Och vi går vidare till KlaraBo.
Ja, tjena tjena. Hej hej. Läget? Det är bra. Det är bra. Själv. Det är bara bra.
Nej, men du vet, vi har ju kört ett par gånger innan, så vi känner varandra och du vet konceptet. Vi kör cirka 20 minuter. Lite intressant när du ska presentera mig och namnet då också. Ja men absolut. Ska vi testa igen då eller?
Tänkte vi skippade det.
Kan inte du presentera dig själv? Jag kan aldrig. Efternamnet är Morfiadakis. Andreas Morfiadakis, medgrundare och VD av KlaraBo, som vi startade 2017.
Och sedan 2021 är vi noterade på Midcap-listan på Stockholmsbörsen helt enkelt.
Är det den här?
Nej, jag tror den här.
Eller så är det detsamma. Båda fungerar bra.
Men som sagt, kör igång! Kör en presentation på 20 minuter så tar vi lite diskussion sen.
Perfekt! KlaraBo.
I korthet, vi har ungefär 7 500 hyresrätter runtom i landet och det består av cirka 85 % av vår portfölj bostäder.
Vi är ett bostadsbolag, ett renodlat bostadsbolag, och det är det som är vår nisch helt enkelt. Vi har valt att försöka växa verksamheten genom olika delar. Dels vill vi förvärva äldre bostadsbestånd, primärt med ROT-potential, alltså renoveringspotential, där det invändiga underhållet i fastigheterna är lite bristfälligt, men där det finns ett värdeskapande i att höja standarden och sedermera hyrorna enligt alla konstens regler, helt enkelt. Transaktioner är en viktig del. Renovering är en viktig del och sedan har vi en stor del som är nyproduktion också i portföljen.
Och det är egentligen de tre delarna som vi har haft sedan vi startade bolaget helt enkelt. Vi har också valt att fokusera på orter ni har i åtanke att vi startade bolaget under en tid när det var väldigt, väldigt låga nivåer runt om i landet, där det i princip var omöjligt att ta sig in på orter som Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping till exempel. Så vi försökte hitta en nisch utanför de allra största städerna, men där det fortfarande fanns någon typ av avkastning att hämta. Och det har resulterat i att vi har utökat vår portfölj genom medelstora orter, där vi har kunnat identifiera transaktionsmöjligheter. Från det att vi börjar fram tills nu har vi uppnått någonstans mellan fyra och strax över 5 % i avkastning.
Och hittills har vi skapat fyra hubbar, med de typer av hubbar som vi har i de lite större orangea cirklarna.
Det är då orter som har god tillväxt.
Det är orter där den disponibla inkomsten är god och där det sker många aktiviteter i form av infrastrukturprojekt, mycket turism och inflyttning till de här orterna.
Och de fyra ni ser här är Helsingborg, Östersund, Trelleborg och Visby.
Och det som kännetecknar egentligen alla de här fyra orterna där vi har ungefär 900 lägenheter på respektive ort, är att de har en väldigt låg ingångshyra för hela vår portfölj. Det är väldigt, väldigt lågt och det är det som egentligen gör att vi kan skapa aktieägarvärde över tid helt enkelt.
Dessa fyra hubbar? Det motsvarar 50 % av vårt marknadsvärde.
Så det är det som är vår modell. Det är den typen av orter som vi siktar in oss på.
Sen har vi andra orter som är väldigt starka, men där vi än så länge inte har kommit upp i volym.
Orter som Umeå längst upp. Vi har fastigheter i Sundsvall. Vi har fastigheter i Malmö.
Vi har fastigheter i Öresundsområdet också. Så vi kämpar på med att försöka skapa fler hubbar på den här kartan.
Och det finns såklart även andra orter där vi inte etablerar oss idag, som vi också skulle kunna tänka oss att växa på. Den är ju såklart en viktig del.
Det arbetar vi hela tiden med och jag kommer att visa fler bilder på vad vårt track record har varit och hur det kommer att se ut framgent.
Finansiell ställning är inte oväsentlig. Vi har tagit oss igenom en ganska utmanande period.
Vi hade turen, får man säga, att vi inte var beroende av obligationsmarknaden utan enbart satt med bankfinansiering, vilket har gjort att vi kunnat manövrera det här förhållandevis bra. Och numera har vi en belåningsgrad som ligger på ungefär 50% av fastigheternas värde, vilket möjliggör lite utrymme i balansräkningen för att frigöra mer likviditet att använda till exempel till transaktioner eller för att fortsätta hålla en hög takt med renoveringarna. Och slutligen får jag säga att vi har en ny CFO i bolaget, Magnus Nordholm, som tillträdde den 1 september och Magnus kommer med sin erfarenhet från Heimstaden, där han har varit med från början till att bygga upp Heimstaden. Väldigt god kännedom när det gäller kapitalmarknaden och transaktioner, så att han blir ett komplement till bolaget som vi förhoppningsvis kommer kunna dra nytta av i närtid. Den här grafen. Den vänstra grafen är den absolut viktigaste grafen som vi har, och jag har pratat om den och visat den tidigare i år här.
Jag brukar visa den varje gång vi släpper en rapport, och den visar egentligen gapet mellan den generella hyreshöjningen, den svarta linjen som alla får på den marknad där vi befinner oss. Den orangea linjen visar egentligen det värdeskapande som vi har uppnått i våra fastigheter. Så det är hyresutvecklingen som vi ser på våra fastigheter. Och ju större det gapet blir, desto större värde har vi skapat för våra aktieägare. Och i vanliga fall så brukar vi presentera den i procentenheter, och gapet däremellan är ungefär 17,6 procentenheter över tid från 2019 fram till halvårsskiftet. Och här har vi omvandlat det litegrann i siffror, så att vi har skapat 40 miljoner kr i hyresvärden på de fastigheter och de 750 lägenheter som vi äger. Det är bara gapet alltså. Det är ganska mycket pengar, så vi har försökt omsätta det någonstans i vad det faktiskt blir i siffror. Miljoner kronor. Och om man då tar en 4 % i avkastningsviktad yield över den här tiden, klart lite lägre i början och lite högre mot slutet, så har det genererat en brutto värdeökning på en hel miljard.
Så det är liksom vår organiska tillväxt.
Det är alltså fastigheter som vi redan har ägt, där vi faktiskt har kunnat generera ett ökat fastighetsvärde och ett bättre kassaflöde genom att successivt arbeta med våra fastigheter dagligen.
Det har inte kommit gratis såklart, så då får vi dra av vår investeringskostnad som motsvarar ungefär 540 miljoner kr.
Och kvar blir netto 460 som är aktieägarvärde. Och tar man då de 460 med det ungefärliga antalet aktier som vi har idag, vilket inte är viktat någonstans, så är det ungefär 4 kr per aktie. Så det är vad vi har skapat på fastigheter som avkastar.
Någonting som då ger en fin tillväxt för våra aktieägare. Men det här är då historia. Det finns redan i vår balansräkning och resultaträkning.
Så vad har vi egentligen kvar att göra? Vi har hyresvärde för ytterligare 130 miljoner kr. I de tillgångar som vi redan har idag. Så det är ganska mycket. Det motsvarar att vi har ungefär 4000 lägenheter i teorin som vi faktiskt kan jobba med, och det har vi sett.
Hur vi har kommit fram till. Det är att vi konstaterar att det finns minst en 20-procentig hyreshöjning vid den renovering som vi kan dra nytta av på marknaden, alltså en hyra före och efter renovering. Det motsvarar, för det fall att vi skulle göra alla lägenheter, 130 miljoner kronor. I årligt hyresvärdet omsätter man 130 miljoner mot den senaste exit yield som vi har i våra värderingar. För bostäderna som har en ungefärlig avkastning på 4,8 %, har vi ett nytt värde på 2,7 miljarder. Det är också ganska mycket pengar.
Och sedan följer man hela grafen ner och drar av investeringskostnaderna, och slår ut det på antalet aktier. Så är det nästan 7 kr per aktie.
Så över tid är detta vår organiska tillväxt.
Vi behöver inte köpa mer för att skapa detta värde. Utan det vi behöver är att säkerställa att det finns en betalningsförmåga. Att det finns en efterfrågan på våra produkter. Så det här är en trygghet som vi har haft under de senaste åren när det har varit ganska tufft.
Dels har vi försökt hålla igen och minska kostnaderna så mycket som möjligt. Men vi har också märkt att efterfrågan på våra bostäder och vår produkt har varit väldigt, väldigt stor. Och det har att göra med att det här är de billigaste bostäderna som finns på de orter där vi är verksamma. Och även efter renovering är de fortfarande bland de billigaste på marknaden.
Så vi konkurrerar inte med nyproduktion, utan det här är ett billigare alternativ där standarden inte är alltför långt ifrån nyproduktion.
Så de sista. De senaste sex kvartalen har vi i genomsnitt levererat runt 40 lägenheter per kvartal. Vi hade en liten topp här under första kvartalet 2015 och då förvärvade vi ett stort bestånd i Helsingborg som jag kommer in på. Så det är väl någonstans där vi har legat. Och tittar man lite längre tillbaka så har det varit ännu mer. Men vi ligger någonstans i runda slängar runt 200 lägenheter per år. Och efterfrågan är jätteviktig. För det är klart att vi kan inte hålla på att investera pengar i fastigheter om det inte finns en efterfrågan på produkten. Och vakanser har ju varit ett ganska stort diskussionsämne de senaste månaderna och sista halvåret, och vi har sett att det har dykt upp vakanser även i bostäder. Bostäder som tidigare har varit uthyrda. Så börjar det krypa upp lite grann och det gäller att ha örat mot rälsen och känna av hur mycket marknaden tål och vilken produkt du faktiskt kan leverera på den platsen. Men jag tror att man behöver nyansera bilden lite grann också, för det här är ju fortfarande ett väldigt, väldigt billigt alternativ att bo och en väldigt bra produkt. Men vi har sett på marknaden och sen så har det såklart att göra med var någonstans i kommunen bostäderna faktiskt finns. Är det i kommunen eller i tätorten och det kan finnas i mikrolägen och allting också. Så att man måste titta lite grann på det. Och som vi ser här nu, de sista sex kvartalen som vi har haft, så ligger vår reella uthyrningsgrad, det vill säga där vi justerar för alla lägenheter som. Är pågående renoveringar.
För de är ju fria.
Fria.
De är tomställda.
Frivilligt. För stunden ligger vi på ungefär 97 % uthyrningsgrad. Och vi menar på att det är en ganska stabil och bra grund att fortsätta arbeta på. Så det ger inte upphov till att vi behöver hålla igen med vår produkt på något sätt. Med det sagt är det ju så att det finns en lägre efterfrågan generellt även på våra orter, så att säga. Så det gäller att ha koll på det här och se hur det utvecklas framgent.
Men hittills tycker vi att vi har läget under kontroll och har ingen intention att pausa den.
Det är värdeskapandet som vi håller på med.
Helsingborg.
Min styrelseordförande var ju här och han talade om. Skillnaden mellan yield marknaden och den implicita yielden på börsen, och vad som händer när man gör förvärv.
Vi gjorde förvärv i början av året eller i slutet av förra året. Där, där Lennart faktiskt var med och beslutade om det, så klart som styr. Men det här är ju så här. Bolaget har ett behov av att bli större över tid. Vi är för små. Vi har fastighetstillgångar på ungefär tio miljarder med ett marknadsvärde idag på 2,5 miljarder. Det är för lite.
Vi märker det. Det är svårt att attrahera investerare så att bolaget behöver växa på ett eller annat sätt. Vid den här tidpunkten när vi hittade det här projektet, då var det ungefär samma yield i beståndet i Helsingborg som i. Den implicita yielden på börsen så att säga.
Och vi tyckte då att. Portföljen i sig tickade alla boxar som vi egentligen letar efter.
Det är Sveriges sjunde och åttonde största stad. Bra befolkningstillväxt, bra disponibel inkomst. Det ligger i centrala delarna av Helsingborg.
Vi förvärvade till en initial avkastning på ungefär 5 %. Stort samlat bestånd med massor av värdeskapande att göra. Över 60 % eller drygt 60 % av dem hade renoveringspotential. Det är ett fullt uthyrt bestånd där vi när vi renoverar de här lägenheterna går från ungefär 1 200 kr per kvadratmeter till uppemot 1 700 kr per kvadratmeter. Så det ger nästan över 9 % i yield on cost. Vad var det som var för mycket? Det här var liksom spot on. KlaraBo. Alla dagar i veckan. Så tillsammans med styrelsen kom vi fram till att ett långsiktigt tänk gällande den här transaktionen innebär att vi behöver göra ett förvärv, och sedermera genomförde vi en företrädesemission. Under slutet på förra året, som blev övertecknat också.
Och igen, då har vi de här fyra hubbarna. 50 % av vårt marknadsvärde, som jag nämnde tidigare.
Och vad är egentligen fördelen med det här?
De här fyra då?
Det är då så att direktavkastningen ska vara högre på de här orterna än vad den är i de absolut största städerna. Och det är det ju. Jag tror att det är svårt att köpa fastigheter i till exempel Malmö, där vi ligger på 5 % i dagsläget. Vi ser också att ingångshyrorna är väldigt låga på de här orterna, men att den disponibla inkomsten på de här orterna är väldigt god.
Och det bottnar i att det helt enkelt finns en betalningsvilja och betalningsförmåga för våra produkter. Vi försöker skapa fler sådana här hubbar.
Vi vill ha volym på varje ort där vi finns.
Så här har vi ungefär 900 lägenheter på respektive ort. Så många lägenheter behöver vi ha i alla orter. Men någonstans kring 600 lägenheter är egentligen optimalt så att vi kan ha vår egen förvaltning. Vår egen förvaltning är viktig för oss, och därför renoverar vi alla lägenheter som kommer ut. Det är fullt uthyrda bestånd och har varit hela tiden, och så länge det finns en efterfrågan så kommer vi fortsätta att renovera och höja standarden på de här.
Alla dagar i veckan. Och som jag har sagt, infrastrukturprojekt är viktiga. Östersund och Visby har rätt stora investeringar när det gäller den militära närvaron, och det drar med sig en hel del grejer. Investeringar när det gäller den militära närvaron, och det för med sig en hel del aspekter. Det var mycket turism.
Visby drar mycket turister och i Östersund och Trelleborg har de precis beslutat om ett nytt stort fängelse för 7 miljarder kr som Specialfastigheter ska bygga där, vilket kommer att attrahera nya arbetstillfällen.
Så den här typen av orter ser vi att på sikt är det helt rätt att vara långsiktig.
Det här tänker jag faktiskt inte att vi ska prata alltför mycket om.
Men det handlar egentligen bara om utveckling.
Ni kan läsa en resultaträkning själva. Men det är utvecklingen i bolaget och hur bolaget egentligen växer. Första halvåret 2024 mot första halvåret 2025 handlar egentligen om intäkter. Driftnetto.
Förvaltningsresultatet ökar ganska kraftigt, och det har vi inte med Helsingborgs förvärv fullt ut. Under andra halvåret och första halvåret 2025.
Och vi ser framför oss att det kommer att fortsätta växa helt enkelt. Nu har räntorna gått ner ganska ordentligt och vi ser framför oss att intäkterna kommer att fortsätta öka, framför allt med de renoveringar som vi gör, men även med hyresjusteringar kommande år, vilka vi tror kommer att bli en stark drivkraft för just vår sektor. Inte oväsentligt.
Vi var ju inne på det här med obligationsmarknaden. Det finns ju inte där i dagsläget. Men tillgång till kapital är såklart viktigt för oss, och vi har alltid haft en ambition att vi ska ge oss ut på den marknaden. Just nu är det väldigt billigt. Vi har ju snarlika bolag som emitterar sig på treåriga pengar på 250 punkter bara för någon vecka sedan, så det är klart att det kittlar lite grann att faktiskt se över huruvida KlaraBo ska ta sig in på den marknaden. Och det är klart att någonstans ligger vi på en nivå med 50 %, och vi tycker att marknaden känns förhållandevis stabil, så det är inte orimligt att tro att vi kommer ge oss ut på den marknaden under en snar framtid. Vi har identifierat att vi skulle kunna låna upp på egen balansräkning, så att vi kan göra investeringar eller förvärv för uppemot 1 miljard.
Så det är klart att det är en ganska fin hävstång för våra aktieägare ifall vi väljer att gå den vägen. Vi har ju haft en del förfall. Vi skulle haft ett förfall här nu i slutet på detta året som redan är finansierat, så vi har inga fler förfall nu och under hela nästa år så har vi förfall på ungefär 800 miljoner. Men det är. Tillgången till kapital är väldigt god. Väldigt låga marginaler på säkerställd skuld. Vi finansierade oss i Helsingborg för 125 punkter när vi gjorde förvärvet, vilket är väldigt fördelaktigt.
Jag har faktiskt aldrig tidigare varit på ett bolag som heter Victoria Park, och där har vi. Vi var aldrig i närheten av de marginalerna, så att säga. Bankerna är ju inte vidöppna, men de är öppna och de vill väldigt gärna låna ut mer pengar helt enkelt.
Så det gäller att försöka dra nytta av det när vi går framåt helt enkelt.
Okej, så avslutningsvis då egentligen.
Varför ska man investera i KlaraBo just nu?
Vi tror att vår sektor. Bostadssektorn är den sektorn som egentligen har störst tillväxtmöjligheter kommande år och det är då kopplat till att vi släpar efter fortfarande när det gäller hyresjusteringarna helt enkelt.
Vi tror och hoppas helt enkelt att vi kommer att bli kompenserade för den höga inflation vi har haft även kommande år, och det tror vi kommer att överstiga KPI de närmaste åren. Så bara av den anledningen tror vi att det finns en hel del potential i bostadssektorn och KlaraBo. Vi har visat på ett bra track record när det gäller renoveringar. Det kommer vi fortsätta med.
Det kommer att skapa ytterligare hävstång för våra aktieägare, och sedan tror vi att vi kommer kunna hitta fler förvärv med hjälp av vår balansräkning och kapitalmarknaden för att kunna fortsätta växa bolaget, vilket är nödvändigt på sikt om vi ska vara ett börsnoterat bolag. Bra! Tack för en bra genomgång!