upp något under året och ligger på 24,5 % i dagsläget. Här har vi framför allt att vi har ökat upplåningen med 1 miljard för att finansiera återköpet av aktier. Men vi ligger fortfarande långt under branschsnittet, som ligger kring 45 %. Vår räntetäckningsgrad är oförändrad jämfört med föregående år på 4,5. Här ligger vi också med en bit ifrån snittet för branschen som ligger kring tre. Och tittar vi på soliditeten så har vi ett mål där att den ska vara över 40 %, och det har vi också legat långt över under en längre period. Vi har legat runt 60 % i flera år och nu ligger vi på 56 %. Alla de här nyckeltalen hänger ihop med vår upplåning och den sista december så hade vi en upplåning på 11 350 000 000. Vi har den största delen av upplåningen i obligationer. 82 %, men även lite korta certifikat och en och en halv miljard i banklån. Utöver de här lånen har vi också 5 miljarder i utestående lånelöften från de bankerna som vi arbetar med. Det gör att vi kan finansiera eller refinansiera våra förfall på kapitalmarknaden under de närmaste två åren, med befintliga outnyttjade lånelöften. Vi har successivt de senaste fem åren gått över till grön finansiering. 2021 lanserade vi ett grönt ramverk för obligationer och hösten 2024 så uppdaterade vi det så att det blev ett grönt ramverk för all typ av finansiering. Så här kan vi ha både obligationer, certifikat och banklån. I dagsläget är 81 % av vår upplåning grön och att vi har kvar sådant som inte är grönt. Det beror på att det är äldre upplåning. Så all ny upplåning görs grönt och successivt. Inom en snar framtid kommer det förhoppningsvis att stå 100 % här. Den här gröna upplåningen har vi för att finansiera vårt hållbarhetsarbete och vara del i den gröna omställningen för Sverige. Våra fokusområden när det gäller hållbarhet. Det är klimat, energi och att säkra våra fastigheter för framtida klimatförändringar och att bedriva ansvarsfulla affärer så att vi kan fortsätta vara långsiktiga och finnas kvar under lång tid framöver. Om vi tittar lite grann på vad vi har gjort konkret under 2025, så har vi uppdaterat en hel del av våra hållbarhetsmål som jag kommer tillbaka till. Vi satte Hållbarhetsmål för fem år sedan och flera av dem löpte till 2025. Så därför har de nu blivit uppdaterade. Annars har vi haft stort fokus på energieffektivisering, vilket vi kommer se i våra måluppfyllelser som kommer alldeles snart. Vi jobbar med flexibla planlösningar i alla våra lokalanpassningsprojekt för att vi ska behöva bygga om så sällan som möjligt. På så sätt sparar vi resurser både i pengar och för planeten och ser att det blir positivt. Detta syns även i våra resultaträkningar. En annan del i det är att öka andelen återbruk. Det är också positivt för både planeten och för oss som bolag. Men framför allt är det något som efterfrågas av fler och fler hyresgäster. Även där är man medveten om att vi behöver spara på våra resurser och ser återbruk som ett sätt att bidra till det. Sen ska vi alltid se affärsnyttan i återbruk så att man gör det på ett klokt sätt. Jag kommer tillbaka till de andra punkterna om en liten stund. Men om vi tittar på våra hållbarhetsmål så har vi haft ett klimatmål från 2020 som var att vi skulle vara klimatneutrala i fastighetsförvaltningen fram till i år. Vi har klarat av det till hälften, och resterande del beror framför allt på att fjärrvärmeleverantörerna har skjutit upp sina mål om att bli klimatneutrala till 2030, och då har vi svårt att uppfylla det här när vi använder fjärrvärme. Om vi tittar på nästa mål så handlade det om energianvändning, där vi också satte ett mål att vi skulle minska vår energianvändning per kilowattimme per kvadratmeter med 16 % fram till 2025. Det har vi lyckats med. Vi ligger på 25 % minskning ifrån 2019. Otroligt positivt för flera saker, och i och med att det målet löpte ut 2025 så har vi satt ett nytt mål. Vi har sett att den totala energianvändningen i kilowattimmar per kvadratmeter låg på 76 år 2005, och vårt nya mål är att vi ska ner till i genomsnitt 70. Vi har också haft som mål att certifiera alla våra fastigheter. En förutsättning för att vi ska kunna jobba med gröna lån. Vi ligger på dryga 99 %, men vi har en liten bostadsfastighet i Göteborg som är i princip nyuppförd, och den behöver vara i drift i fem år innan vi kan få den certifieringen klar. Så vi kommer att handla lite här på målsnöret fram till 100, men nästan där. Sen har vi ett mål som handlar om våra projekt och att vi ska minska våra utsläpp från våra byggnadsprojekt. Vi har räknat på det och ser att vi har nått 34 % och målet är att vi ska halveras. Här kommer det in både att vi gör färre lokala anpassningar för att vi bygger flexibelt och nya hyresgäster kan nyttja lokalerna som det är. Utan ombyggnationer och återbruk är också en annan positiv del i den här omställningen. Vad är det som efterfrågas från våra hyresgäster? Utöver att vi har positiva värden och följer den här trenden och jobbar med att vara hållbara, så är våra hyresgäster mycket intresserade av att ha hållbara medarbetare. Ett sätt, och en trend som är väldigt tydlig, är att fler och fler cyklar. Och det här är i vårt Johannaprojekt i Göteborg, där cyklarna i Johanna har fått en egen liten grön väg i garaget. Och när man kommer fram till den gröna vägen så finns det ett cykelrum där man kan förvara sina cyklar, kombinerat med omklädningsrum, duschar och så vidare. Det här är någonting som kommer upp i de flesta diskussioner med hyresgäster, att man vill ha bra möjligheter för sina medarbetare att ta cykeln till jobbet istället för att åka bil, kollektivtrafik eller annat. Jag nämnde att vi klimatsäkrar våra fastigheter. Där har vi för ett antal år sedan gjort en individuell analys av alla fastigheter för att se vad vi har för risker för översvämningar, extremväder och så vidare. I våra fastigheter som ligger häromkring kan det till och med vara så att ett kvarter är helt riskfritt i ena hörnan, medan det finns stora risker i andra hörnan. Beroende på hur man tänker sig att mycket vatten kommer att svämma och rinna i staden som en följd av det, så klimatsäkrar vi fastigheterna genom att se över. Hur ska det här eventuella vattnet kunna ta sig någonstans och installera bräddavlopp där vi har möjlighet i bland annat den här typen av gårdar? Då skulle det bli extremväder. Gårdarna blir överfyllda, det blir stopp i avlopp och rör. Så finns det särskilda utkastare som gör att vattnet sprutar rakt ut på gatan och inte rinner in i fastigheterna. Ett annat stort område som vi har fokuserat på i år är ansvarsfulla affärer. Vi har bland annat gjort en genomlysning och uppdaterat policyer och uppförandekoder, både för medarbetare och leverantörer, och jobbat mycket med vår leverantörskedja. Att titta på hela värdekedjan. Att vi har schyssta villkor både för oss, våra underentreprenörer och de som jobbar åt dem. Det är något som vi följer upp och gör. Platsbesök hos leverantörer, på byggprojekt och stickprov på andra sätt för att se till att de helt enkelt är schyssta som arbetsgivare. Jag nämnde uppförandekoden och det är något som våra större leverantörer också måste skriva under på, om de ska vara leverantörer åt oss. Blickar vi lite framåt så finns det en hel del frågor som är viktiga för fastighetsbranschen. Vi står för en stor del av utsläppen som hotar vår planet, men för oss handlar det om att fokusera på energieffektivisering och klimatsäkra fastigheter och se till att vi bedriver ansvarsfulla affärer. På så sätt ser vi att vi har affärsnytta av att jobba med hållbarhet, både för oss. Det är också någonting som våra intressenter runt omkring ställer krav kring. Ja, jag drog några exempel här. Vi kommer fortsätta skapa flexibla lokaler. Jobba med återbruk. Lyssna till vad våra kunder har för krav för att de ska leva upp till sina hållbarhetsmål. En sak som vi också ser framöver är förändrade konsumtionsbeteenden. Det jag nämnde tidigare har väldigt mycket med fastigheter att göra, men vi jobbar också med den delen som rör retail lite mer. Även där är det mer och mer populärt med återbruk eller second hand. Och ska man jobba med second hand, då måste man ha god kvalitet på produkterna från början. Var får man tag på det? På NK? Även där kommer hållbarhet in på ett affärsmässigt sätt.
Tack för det Åsa. Jag tänkte, det har ju ändå varit ett år med ganska stabila fastighetsvärden, får man väl säga för er. Du nämnde det. Trots att ni har lånat för att köpa tillbaka aktier ligger er belåningsgrad lågt i jämförelse med era sektorkollegor. Men den har tryckts upp lite grann. Vad? Vad är det för nivå vi kan vänta oss framåt? Var känner ni er nöjda? Att ligga på ett lite längre perspektiv.
Vi tänker att den ska ner något. Vi har legat lägre tidigare och det är målet även framledes. Och hur ska vi åstadkomma det? Ja, en del är ju i våra stora projekt som vi börjar slutföra, som kommer att börja generera eller få in hyresgäster, generera kassaflöde och därmed påverka fastighetsvärdena. Så vi tror på att färdigställa våra projekt kommer att leda till ökade värden i fastigheterna, och det kommer också leda till ett positivt kassaflöde som gör att vi kan betala tillbaka våra lån.
Okej, tack för det Åsa. Då är det dags för Anders att kliva upp på scenen igen och berätta lite om pågående projekt och lite marknad generellt. Men jag tänkte börja med att smyga in en fråga. Inte minst för de kontorsintensiva bolagen, tycker jag. Ni får väl anses tillhöra den gruppen, så har ju vakansfrågan varit en het potatis de sista två åren. Vad ser du framför dig där?
Om man börjar blicka tillbaka lite grann så har det varit en omställning. Det kommer ju i grunden ifrån pandemin när man tvingades hem. Man hade då också kommit så pass långt i teknikutvecklingen så det var faktiskt möjligt att göra. Det här har ju påverkat hur medarbetarna vill jobba. Och jag skulle säga att det har varit en omställning som håller på att få en minskad påverkan. Och min upplevelse är ju här ändå att väldigt många företagsledningar sitter ju och diskuterar: Hur ska vi få tillbaka våra medarbetare till kontoret? För att man tror att det är extremt viktigt att man möts, träffas och att man löser de här små problemen vid kaffemaskinen? Så den effekten tror jag kommer att bli mindre. Men som ni vet, hyresavtal är ganska långa och det tar lite tid innan den effekten har ebbat ut. Men annars tror jag att det kommer att stabiliseras. Sen finns det ju faktiskt också en del bolag som ställer om hur man använder kontoret, att man kanske har haft egna platser och man har haft lite mer traditionella upplägg. Vissa har ju bokhyllor fortfarande bakom ryggen och så vidare. Men där man ställer om till att jobba mer aktivitetsbaserat och det sparar också yta. Så jag tror att det har varit två faktorer, framför allt här, som har gjort att det har minskat ett behov av kontorsytor och det är också kombinerat med lite svagare konjunktur. Så det ser vi. Om man följer statistiken så börjar näringslivet gå bättre. Då kommer det också bli en ökad efterfrågan på kontorssidan och det tror jag vi kommer se även den här gången. Så jag är inte jätteorolig. Sen ska jag säga, det är stor skillnad på var du har ditt kontor, och jag tycker att Hufvudstaden har fastigheterna i exakt rätt lägen. Jag tror att efterfrågan på högkvalitativa kontor i de centrala delarna av både Stockholm och Göteborg, den kommer verkligen att bestå och jag tror att andra som har fastigheter i mindre bra lägen kommer att få större problem framöver. Så jag är inte jätteorolig för våran del. Ja då ska vi se lite fastighetsmarknad. Lite kort, så här redovisas transaktionsvolymen per år. Jag skulle säga i slutet på det här året så var det väldigt mycket diskussioner om att det skulle ske en massa affärer. Jag skulle säga att de 175 miljarder som 2023 slutade på var högre än vad det var året innan. Men jag skulle säga att denna siffra består bland annat av de riktigt stora affärer som. SBB-affären till exempel, som jag tror den var på över 30 miljarder. Så egentligen skulle jag säga att transaktionsåret förra året ur ett historiskt perspektiv var nog ganska svagt. Tittar vi på yieldnivåer i ett antal europeiska städer. Jämfört med föregående år så ser man att det har överlag varit stabilt och det har inte varit några stora svängningar. Jag skulle säga för Stockholms del här så har det faktiskt varit helt oförändrat under året. Om vi sedan förflyttar oss och tittar på lite vakanser så är det ju så att de flesta delmarknader har ju ökade vakanser. Om du jämför med ett år tillbaka. Och det är även så i CBD där vi är. Men däremot kan vi se Gamla stan också. Det var två fastigheter. Har det sjunkit lite grann? Min bedömning är att vakanserna, i vart fall i CBD, kommer successivt att komma ner under året. Tittar vi sedan i Göteborg är det väldigt höga vakanser, och detta är en effekt av att man har producerat väldigt många nya fastigheter på marknaden, vilket inte riktigt har absorberats än av den efterfrågan som finns i Göteborg och i CBD. Som ni ser så var det ju 15 % vakans, vilket är ju extremt högt. Men de riktigt bra objekten där fyller man på ganska snabbt och vakanserna kommer upp i de lite sämre fastigheterna. Om vi sedan tittar på den reala hyresutvecklingen över tid, och det här är på våra marknadsplatser, så kan vi se att ur ett historiskt perspektiv så ligger vi fortfarande på en ganska hög nivå. Det har ju varit realt något sjunkande. Och det hänger ju ihop med den här höga inflationen som vi haft. Men det man ser i den här kurvan är ju att den blåa och den gula, det vill säga för de bästa objekten. Där börjar det faktiskt vända uppåt lite grann här. Medan den rosa och den lila är fortfarande lite svaga och sluttar neråt. Och det kan vi också känna av i de objekten som inte är riktigt på toppkvalitet. Där finns det en liten hyrespress. Men jag skulle säga att det ändå är inom det intervallet som vi sätter. För vår del så brukar vi säga att det är sju till tio procent, tror jag vi har nu. Sedan, om man tar topphyrorna i Stockholm så ligger de på. Jo. Då ska jag säga det. Enstaka objekt i Stockholm ligger på 12 000 per kvadratmeter; i Göteborg ligger de ungefär på sex, vilket är ungefär hälften. Så jag skulle säga att det är ändå bra hyresnivåer. Och jag skulle också säga att vi har våra fastigheter i helt rätt lägen. Om man tittar på butikssidan så är hyresnivån för de bästa lokalerna i Stockholm fortfarande hög. Även om du tittar tillbaka i tiden och justerar för inflation. Här ser vi egentligen på alla de här olika delarna, delmarknaderna, att det börjar svänga upp lite grann. Så jag tror här, om vi nu får lite tillskott till hushållen, de blir lite positivare. Konsumtionen kommer igång så tror jag att det kan bli lite bättre förutsättning även för detaljhandeln. Nu hoppar vi till Göteborg. I Göteborg har vi fyra riktigt fina fastigheter, inklusive NK. Men det är fem huskroppar. Det är stora fastigheter, och flera av dem är mycket stora. Alla ligger i jättebra lägen för kollektivtrafik och i de mest attraktiva områdena. För vår del så är ju en jätteviktig del att utveckla de här stadskärnorna i Stockholm och Göteborg. I våra områden försöker vi utveckla dels fastigheter, men också miljön utanför. För det är ju den här marknadsplatsen som skapar värdet och att hyresgästerna verkligen vill sitta där. Här ser vi hela kvarteret Johanna och det är ju vår storsatsning i Göteborg. Det här har pågått i fyra år och här har vi nu. Precis innan jul så besiktade vi Bashuset, vilket för oss är alla centrala installationer där. Grundinstallation på våningsplanen. Det är entréer, hisshallar, så det är allt. Det är helt färdigt. Jag skulle säga att uthyrningsarbetet har gått bra. I dagsläget har vi 77 % uthyrt och det kommer att börja ske inflyttningar här nu successivt under året. Däremot så kommer inte den ekonomiska effekten i år utan den kommer 2027, 2028 fullt ut. I en sådan här fastighet. Så är det ju. Jag skulle säga att det är en fantastisk fastighet. Har ni vägarna förbi, så tycker jag att ni ska titta in där. Men det är också vad man fyller de här fastigheterna med som är viktigt, och som faktiskt är en skillnad när man ska värdera bolag till bolag i den här fastigheten. Exempelvis om man tittar på de lite större hyresgästerna så har vi Vinge, Accenture, Nordea och Göteborg & Co, för att nämna några. Det här är starka hyresgäster som kommer att hålla bra över tid, och det är faktiskt en styrka för ett fastighetsbolag. Och det här är ju, skulle jag säga, en fantastisk produkt på marknaden, och då tittar man också på hyresnivåer så tror jag det är få som ligger i samma nivå som oss. Här ser vi också hörnlokalen. Vi skrev ju ett avtal med Nelly och det släpptes ju här i veckan. De fick ett riktigt race efteråt åt fel håll. Men det berodde inte på lokalen, för det här är en av de bästa butikslokalerna i hela Göteborg. Och jag tror det var någon av de här fastighetstidningarna som faktiskt beskrev det precis på det sättet. Här har vi också andra starka hyresgäster, som Kvänum till exempel, och vi har en stor restaurang på taket med. Restaurangen drivs av Stureplansgruppen. Sen har vi också flera mindre enheter runt om i kvarteret och i dagsläget har vi faktiskt bara en lokal kvar att hyra ut och den kan vi inte hyra ut, för där har vi en etablering så uthyrningsarbetet har gått jättebra. Tittar vi sedan i projektet så tänker vi långsiktigt. Vi försöker hålla en hög kvalitet i våra materialval som ska hålla och åldras vackert. Och vi skapar robusta lösningar. I det här kvarteret har vi också valt att bevara vissa fina detaljer som fanns i grundhuset, så att det blev väldigt fint tycker jag. I det här kvarteret så kommer också Cecil att öppna. Och här ser vi en ljus gård och det är den självklara samlingsplatsen i den här enheten. Och ni som har varit här i Stockholm, ni känner igen designen. Det är så det kommer att hänga ihop. Här ser vi ett kontorsrum mot Södra Hamngatan som man då kan hyra på Cecil. I Nordstan har vi tillsammans med de andra fastighetsägarna där påbörjat en byggnation av cirka 700-800 kvadratmeter. Men kanske det viktigaste i det här projektet är att vi får den här direktuppgången ifrån Västlänken. Den här tillbyggnaden ska vara klar i slutet av året om allt går som det är tänkt. I Nordstan ser vi också att det sker ett skifte av olika verksamheter, och här går det ibland från modebutiker till andra typer av aktivitetsverksamheter. Här ser vi då Paradox Museum som har öppnat i femman. Och de jobbar ju mycket med olika perspektiv och illusioner. Det här är en väldigt trevlig aktivitet för hela familjen. Vi förflyttar oss till Stockholm. Här har vi 24 stycken fastigheter inkluderat NK. Många av de här fastigheterna skulle jag säga helt unika. Många förknippas med en stark historia och alla ligger i centrala lägen nära kollektivtrafik. Ett helt unikt bestånd och vår mest perifera fastighet i Stockholm. Den ligger faktiskt i Gamla stan direkt vid Slussen i bästa läge. I maj 2023 lämnade Finansinspektionen Kåkenhuset 40 efter en lång hyresperiod. Vi gör nu ett rejält lyft av fastigheten och vi har jobbat på med projektering och uthyrningsarbetet. Vi har nu hyrt ut 90 % av projekt Vakansen och den stora hyresgästen är Max Matthiessen. En mycket bra hyresgäst för den fastigheten. Det pågår också diskussioner med tagare till kvarstående ytor. Här ser vi en illustration som vi haft med oss när vi jobbade i försäljningsarbetet. Under året har vi också fattat ett beslut kring att bygga på orgelpipan sju vid Centralstationen. Det här investeringsbeslutet möjliggör två påbyggnadsvåningar. Vi har fått samtliga tillstånd och just nu håller vi på med produktionsplanering. Vi kommer att påbörja förberedande arbeten under året, men den stora byggstarten kommer 2027. Det beräknas vara färdigt i slutet av 2028. Det här kommer att bli en riktigt toppprodukt ska jag säga. Vi kommer inte att spara på krutet här. Här kommer det att vara hög kvalitet i alla materialval. Det är bra takhöjder. Det är otroligt ljusa ytor och du kommer ha en fantastisk utsikt här. Vi kommer snart att dra igång med säljarbetet. Det är några som har varit och hört av sig redan nu. Här ser vi en bild inifrån. Det kommer att bli stora glaspartier. Ljusa ytor. Ja, det kommer att bli ett fantastiskt kontor. Under året har också Ströms storsatsat. Man har utökat sin butik och här ser vi en bild på Ströms. Jag skulle säga att Ströms är en av Sveriges anrikaste modebutiker. Och de har faktiskt varit hyresgäst hos oss sedan 1939. Det är bra. Det är långa kundrelationer. Ströms drivs småskaligt av mycket skickliga detaljhandlare. Och det här är faktiskt väl värt ett besök. Här får man jättebra service. Ja, under året. Det har hänt jättemycket i Bibliotekstan. Otroligt starkt på marknaden. Men ett av de absolut starkaste tillskotten är ju Dior, och de öppnar ju sin första fristående flaggskeppsbutik i Sverige. Och det här stärker verkligen Bibliotekstans position inom lyxsegmentet. Men för att nämna några andra. Dagmar har också öppnat. Flagship, ett starkt svenskt varumärke; Rains, ett danskt varumärke som gör kläder för alla väder; och Stronger, starkt inom träningskläder för kvinnor. Och så har vi Arcteryx. Ett av de starkaste sportvarumärkena. Friluftskläderna i världen. I Regeringsgatan Passagen. Otrolig bild för övrigt. Där öppnar Adam och Albin. De utökar sin verksamhet. Så nu har de restaurang i hela passagen och den här restaurangen går under mischmasch. Otroligt god mat. Och det här är ju verkligen ett populärt vattenhål för många av våra kontorshyresgäster. Jag måste också nämna Kaya som började etablera sig på NK med enorma köer. De har öppnat egen butik nere i Biblioteksplan även då. Långa köer. Ja, Bibliotekstan. Här pågår en större renovering just nu. Det är stökigt. Men när det här är färdigt så kommer det att bli riktigt bra. Här jobbar vi ihop med andra fastighetsägare och Stockholms stad, och syftet med det här är att området ska bli ännu trevligare och mer inbjudande. Och det här kommer att vara mer på gångtrafikanternas villkor. Och Biblioteksgatan är ju en av Nordens främsta shoppingområden inom premium och lyxsegmentet. Otroligt stark marknadsplats. Men vi har ju en till otroligt stark marknadsplats, och därmed så lämnar jag över till Hannes här, och jag skulle säga: du är varm i kläderna nu. Ja, det är ett år. Ja, absolut. Så du får berätta lite mer om vad som har hänt under det här året och lite hur vi blickar framåt. Det ska jag försöka göra. Tack, Anders. Vi börjar med en av våra kåkar. Var det så du sa Anders? En av våra 28. Så Hästen 19 och 20:14 ser vi här på bild. Den här bilden är tagen en väldigt tidig morgon, för ni ser inte så mycket folk på gatan eftersom vi firade 110 år på Hamngatan här och Josef Sachs, vår grundare, hade en dröm om att skapa en kommersiell teater. Arkitekten Ferdinand Boberg. Han ritade därför det här handelspalatset och det är fortfarande unikt idag. Det året var som sagt mitt första år som VD för NK och det har varit ett år av förändring. Jag är den 21:a VDn på NK. Viktigt att veta i den här 124-åriga historien. Årets fokus har varit att skapa förutsättningar för att vi ska få en bättre och hållbar, lönsam tillväxt. Vi har gjort stora förändringar under året för att möta samtidens och framtidens kunders förväntningar. Nu ska vi se. Hur funkar nästa? Vårt förändringsarbete har börjat få genomslag. Varuhusens omsättning som visas i de blåa staplarna, det vill säga försäljningen, ökade med ungefär 100 miljoner och passerade 3 miljarder. Det var en ökning med 3 % ungefär, vilket är högre än detaljhandelsindex som låg på 2,4. Den gula linjen visar bruttoresultatet för fastighetsförvaltning. Den visar också en positiv utveckling. Som sagt, bruttoresultatet för fastighetsförvaltningen utvecklades positivt och steg med 17 % till 262 miljoner, från cirka 223 miljoner. Totala bruttoresultatet för affärsområde NK som inbegriper fastighetsförvaltning, det vill säga varuhus, restauranger och kontor. Dotterbolaget NK Retail, e-handel samt parkering och övrig verksamhet ökade med hela 39 %, från 143 miljoner upp till 199. Det som främst driver det förbättrade resultatet är ökade hyresintäkter, minskade rabatter samt lägre kostnader. Under året 2021 har vi också genomlyst våra kommersiella processer, hela vår organisation och hur vi skapar värde. Vår operativa modell. Det har lett till en större organisationsförändring som är genomförd och trädde i kraft nu 1 januari 2026. I den nya operativa modellen förstärker vi nyckelförmågor och förtydligar ansvar, men den ger också en lägre kostnadsmassa. Det här ska möjliggöra hållbar, lönsam tillväxt. Vi har fortsatt fokus på helt unika upplevelser med några bilder här på skärmen. Under året har vi öppnat elva unika koncept och avdelningar, såsom det LVMH-ägda varumärket Rimowa. Till detta har vi haft världslanseringar för varumärken från NOAKA och haft innovativa svenska varumärken på besök som Objatí, NK och Iver. Som ni ser på bilden upp till höger. NK Iver, som drivs av Synsam Group, öppnade ett helt unikt koncept för just NK, och det finns flera exempel på avdelningar som valt att bygga unika avdelningar som bara finns på ett fåtal platser i världen. Bland annat Dior, varumärket Single Society, som också finns med på bild, öppnade på våning tre i Stockholm i slutet av 2025 och får sällskap av Fjällräven och Naturkompaniet i mars 2026. Vi har också ett koncept som heter NK Stage. Där hade vi faktiskt fler än 20 varumärken på besök, något som skapar nyhetsvärde och bidrar till en levande och relevant marknadsplats. Vi har gjort mycket arbete under 2021 som skapar förutsättningar för ett gott 2026. Våren 26 öppnar flera avdelningar både i Göteborg och i Stockholm, bland annat Tommy Hilfiger som öppnar sin nya flaggskeppsbutik här om en månad. Vårt förstärkta fokus på uthyrning börjar synas även om vi har en bra bit kvar. Jag ser fram emot ett innehållsrikt 2026. En sömlös kundupplevelse skapar en enhetlig handel, och det är viktigt utifrån dagens kunds förväntan. Så vi fortsätter att utveckla vår e-handel, som under året hade ett än mer renodlat syfte för att förstärka och förlänga tillgängligheten för våra fysiska varuhus. Vi ser att en stor andel av vår försäljning på e-handeln sker utanför öppettiderna i varuhusen, men också från andra geografier. Vi har gjort en del konverterande funktioner för att just hjälpa våra kunder att handla med oss, så att vi blir enklare helt enkelt. Vi blir mer sömlösa mellan det digitala och det fysiska. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla vår e-handel med nya kvalitetsprodukter under nästa år. NK Retail är vårt dotterbolag. Det är ett helägt dotterbolag till AB Nordiska Kompaniet. NK Retail driver främst multibrandavdelningar inom kategorierna kosmetik och mode. Omfattningen av verksamheten var knappt 30 % under 2006, men varierar över tid. NK Retails resultat förbättrades också med ungefär 11 miljoner, men resultatet är fortfarande svagt. Då ska man komma ihåg att det här är endast en del av affärsområdet NK. Som ni såg ökade med hela 39 % upp till 199 miljoner. NK Retails förbättring är främst driven av förbättrade marginaler och lägre kostnader. NK kollektion. Som ni ser på bilden här. Vårt eget varumärke fortsatte att öka sin andel av NK:s totala affär, vilket också bidrar till marginalutvecklingen i en utmanande marknad med högt kampanjtryck. Vi har även genomgått effektivisering av vår organisation. Vi har renodlat verksamheten med fokus på sortimentsutveckling, försäljning och kundupplevelse i världsklass. Den nya organisationsstrukturen trädde i kraft den 1 januari och effektiviseringen ska leda till ökad lönsamhet via ökad försäljning, förbättrade marginaler men med en lägre central kostnadsmassa. För vårt dotterbolag NK Retail ser vi en minskad total försäljning på grund av överlåtelse av vår juvelavdelning. NK Fine Jewellery watches till Nymans ur 1 oktober 2025. Glädjande dock är att se att vår försäljning och marginal per kvadratmeter har ökat under 2021. Vi ser att överlåtelsen av juvelavdelningen ligger väl inom vår strategi att renodla NK Retail, samt att ständigt söka partnerskap med de bästa entreprenörerna i respektive kategori. Det är bra för NKs totala upplevelse, för vår verksamhet och för slutkonsument. Vi blickar framåt som avslutning. Vad är då vägen framåt? Vi har en tydlig handlingsplan för att skapa lönsam tillväxt. Vi har till och med fem tydliga handlingsplaner. Handlingsplan nummer ett handlar om fokus på uthyrning. Förstärkt organisation, fokus på unikt sortiment samt förenklade kommersiella regler för våra handlare. Handlingsplan två handlar om digital utveckling och förbättring av e-handelns kundupplevelse, som sömlöst förstärker och förlänger våra varuhus, både i tid och geografi. Handlingsplan tre handlar om fortsatt fokus på kostnadskontroll. Där ska vi bättre utnyttja dagens möjligheter gällande automation och AI för skalbar och lönsam tillväxt. Handlingsplan nummer fyra. Den kommer få ännu mer fullt genomslag här under 2026, för då ser vi att vi får en hel hävstång av den nya organisationsstrukturen och den uppgraderade operativa modellen, som trädde i kraft den 1 januari. Det ska leda till att vi bättre utnyttjar våra synergieffekter och förstärker nyckelförmågor inom sortimentsutveckling, e-handel och marknadsföring. Handlingsplan fem handlar om dotterbolaget NK Retail. Där har vi renodlat fokus på sortimentsutveckling, förbättrade marginaler och service i världsklass. Detta med en minskad central kostnadsmassa. Som avslutning måste jag få passa på att hälsa till alla kompanister. Tack kompanister! Det här är Josef Sachs, vår grundare. Det här är NK:s första vd. Jag som idag får äran att tacka alla kompanister, som Josef Sachs kallade alla medarbetare i varuhusen. Jag ser att ni har gjort en stor skillnad och jag ser att vi kommer göra en stor skillnad även 2026. Vi har haft ett intensivt år. Det har skapat oss goda förutsättningar att skapa hållbar, lönsam tillväxt. Våra fem handlingsplaner är tydliga. Det kommer hjälpa oss på vägen. Det kommer skapa värde för våra slutkonsumenter, för våra entreprenörer och för våra ägare. Stort tack för ordet. Ska jag backa? Du kommer. Vill du hänga kvar? Ja.
Då ska vi summera.
Ja. Ja. Ja.
Vad kommer att hända här? Framåt? Ja. 2026 är ett år då den samlade bilden pekar på en återhämtning i svensk ekonomi. Jag tror att osäkerheten i vår omvärld, den kommer att bestå och i det här läget söker företagen stabilitet. Trots det så tror jag att fler företag kommer att våga satsa framåt, och jag är helt övertygad om att det kommer att gynna våra kontor och butiker i centrala lägen. En av våra främsta prioriteringar för året är att minska vår vakans. Vi ska undvika avflyttningar och vi ska fortsätta att ta hand om våra kunder. Ambitionen för huvudstaden är att vara ett förstahandsval på marknaden och under året har vi också förstärkt vår uthyrningsorganisation och det kommer att ge effekt under året. Ja, ni har precis hört Hannes. Hur vi ska jobba vidare för att vi ska bli mer lönsamma. Och jag skulle också vilja förstärka här att det handlar ju om att aktivera hela varuhuset, att öka försäljningen. Men vi ska fortsatt ha en väldigt god kostnadskontroll. När vi kommer till hållbarhetsarbetet så har vi en ledstjärna, och det är ju att vi ska ha en ökad affärsnytta och vi ska kunna möta högt ställda krav från våra kunder. Detta är centralt i det här arbetet. Det är att skapa flexibla och hållbara lokaler som förlänger livscykeln. Och det ska ju ske i nära samarbete med våra kunder och det ska också ge en minskad klimatpåverkan. Under 2026 ska vi fortsätta jobba proaktivt och aktivt med vår förvaltning. Vi ska utveckla våra fastigheter och marknadsplatser. Och det här är en affärsmodell som har visat sig vara väldigt stark över tid, och jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta stärka vårt kassaflöde och att vi kommer att skapa ett ökat värde för både kunder och framför allt aktieägare. Jag har valt den här bilden som avslutningsbild, och jag tycker den symboliserar det här året på ett väldigt fint sätt. Det här året ska vi välkomna alla nya hyresgäster till den här fantastiska fastigheten, och det efter flera års hårt, hårt arbete. Jag uppmanar er. Har ni vägarna förbi? Kom förbi och titta! Den här är unik på Göteborgsmarknaden. Tack!
Tack för det Anders. Jag tänkte Åsa får gärna komma med upp också och vi vill gärna bjuda in rummet här till frågor först, så att om ni har en fråga får ni gärna räcka upp handen och tänk på att det hörs lite dåligt, så vänta verkligen in mikrofonen och säg gärna vem ni är och vem ni representerar så ska vi se det.
Tack, Tack så mycket! Mitt namn är Erik Wahlström. Jag kommer från DNB Carnegie. Jag tänkte kanske fråga lite om just den sista bilden här som är på skärmen och kvarteret. Ni nämner att ni kommer att börja färdigställa projektet nu och kommer att välkomna nya hyresgäster under 26. Kan ni specificera lite närmare när? När tror ni att vi kan få se de första hyresintäkterna i resultaträkningen från Johanna under 26? Och kanske också lite. Vad känner ni att ni kan få för hyresnivåer i Johanna? Topphyror i Göteborg på 6 000 kr kvadratmetern. Det här är väl ett topp projekt, det ska väl åtminstone kunna klara det, känner jag. Vad säger du om det?
Ja, men för det första, den första hyresgästen har flyttat in, så det tickar. Men det tycker jag är väldigt långsamt just nu. De flesta hyresgästerna kommer i slutet av året och det hänger ihop med tajmingen för hyresgäster när de lämnar kontrakt och så vidare. Och om man ska prata om marknadshyra i Göteborg så brukar man säga att det ligger runt 4000, men 6000, vilket vi har fått i det här projektet, är ju hyror som jag skulle säga ingen annan har, så det är topphyra så att säga. Marknadshyran i Göteborg är 4000 kr, så vi har fått väldigt bra. Det är också så att när många flyttar in så har man lite inledande rabatter, och det är därför effekten i år blir väldigt marginell skulle jag säga.
Tack så mycket!
Men det kommer att fylla på nästa år och framför allt under 28. Då är ju ambitionen att allt ska vara uthyrt.
Vi hade någon mer fråga här. David.
Wilhelm Gruber från Alcur här. Jag tänkte bara fråga på hyresnivåerna med det leaseavtal ni har signat med Max Matthiessen på gamla Nasdaqhuset eller Frihuset. Kan du kommentera? Ni säger att marknadshyran är 7 till 10, men det finns hyresnivåer på tolv. Ett par hundra meter därifrån. I Sturegallerian, vad är ungefär den nivån man kan förvänta sig?
Då ligger det här mer åt den nedre delen av intervallet.
Tack.
Tack. Jag tänkte fråga Hannes också en fråga. Det är det som NK och du sa att ni slog väl detaljhandelsindex om jag förstod det rätt omsättningsmässigt? Vågar du spå någonting för 2026? Vad du tror?
Det är ju någon slags känsla av att det börjar lossna. Men eftersom jag har varit i detaljhandeln i 25 år så har man oftast sagt det inom detaljhandel och sen har det kanske inte riktigt levererat. För mig är känslan att jag tror ändå att det kommer vara lite ljusare beroende på den geopolitiska oron som man inte kan sia i. Konjunkturinstitutet visar en tro på 2 till 3 % tillväxt. Jag tror fortfarande att vi måste göra det som ligger i våra händer. Vi måste påverka vår egen operativa modell och vara tydliga med hur vi skapar värde och vara effektiva, oavsett marknad. Men jag tror att det finns en liten nedförsbacke och ett lite bättre klimat framför oss.
Vi har fått in en fråga via webben. Jag tänker att den är lite formmässig, så skicka gärna vidare den till bolaget så hanterar vi den. Klockan har passerat fem. Jag tycker vi tackar management här för en fin dragning och tack för dagens insats. Och så avslutar vi också för alla er som har suttit och tittat digitalt. Tack så mycket!
Mycket tack tack, tack för att ni kom hit.



















