Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Välkomna till Norion Banks Q1-rapport 2025. Jag heter Martin Osman, VD. Med mig har jag i vanlig ordning vår CFO Peter Olsson. Jag tänkte innan vi börjar här på sidan två summera kvartalet. Vi skickade den tionde april ut att vi har haft en del kunder som har betalat tillbaka sina räntor, samt en del fastighetskunder. Vi har ju egentligen från Q2 förra året haft kunder som ligger efter med sina räntebetalningar. Vi har haft drygt 100 miljoner i återbetalningar per kvartal. Från Q2. Därför är det väldigt glädjande att vi kunde kommunicera att vi har fått in 140 miljoner i räntor från fastighetsaffärer som härrör sig från framför allt föregående år. Så det är väldigt kul att kunderna kommer ikapp. Det är bra och väldigt glädjande. Innan vi går in på siffror så kan vi också prata. Det har varit lite. Kan man kalla det mediabrus där det har konstaterats att vi har en del konsulter inom cement. Och det stämmer. Det är ingen hemlighet. Det kommunicerades redan när banken börsnoterades 2015 som en del av väsentlig outsourcing. Till skillnad från storbankerna så har vi inget kontorsnät, utan vi måste hela tiden hitta sätt att få in nya affärer och potentiella nya affärer. Och då jobbar vi med olika konsultupplägg och vi jobbar med egna kundansvariga som är anställda i banken. Det är vårt sätt att få in nya affärer. Vi har en relativt kort löptid i våra affärer på 18 till 24 månader, så för oss handlar det hela tiden om att få så mycket flöde som möjligt och se så många potentiella krediter som möjligt, och därmed jobbar vi på olika sätt, både med konsulter och med egna anställda. Sen är det självklart så att det här är en del av en origination, utan sen när vi väl gör en affär så är det bankens anställda såklart, Kreditkommittén, som tar alla beslut på vilka affärer vi gör och inte gör. Utan det här är ett rent sätt att se affärer och potentiella affärer. Origination. Vi har också som sagt en nyhet under kvartalet som inte bara är siffror, utan Balder har ju tagit ett principbeslut på att dela ut Norion Banks aktier till sina aktieägare. När i tid vet vi inte. Däremot tycker vi att det är ett väldigt bra sätt för oss att öka free float. Jag tror det är bra för Norion Bank och aktieägare. Och som sagt, när i tid, det vet vi inte någonting om. Men vi tycker att det här är väldigt, väldigt positivt. Om vi därefter hoppar in på lite siffror och börjar titta längst uppe till vänster på sidan två, där ser ni att vår lånebok uppgår till 47 och en halv miljard. Det är en ökning med 5 %, men en minskning med 2,8 miljarder jämfört med Q4, och det finns en del förklaringar till det. Peter kommer att gå in på mer detaljer, men jag börjar förklara lite. Av en minskning på 2,8 miljarder så är FX valutor cirka 1 miljard. Sen har vi en del redovisningseffekter som uppgår till 500 miljoner, så att minskningen är inte så blodig, utan det finns en del förklaringar kring det. Men som sagt, vi kommer prata om det lite längre fram i presentationen. Intäkterna för kvartalet uppgår till 1 022 000 000. P/E-talet är på bra nivåer, 27,5. Även rensat för de 140 miljoner så har vi drygt 30 kvar på en hyfsad nivå. Rörelseresultatet landade på 525 miljoner kronor. Avkastning på eget kapital är 17,8 och kapitalrelationen fortsätter att stärkas och förbättras. Vi har en väldigt bra nivå. Både kärnprimärkapitalrelationen ökar med 30 punkter. Vi går in och tittar lite på sidan tre och det som är företagssegmentet. Och det är företagsflytt och factoring i Norden. Vi ser också att det är en minskning med 350 miljoner. Även här påverkar valutan med 330. Så det är en ganska oförändrad utveckling på företagsstocken. Sen ska vi inte heller glömma att factoring nästan alltid är svagt under första kvartalet. Och factoring minskar med drygt 500 miljoner. Så exkluderar vi det, gör vi ett väldigt bra kvartal på företagsdelen. Vi ökar stocken på ett år med nästan 30%. Det här är ett segment som vi har sagt under en längre tid, och vi har ställt om affären. Mot att gå mer mot medelstora företag har vi hittat en väldigt bra position för att leverera finansiella lösningar till medelstora företag. I Norden finns väldigt stor potential och jag tycker vi befäster den positionen även det här kvartalet och en fortsatt lönsam affär. Så här ser vi en bra tillväxt framöver. Och tittar vi lite på. Vi har analyserat vår stock här inom företag och sett. Hur finns det några effekter på den här krediten som påverkas av så kallade Trump-tullarna? Finns det några effekter på den här krediten som påverkas av de så kallade Trump-tullarna? Väldigt få kunder påverkas av detta utspring som är aktuellt just idag. Det har varit väldigt många kunddialoger. Stor aktivitet. Vi har egentligen inte sett någon påverkan alls här. Den makroekonomiska situationen i USA, särskilt med fokus på presidentens tullpolicys och liknande, påverkar oss. Ingen effekt alls än så länge. Det verkar på företag och fastigheter. Men som sagt, det gäller att vara ödmjuk så vi får se lite vad som händer framåt. Men vi tror fortfarande att Q2 är och brukar vara en stark period. Men som sagt, det är lite osäker omvärld. Men so far so good. Vi går in på sidan fyra och tittar på fastigheter. Men det var också en nedgång. Även här påverkar valutan. Vi minskar med 2 miljarder. Valutan påverkar med 650. Och redovisningseffekter som vi pratat om tidigare påverkar med 500. Och det innebär att vi har en minskning med cirka 800 miljoner. Och då kan vi också konstatera att den minskningen beror på att vi har minskat steg tre volymerna. Med 500 miljoner, vilket är bra och positivt. Så ingen dramatisk minskning. Men även här, som jag sa på företagsdelen. Bra aktivitet, väldigt mycket intressant dialog och det finns, som sagt, en helt annan riskvilja och intresse att göra affärer. Och det har såklart med ränteläget att göra. Så fortsatt positivt på vårt fastighetssegment. Om vi tittar lite på den geografiska splitten och olika branscher vi är aktiva inom, är det inga större förändringar att prata om överhuvudtaget alls. Men vid tidpunkten 01:01 ett skapligt kvartal för fastigheter. Fem senior- och juniorandel. Inga större förändringar. Det slår inte så mycket mellan kvartalen heller naturligtvis. Inga större förändringar varken när det gäller företagsledningen på senior- eller juniornivå. Tittar lite på prisutvecklingen i boken så är den ganska platt. Kanske lite, lite positivt, men någonstans plus-minus noll. Som sagt, vi har haft en förbättring i steg tre. Vi har fortfarande höga volymer i steg tre, men nu har vi kommit ner lite här. Det var också det vi sa tidigare, att vi såg framför oss att steg tre-volymerna skulle förbättras eller minska under första halvåret. Så nu har vi minskat med 500 miljoner. Och jag tycker vi har bra planer och bra aktiviteter för att fortsätta att minska volymerna här under. Under andra kvartalet. Vi går till sidan sex och tittar på. Privat sparande. Stock. Här ser man kanske lite annorlunda till den del som vi sa att makroekonomi i USA inte påverkar företag och fastigheter, så ser vi kanske lite mer på privat. Januari märkte vi ingenting. Februari och mars har vi sett en något lägre efterfrågan, vilket kanske har att göra med Trumps tullar. Jag tror det har att göra med konsumenternas syn på framtiden som ser lite mer negativ ut. Så därför har det varit lite lägre efterfrågan. Så vi får se hur vi följer framåt. Men som sagt, det här gäller alla segment. Vi jagar inte marknadsandelar utan vi fokuserar på lönsamhet framför tillväxt. Så vi har valt att inte sänka priserna utan vi fortsätter där vi har varit tidigare. Vi jobbar väldigt mycket i en kanal. Nästan 50% av verksamheten äger rum genom kanalen. Det tror jag är nyckeln för oss. Ett. Så är det bättre kvalitet på kunder, vilket innebär att kreditförlusterna kommer över tid att gå ner. Nummer två. Är det en mycket lägre anskaffningskostnad i den kanalen? Är det en mycket lägre anskaffningskostnad i den kanalen? Så att fortsätta att göra privatlån. Kanal. Vi testar nu också lite att gå in i Finland, som vi gjorde under första kvartalet nu. Man tittar lite på betalningsmönster hos våra kunder. Vi har sagt tidigare att det är färre och färre som får den första påminnelsen. Det fortsätter under kvartalet, men det som är väldigt glädjande och positivt för oss och våra kunder är att det är färre och färre, om man jämför med ett år sedan, som har utmaningar med att betala. Vi har sett det här kvartalet och det är väldigt glädjande. Sedan går vi till sidan sju och pratar lite kort. Det har vi kommunicerat tidigare att vi ska köpa och nu har vi köpt DNB Sverige Kreditkortsportfölj. Det är faktiskt vårt nu. Men vi gjorde den här affären klar i början av april. Vi har kommunicerat den sedan tidigare, men nu är det klart. Affären är genomförd. Vad ger det här oss? Förutom att vi går från 24 över 250 till 95, vilket är bra, så har vi en annan plattform att bygga vår verksamhet på. Det har vi tittat på ett tag. Att kunna växa verksamheten och expandera vårt privatsegment. Så det här är väldigt bra för oss. Det är inte bara 70 000 nya kort. Vi får ett bestånd på 650 miljoner. Vi får en plattform att växa för. Otroligt bra. Och den här affären är lönsam från dag ett. Och det ser vi fram emot som sagt, att ha en större närvaro inom Volley är fantastiskt roligt. Vi har verkligen en bra position i vår betallösning. Volley. Väldigt mycket kunddialoger framåt med hela nya handlare. Vi har ett otroligt bra momentum. Tittar vi lite på den generella e-handelsmarknaden för Q1 så minskar den med ett par procentenheter. Vår marknadsandel ökar med nästan 28 % under första kvartalet, så vi tar marknaden. Vi har en otroligt bra position. Den kommer växa framåt. Tittar vi lite på transaktionsvolymerna. Det går inte att jämföra med Q4 riktigt för det vet ni själva. Det är säsongseffekter upp och ner och fram och tillbaka. Men om vi jämför med Q1 2024, 25 kr nu, så går transaktionsvolymerna upp; de ökar från 3,5 till nästan 4,5. Antalet aktiva kunder under Q1 2024. Då hade vi ungefär 4,5. Nu har vi nästan nått över fem och en halv miljon aktiva kunder. Låneboken är ganska oförändrad. Det ser ni längst ner, 2,7 miljarder ungefär. Men det är också så att nya handlare tar 15-18 månader innan vi ser stocken växa från det att vi har onboarding. Nya men ett väldigt bra kvartal igen på volley. Och återigen, det här är en produkt som bidrar till bankens totala lönsamhet. Så vi är väldigt nöjda med utvecklingen och vi tror att det kommer att fortsätta framåt. Vi går till sidan nio och då ska jag prata lite mer om det. Vi pratar om valutaeffekterna som är ganska stora det här kvartalet. Och med det lämnar jag över till Peter. Peter. Varsågod! Tack så mycket! Vi börjar med att bryta ner volymförändringen då totalt minskar stocken med ungefär 2,8 miljarder jämfört där vi gick ut fjärde kvartalet i år. Och då ska vi komma ihåg att det finns en negativ effekt på ungefär 1,1 miljarder. Det har varit volatila valutamarknader och det är framför allt Euro/SEK-rörelserna som påverkar oss under det här kvartalet och föregående kvartal också. Däremot är påverkan framförallt på stocken, där vi har en mycket begränsad påverkan på resultatet. Vi har lyckats säkra de valutarörelserna på ett bra sätt under året. Under Q1 gör vi som vanligt även det. Sedan har vi gjort ett byte av en redovisningsteknik som påverkar med lite drygt 500 miljoner. Det här är en engångspost. Och det har att göra med hur vi hanterar de här ackumulerade obetalda räntorna som har byggts upp över tid. Nu kommer det här att bokföras som en negativ post relaterad till utlåning till allmänheten. Men som sagt, en engångspost och det har ingen som helst resultatmässig effekt. Så kvar har vi en underliggande förändring på ungefär 1,2 miljarder. Det är några olika saker som driver det här. Framför allt hade vi en del väntande amorteringar inom segmentet. Det flaggade vi för i samband med Q4-rapporten, och de här har kommit in enligt förväntan och har också bidragit till en bättre portföljmix helt enkelt. Och utöver det har vi också fått lägre Stage 3-volymer, vilket är positivt. Och sen har vi de säsongseffekterna, framför allt på factoring och Payments som Martin pratade om tidigare. Så summa summarum har vi en volymförändring som är -5,5%. Men tittar vi på den underliggande volymförändringen. -2,3 %. Vi går till sidan tio. Vi tittar på. Intäkterna går till 1 022 miljoner kr. Då har vi, som tidigare nämnts, en positiv effekt på ungefär 140 miljoner. Men vi har inte bokfört de ränteinbetalningarna som vi har mottagit rörande de här tre krediterna. Och det här är då räntor som har ackumulerats under 2023 och 2024. Även exklusive det här så har vi en stabil intäktsnivå. Och vi har en NIM som uppgår till 7,6% under det här året. Sidan elva. Vi brukar bryta ner NIM och tidigare kvartal har vi pratat om hur mycket som egentligen saknas från livet, då det är sättet vi hanterar de här obetalda räntorna från Stage 3-krediterna. Det här kvartalet. Genom de 140 miljonerna som vi har fått inbetalda, så ser vi egentligen den omvända effekten att den underliggande NIM är lite lägre än den rapporterade in. Men det skiljer 30 punkter under det här kvartalet. Ser vi framåt och i vilken takt och run rate vi håller på de här krediterna så är det klart att de påverkas av lägre Stage 3 volymer. De påverkas också av både FX-effekter och hur boräntorna har förändrats under den här tiden. Ska vi ge någon form av guidance framåt? Om vi då tar ett teoretiskt scenario där det inte skulle komma in några inbetalningar överhuvudtaget på de här tre krediterna under det andra kvartalet, så skulle påverkan vara någonstans mellan 80-90 räntepunkter. Rundräntan, som vi redovisar på sidan tolv, bryts ner lite grann då och börjar med att titta på den gröna linjen som är yielden. Den går upp här isolerat under Q1, och det är ju då självklart förklarat av de räntebetalningar som vi har tagit emot och de 140 miljoner som vi har intäkt för. Om vi har exkluderat dem så har vi fortsatt samma trend, vilket är naturligt med gradvis sjunkande räntor. Att vi har sett både yield och fundingkostnaden har fortsatt att komma ner även under det här kvartalet, och vi ser väl lite grann att samma trend kan komma att fortsätta även under Q2, men med en allt mindre effekt. Om vi kikar fram till sidan 13. Apropå likviditet och kostnader. Vi kan konstatera att våra regulatoriska likviditetsmått har fortsatt att stärkas och stärkts rejält under det här kvartalet. Vi har en LCR som uppgår till 330 % och vi har en NSFR som uppgår till 121 %. Så nu har vi två kvartal i rad där vi fortsätter att förstärka oss, och vi har aktivt jobbat på att förstärka de här nivåerna efter det rättsliga ställningstagandet som kommer här under. Under hösten har vi gått från 14. Kan vi se det här mer ur ett renodlat icke-tekniskt perspektiv? Under Q4 såg ni hur vi aktivt arbetade med att höja den strukturella likviditetspositionen i banken. Vi har fortsatt att göra det även här under Q1. Även om vi inte riktigt har hållit samma takt. Men nu ser vi hur vi under de två senaste kvartalen har höjt nivån av totalfinansiering i förhållande till utlåningen som tidigare låg runt 1,0 gånger, och att vi nu är på 1,19 gånger. Översatt i pengar. Så har vi tagit in ungefär 9 miljarder i extra överskottslikviditet på bara två kvartal. Och tillbaka till resonemanget om NIM, så är det klart att man måste ha det här i åtanke. Vi har en svagt negativ carry på den här extra överskottslikviditeten, och det är också givet att skulle vi inte ha behövt ta in de här extra nio miljarderna, då hade vi kunnat agera lite grann på ett annat sätt vad gäller prissättningen på vår inlåning och även strukturen vad det gäller vår inlåning. Men vi är, så att säga, "klara" med det här nu. Vi tycker vi har lyckats väldigt väl, både på den här strukturella likviditetssidan och framför allt de regulatoriska likviditetsmåtten. Så från de här nivåerna har vi inga ambitioner att öka ytterligare därifrån. Vi står här nu sedan den 15:e. Vi pratar om segmenten och börjar med företagssegmentet. Som sagt. Volymmässigt är vi ner lite drygt 350 miljoner. Nästan hela den nedgången kan förklaras av FX-effekter. Dessutom ser vi en sedvanlig säsongseffekt avseende factoringsidan som ingår i det här segmentet, och det gör att när vi ser på den totala utvecklingen, de säsongsmässiga nedgångarna och factoring samt FX-effekter kan vi konstatera att den underliggande låneaffären går bra. Stabila marginaler. Och även intäkterna håller sig på en bra nivå. Ser vi på det här under ett lite längre tidsperspektiv så kan vi säga att företagssegmentet har haft en tydlig comeback, där volymerna är upp nästan 30 % och intäkterna är upp nästan 40 %. Sidan 16. Fastighetssegmentet försöker göra samma volymbrygga här. Återigen, volymerna är nere med ungefär 2 miljarder. Då har vi minus ungefär 1 650 miljoner i FX-effekter från det här. Den här redovisningstekniska förändringen som jag nämnde inledningsvis utgör den absoluta majoriteten av det beloppet, ungefär 500 miljoner, hänförligt till fastighetssegmentet. Steg tre minskade med 550 miljoner. Det vill säga, det är en underliggande volymminskning på ungefär 300 miljoner som vi ser här, med verkligen stora skillnader mellan rapporterad minskning och underliggande minskning. Sedan ser vi på intäktsnivån att det är här de 140 miljonerna är hänförliga till. Det påverkar så klart de totala intäkterna som uppgår till 416 miljoner, och det är de intäkterna som egentligen förklarar hela den förstärkningen som är tydlig, som ni ser under Q1 här och nu. Sedan i privatsegmentet, som sagt, en lite mindre volymminskning med ungefär 130 miljoner ner, delvis pådrivet av ett lite försiktigare sentiment i marknaden. Men vi kan också titta på NIM på 7,2% och den förstärks då något under Q1. Så det är också beviset någonstans på att vi har prioriterat lönsamhet framför volymtillväxt och hållit emot på pris i marknaden, det ser vi även här. På lite längre sikt så går ju privatsegmentet riktigt bra. År för år har vi en volymökning på 8 % och intäkterna är upp med 10 % under motsvarande period. Vi tittar på volume. Transaktionsvolymerna som Martin pratade om går superbra. Underliggande upp med 28 % jämfört med samma period föregående år. Däremot ser ni på den här bilden att vi inte har samma utväxling på vare sig lagret eller intäkterna. Och det här har att göra med de tidslagar som finns inbyggda i affärsmodellen. Och när vi har tagit in nya handlare i vår portfölj. Det tar tid att nå samma mognadsgrad. Nya handlare, däremot, bidrar till en stabil tillväxt. Intäkterna. Stabila och bra, uppgår till 123 miljoner och marginalerna är oförändrade jämfört med nivån som vi såg under Q4. Återigen, Payments utvecklas väldigt väl. Det är för oss en väldigt lönsam affär givet den intjäning vi har i relation till en ganska begränsad kapitalbindning relativt övriga segment. Vi går åt sidan 19 och tittar på kostnaderna. De uppgår till 281 miljoner i Q1. Det är ner något. Så ska det vara för att de 303 miljonerna vi rapporterade under Q4 hade ju dels då ungefär 15 miljoner i engångsrelaterade poster och ungefär 10 miljoner i en säsongseffekt. Och nu landar vi på 281. Så det är väldigt små förändringar här under Q1 jämfört med där vi låg under Q4. Och då trots att vi har den årliga lönerevisionen som är inbokad här nu under det första kvartalet. Så jag tycker vi fortsätter uppvisa en bra kostnadskontroll och vi har ett kvartal kvar sedan 2020. Tittar lite på våra kreditförlustreserveringar. De uppgår till 216 miljoner eller 1,8 % här under Q1. Ni kan se det på grafen på sidan här att vi är inne i en bra trend. Kreditförlustprocenten fortsätter att gå neråt. Pratar vi om företag och fastighetssidan här isolerat under Q1 så ser det bra ut. Egentligen inga ytterligare reserveringar att tala om. Martin var inne på att vi ser en väldigt bra utveckling även på privatsidan, och det gäller vår front book där vi ser allt bättre betalningsmönster. Däremot är det som driver reserveringarna till stor del under det här kvartalet bankboken på privatsidan, och det kan ni se om ni kikar på reserveringsraderna avseende Stage 3 privat. Vi brukar prata om dem. De stärks markant under det här kvartalet, en ökning med 2,1 procentenheter och de uppgår nu till 57,9 %. Vid slutet av första kvartalet. Sidan 21. Vi summerar ihop det då vi har ett rörelseresultat på 525 miljoner. Det är strax över. Det preliminära intervallet om 510 till 520 miljoner som vi offentliggjorde här för ett par veckor sedan. Och det här är ju då såklart mycket drivet av de 140 miljonerna i extra ränteinbetalningar, som jag har intäktsfört. Det flyter igenom hela vägen till resultatet, men även utan de inbetalningarna så upprätthåller vi en bra resultatsnivå. Vi har en avkastning på eget kapital under Q1 som uppgår till 17,8 %. Och då ska vi komma ihåg att vi ännu inte har gjort några avdrag från kapitalbas eller eget kapital för de återköp som vi hoppas påbörja här och när vi har ackumulerat eget kapital, och eget kapital är 1,35 miljarder högre här nu i Q1 2025 jämfört med motsvarande period för ett år sedan. Sedan 2002 och kapitaltäckningen. Vi fortsätter som sagt att stärka kapitaltäckningen med 30 punkter och en kärnprimärkapitalrelation som uppgår till 16,1 % och kapitaltäckning 17,2 %. Som sagt, det händer ganska mycket just nu. Även på kapitalsidan under det här kvartalet. Det som påverkar i positiv riktning är såklart ett väldigt starkt rapporterat resultat. De volymförändringar vi har sett, vare sig de är effektdrivna eller underliggande volymminskningar, fortsätter ju såklart att stärka kapitalet. På den negativa sidan bidrar att vi från den 1 januari 2025 fullt ut har implementerat Basel 4, vilket har en negativ inverkan på kapitalet. Men netto så fortsätter vi att stärka oss med 30 punkter och vi uppvisar väldigt starka buffertnivåer i förhållande till de regulatoriska kraven som vi har på oss. Då går vi till sidan 23 så lämnar jag tillbaks dig Martin. Tack för det Peter. Summera lite då och se lite framåt. Vi summerar segmenten privat. Som sagt, lite lägre efterfrågan i februari och mars. Vi får se lite hur det utvecklar sig. Det handlar ju om allmänhetens framtidstro. Sen fortsätter vi att förbättra kreditgivningen som Peter pratar om. Folk ser bättre ut. Vi har arbetat med kreditgivning och förbättrat den över en längre tid. Bättre kvalitet. Det kommer att leda till högre kreditförluster över tid. Det börjar vi se nu. Vi tittar som sagt lite på att gå in i Finland lite försiktigt under första kvartalet så är det väldigt glädjande att vi har gjort affären klar, där vi ökar vår kortdel och som ger oss en möjlighet att bygga kort, klart bättre och större framåt så att privatsegmentet fortsatt bra. Företagsdelen. Vi har tittat på företagskrediter, men som vi sa inget. Inga effekter ännu på de här utspelen kring tullar och så vidare. Men vi får vara vaksamma och se framåt. Men annars tycker jag företag ser väldigt bra ut. Vi har sagt att vi har en väldigt unik position att leverera finansieringslösningar. Medelstora företag i Norden. Vi växer med stocken med 30% på ett år, så vi har hittat en väldigt bra position. Ser fram emot att fortsätta den vägen framåt. Och det som brukar vara bra utan att kunna guida för mycket hur det ser ut med Q2 så har ju Q2. Brukar vara säsongsmässigt starkt och vi har ju en fortsatt bra och många kunddialoger. Fastigheter. Där gäller det fortfarande även där väldigt bra aktivitet, mycket kunddialog och stort intresse att göra affärer. Där jobbar vi vidare med det som är viktigast för oss, det vill säga att minska våra Stage 3-volymer. Och det har vi lyckats med delvis detta kvartal, och vi ser fram emot att fortsätta förbättra det framåt. Det vill säga minska. Steg tre volymer. Det är ett väldigt bra kvartal igen för volym. Vi har ett otroligt momentum i vår affär så det blir spännande att följa de kommande kvartalen. Så väldigt bra kvartal. Glädjande att vi har kunder som har kommit ikapp med sina räntor och nu betalar både räntor och ackumulerad ränta, särskilt från 2024. Kapitalet är fortsatt bra. Vi stärker med 30 punkter. Som Peter sa, har implementeringen av Basel genomförts under kvartalet. Stärker vi kapitalet med 30 punkter, så har vi en väldigt bra kapitalposition. Vi har en väldigt bra position och jag tycker alla fyra segmenten har levererat ett väldigt bra kvartal och det är glädjande. Och just det. Sist men inte minst då. Som sagt, har vi ju som intention att köpa tillbaka aktier för upp till 500 miljoner kr under de kommande kvartalen. Det var nog det jag och Peter hade. Så vi tackar för att du tog dig tid att lyssna och vi är öppna för frågor. Tackar!
Den nästa frågan kommer från Jacob Levik från SEB. Varsågod.
God morgon! Om vi börjar med kreditförlusterna. I konsumentportföljen uppgick de till 600 punkter under kvartalet. Upp från 400 punkter i Q4. Vad är det som händer? Det är en väldigt hög nivå. Speciellt när jag tänker på att svenska disponibla inkomster har ökat och förbättrats under början av året.
Ja. God morgon Jakob! Nej, men det stämmer ju det vi sa tidigare att det finns en front och det finns en back book. Och det sa vi också att front-end kreditgivning ser bra ut. Ser väldigt bra ut gällande kreditförluster. Men sen har vi en back book. Vi väljer att vara konservativa. Vi känner att det finns utrymme att reservera upp. Och det väljer vi att göra det här kvartalet. Därmed har du kreditförlusterna där de är, men vi är konservativa och väljer att ha reserver. Ursäkta, jag förstår inte frågan eller kontexten för 'Galna?'.
Ja, absolut! Men jag tänker att om MacBooken är från de senaste åren, när räntorna var högre och ni nämnde att ni har dragit åt på kreditgivningen och försökt höja kraven och liknande. Hur kommer det sig att makrobilden nu börjar få så tydliga problem? Är det något specifikt kundsegment bland mäklare jämfört med vårt eget, eller har vi gjort fel i någon modell någonstans? Är det övergående det här?
Vi har inget problem med MacBooken, men vi tycker att vi har utrymme att öka våra reserver för att vara mer konservativa. Det är inte så att vi har sett något trendbrott. Det gör man inte med en MacBook som är väldigt lång från ett kvartal till ett annat. Det hoppar inte, utan vi väljer att vara konservativa för vi tycker vi har ett utrymme att reservera upp. Och man kan argumentera för att den konservatismen också kommer från kommande förändringar i regelverk, framför allt med skattemässig avdragsrätt och annat. Och möjligtvis eventuella förändringar i skuldsaneringslagstiftningen och annat som kommer framåt. Så det är att ta höjd för sådant i tid. Det är som Martin säger, absolut ingenting har hänt under kvartalet.
Okej. Toppen. Om vi sedan kollar på tillväxten på låneboken, är detta den nya runraten. Om vi antar att det inte blir några steg tre förflyttningar i Q2. Eller har ni nu möjlighet att öka tillväxttakten framöver?
Du menar på privat eller mer generellt?
Nej, väldigt generellt. Det var ju ner lite grann i nästan alla segment.
Ja, det beror på hur du ser det. Företagskrediter har ökat, till exempel inom fastighetssektorn, som är oförändrad. Om du har 300 miljoner i fastigheter och du rensar, och privat är ner 100 miljoner, så det är ju relativt lätt. Om vi tar bort valutaeffekter och redovisningseffekter, så är alla segmenten relativt stabila. Relativt flatt. Och så lägger du till att steg tre är ner 500. Då har du en flat utveckling egentligen. Men när man börjar med det. Du får gå från segment till segment. Jag kan inte bara dra alla över en kam utan att ta hänsyn till att det är efterfrågestyrt. Vi får se lite vad som händer med konsumenternas framtidstro och om de vill ta privatlån. Vi har ingen tillväxt där, utan vi väljer hellre att göra de affärerna som är bra utifrån ett kreditperspektiv. Det är svårt för oss att styra efterfrågan och efterfrågan på företag och fastigheter. Som vi sa tidigare, Q2 brukar vara säsongsmässigt starkt. Det har inte gått så långt in på Q2, men vi ser att det fortfarande är bra dialoger. Mycket aktivitet. Obligationsmarknaden har inte varit så öppen som den var i januari, så där finns ju goda förhoppningar att det blir en bra tillväxt under andra kvartalet. Det är ingen tillväxt i volymerna. Egentligen så är vi lite mer avvaktande. Och återigen, vi väljer att inte ha någon tillväxt, för inom företag och fastigheter är det fortfarande ganska bra aktivitet och mycket kunddialog.
Ja men toppen! Och en sista fråga bara. Och det gäller hur tankarna går när det kommer till finansiering med Avanza. Jag tänkte fråga när ett kontrakt går ut? Tänker ni försöka konkurrera om insättningar eller kunder som resurs? Att tacka nej till allt eftersom ni har en väldigt stark NSFR nu.
Det är väl lite grann som jag sa, att vi har ökat både de regulatoriska likviditetsmåtten och den strukturella likviditetspositionen i banken för att ha en bättre styrkeposition för att kunna hantera hela den här situationen. Så vi är inte klara i de här dialogerna. Exakt hur det här kommer att spela ut i slutändan, det vet vi inte än så länge. Men det är bra diskussioner som pågår. Men som sagt, vi har satt oss i en mycket bättre position för att kunna hantera det nu. Men man kan också notera på den marknaden att vi gradvis har börjat justera prisbilden på den kanalen. Sen har det varit lite speciellt här nu under Q1. När det skakar till generellt i marknaden tenderar även inlåningsflödena att öka, framför allt på en sådan plattform där det blir en del av en 'flight to safety' från kunderna. Sen är det också Jacob. Vi har tagit in 9 miljarder i likviditet så att vi har ingen brist på resurser just nu. Vi har ingen stress på det sättet och ju mer tiden går, desto mindre blir det viktigt. Avanza-plattformen blir mindre viktig, men som du säger om ET:s position, har det gått ganska fort att bygga upp den.
Ja men toppen! Tack så mycket!
Tack tack!
Den nästa frågan kommer från Emil Johnson från DNB. Varsågod.
Tack så mycket! God morgon! Andra. Ni var nere ganska mycket i både volym och lönsamhet. Q. Q och År för år. Vad var det som drev det?
Du menar i övrigt? Segmentet?
Vi har ingen stress på det sättet och ju mer tiden går desto mindre.
Ja, det är ju en dynamik som. Som styrs väldigt mycket av vår internbank, prissättning och så också. Men en stor del av det är väl att, som jag nämnde där, på den strukturella överskott likviditeten. Som jag nämnde där, att på den strukturella överskottslikviditeten. Som vi har tagit in så har vi ju inte allokerat ut den fullt ut till segmentet. Utan den ligger kvar som overhead, vilket innebär att vi har en viss negativ carry, så det är till stor del en effekt du ser från detta.
Tack tack! Och volymerna var nere i kvartalet, men räntabiliteten var ändå upp 1,5 miljarder, särskilt på kreditrisk från Corporate Real Estate. Är det Basel 4 som kommer in där eller skulle ni kunna utveckla lite kring det?
Ja, det är Basel 4. Det är som jag sa på kapitalsidan, så det som drar i positiv riktning är såklart ett starkt resultat och att vi underliggande har lägre volymer. Och där spelar det inte så stor roll om det är underliggande volymminskningar eller om de är FX drivna, så att säga då. Men från och med januari har vi implementerat Basel 4, och det är kreditrisksidan inom det regelverket som drar upp det. Helt enkelt. Det är korrekt.
Skulle du kunna utveckla lite kring vad mer exakt det är som förändras på rea? Beräkningarna från Basel 4 med viktningar från viktade tillgångar.
Det är framför allt två områden som driver det från vår sida. Från det första så är det fastighetssegmentet där vi generellt får högre riskvikter. När man tittar på strukturen på vår portfölj och hur den har rört på sig. Och sen så är det även factoringsidan där utdragna factoringlimiter straffas och straffas hårdare nu än vad det har gjort tidigare. För vår del. Det är framför allt de två områdena. Sen, sen är det här regelverket fortfarande nytt. Vissa pusselbitar är fortfarande inte klara, vilket gör det lite lustigt att vi är tvungna att implementera ett regelverk där vissa frågor fortfarande är på remiss hos EBA och liknande. Så vi hoppas att vi kan få vissa lättnader för det här. Som när regelverket blir tydligare framåt. Men som vi har gjort nu har vi haft ambitionen att göra väldigt konservativa tolkningar av Basel 4 för att inte få betala priset för det i efterhand. Så.
Stort tack och. En följdfråga på plattformsinlåsningen. Såsom avtalen ser ut. Om en kund väljer att inte göra något alls på eget initiativ, blir deras pengar kvar hos Avanza eller blir de kvar hos er?
Det är våra pengar. Det är vår.
Och. De behöver. De behöver göra ett aktivt val för att de pengarna ska hamna någon annanstans på Avanza i så fall.
Om Avanza skulle stänga ner sin plattform i eftermiddag, så försvinner inte pengarna bort från vår balansräkning. Sen är det klart. Ur ett relationsperspektiv så ser det lite annorlunda ut. Det är en mer komplex fråga än så, men rent legalt så är det våra pengar.
Och en fråga. Återköp. Om vi leker med tanken att ni får det godkänt av FI och att det godkänns på stämman, när. När bör man vänta sig att de påbörjas? Är det redan dagen efter stämman som man kan sätta igång eller hur ser det ut?
I teorin, ja. I teorin ja. Så fort de två. Godkännanden erhållna, och så länge vi inte är inne i en tyst period kan vi sätta igång med det också.
Okej tack. Och en sista fråga angående kapitalet. Vad ser ni för möjligheter att lyfta ut förfallna konsumentfordringar så ni slipper backstop-avdraget?
Ja, det är någonting som vi har pratat om under en längre tid och som vi har arbetat aktivt med under en längre tid. Vi vill ju ha en lägre volym av en PLC i vår balansräkning. Nu hade vi stora förhoppningar till den här nya regulatoriska SDR-statusen som har kommit. Men vi har gjort bedömningen och gör bedömningen. Det är ett faktum att prissättningen inte riktigt är där för att det ska vara ekonomiskt rationellt för oss att göra affärer på de nivåer vi ser på marknaden just nu.
Okej. En sista fråga baserat på detta, vad ser ni som mest troligt? Att det skulle ske någon slags transaktion under det här året eller under nästa år?
Jag skulle säga att det i så fall är för nästa år, för då har du en annan SDR-status. Förhoppningsvis. Det är mitt svar som jag kan fylla på, men det är korrekt. Jag tror att det är vad jag hoppas och tror. Vi. En viktig nyckel för att lösa knutarna i den här marknaden. Så jag instämmer med det. Vi har ingen stress med det och då är det bättre att vänta tills prissättningen kan se bättre ut. SDR-status kan ju vara nyckeln till det. Så vi har ingen stress med det och vi tänker inte göra några dumma affärer på stressade marknader.
Alright. Det var allt från min sida. Stort tack!
Tack Emil. Tack!
Nästa fråga kommer från Marcus Sandgren från Kepler Chévre. Varsågod.
God morgon! Jag tänkte bara fråga om valutan. Det verkar som att ni har ungefär 40 % av utlåningen i utländsk valuta. Är i princip allting av kostnadsbasen i kronor eller är det mycket valuta där också?
Det var ganska exakt. Jag tror att det är 43. Så du är ganska väl påläst, måste jag säga. Men jag tror det är 43. Men det var nära, cirka 40 % av stocken.
Men jag tänker på kostnadsbasen.
Är den största delen i EUR/SEK?
Och är den största delen. Över 90 %. Eller vad ska man kalla det?
Vi har. Vi har övergripande den största kostnaden. Största kostnadsposten vi har i vår organisation. Nästan uteslutande i Sverige. Sen har vi små filialer i både Norge och Finland också. Men det är förhållandevis få anställda. Sen är det klart att underliggande. Har en annan valutamix. När man ser på avtal med IT-leverantörer. Och det finns en del dollar och annat som över tid kommer att spela roll. Men sedan, över 90 %, är definitivt korrekt.
Och det andra jag tänkte på var bara det här som Emil frågade om återköp. När du nämner att i teorin så kan vi sätta igång i praktiken. Hur tänker ni där? Väntar man på vad som händer med aktierna som ska delas ut? Eller hur? Hur går tankegångarna?
Nej, vi väntar inte på det för vi vet inte när i tid det blir så. I teorin och praktiken kan vara lite samma sak för oss just nu. Dagen efter stämman och ponera att vi har fått ett godkännande från FI. Skulle man kunna köra igång då? Vi kommer inte att sitta och vänta på någon utdelning av Balder-aktierna.
Jättebra! Tack så mycket! Det var allt.
Tack för det! Ha det bra!
Den nästa frågan kommer från Jens Hallen från Carnegie Investmentbank. Varsågod.
Hej! God morgon! Några snabba om räntenettot. Frågor från min sida. Du tror att det där med justerad ränta, så hörde jag dig rätt att från 673. I Q4 är räntan ganska stabil egentligen i första kvartalet jämfört med förra kvartalet, så kanske 75-80, nånting sånt där. Är det brist på mandat inför Q2?
Ja, men så här, om du tar den rapporterade nivån som vi har nu, kan man vända på det från olika håll. Om du tar den rapporterade siffran 7,6 kan du tänka dig att ta bort de 140 miljonerna? Var ligger vi då? Vart ligger vi då så att säga? Eller vänd på det, om vi har en underliggande NIM på 7,3 så är den lite lägre än vad vi såg i Q4, så vi har väl sett en underliggande liten teknisk NIM-press på grund av hur marknadsräntorna har rört sig och vart vi befinner oss i en räntecykel, så är det ju. Sedan vad vi säger med de där 80-90 punkterna är ju att om vi, om vi tar ett sådant scenario att det inte är det vi tror. Men om vi leker med tanken att det inte skulle komma in några pengar från steg tre volymerna överhuvudtaget, så har vi ju legat här under några kvartal mellan 90 och 100 punkter, och vad vi säger är att den runrateffekten kommer ju ner och den kommer ner i takt med att. Steg tre-balansen minskar. Den är också till viss del FX-driven, men den kommer också ner när Stibor går ner, så att säga, för att det är mindre. Mindre intäkter som saknas med lägre räntor på den sidan. Men vi har väl sett en liten fortsatt press utan att det är någon dramatik överhuvudtaget i det.
När vi ändå är inne på den effekten börjar vi komma ner mot marknadsräntorna stabiliseras och ni gör lite ny utlåning där jag gissar att marginalen är okej. Marknadsräntorna stabiliseras och ni gör lite ny utlåning där jag gissar att marginalen är okej. Ni ser att den underliggande marginalen också börjar stabiliseras.
Du menar alltså om det finns någon konkurrenssituation eller inte? Vad menar du, Jens? Eller?
Ja, exakt. Exakt exakt? Om vi leker med tanken att marknadsräntorna är stabila nu i Q2.
Det finns ingen. Vi ser ingen press att vi måste göra krediter med lägre marginaler. Det gör vi inte. Nej.
Utmärkt. Två stycken andra frågor. Det ska vi inte glömma bort. Ni har väl också en effekt på räntenettot på knappt 20 miljoner ungefär. Ja tack. Ja, precis. Och den blir då 10 miljoner. Positivt för Q2. Sen fråga om jag var inne på det lite grann, det här med räntenetto som inte är allokerat för att den är nere på 60 miljoner. Kvartal för kvartal från 97 till 38. Den är lite svår för oss att estimera. Men ni var inne på att ni har gjort en hel del på likviditets sidan och NSFR är nu uppe på 125 %. Då har ni tagit i från tårna så att vi ska kunna förvänta oss inför Q2 att den här posten ligger någonstans mellan 37 och 90 eller de 37 miljonerna i övrigt. Det är där vi ska lägga oss. För 60 miljoner på räntenettot i kvartalet blir ju såklart en stor post.
Vi kommer inte vara som Petter. Vi har inga planer på att fortsätta den utvecklingen, det vill säga att ta in så mycket likviditet som vi har gjort de senaste kvartalen. Vi har ingen. Vi kommer inte att göra samma ökning framåt. Så kan man säga. Nej, jag vet inte om vi ska kalla det att vi har tagit i från tårna, men det har väl varit så. Det har gått lite snabbare än vad vi hade räknat med helt enkelt. Och sen som sagt, vi anser oss själva vara klara. Sen är det väl svårt att ge någon exakt guidning som det övriga räntenettot som du som du är inne på. Men vi är nöjda med de här nivåerna. Så kan man nog säga. Det kommer inte vara så att det kommer sticka upp någonting jättemycket. Vi kommer att ha samma ökningstakt. Nej, jag skulle inte tro att vi har några jätteförändringar framåt på den här raden.
Och sen den sista har jag inte varit inne så mycket på kostnaderna. Den är ju som du nämner, justerad eller underliggande flat. Kvartal för kvartal trots lönerevision i Q1. Men tittar ni på 2025 och funderar på er budget, finns det några investeringar ni måste göra? Eller är det faktiskt realistiskt att tro att ni kan hålla er på, kanske till och med låga, ensiffriga tillväxttal för 2025?
Ja, man kan säga så här när vi gör investeringar. Förutom att det är mycket regelverksdrivet som vi har gjort under 2024 och 2025. Det har varit en hel del konsulter. Vi har kurshubbar och vi har väldigt mycket regelverksperspektiv. Där ser jag ingen ökning på det. Det kommer. Det kommer att vara en ökningstakt. Men där vi gör investeringar. Det är utmanande. Vi stärker upp vår organisation med kundansvariga för affärsutveckling. Vi tycker att vi har en väldigt bra position i Valley där vi ökar. Om man tittar på numerären. Det är egentligen i Valley. Det är där de stora kostnadsökningarna är. Sen vad det ger i slutändan i kronor och ören, det är svårt att säga. Men egentligen där man kan öka lite. Vi kan väl. Vi kan väl upprepa det vi har sagt tidigare att vi. Men vi tror väl på. På vissa kostnadsökningar framåt. Men vi tror inte att de kommer vara i den omfattningen som tidigare har observerats under 2024. Egentligen inte av den magnituden som vi såg under 2024. Det tror vi inte med vad vi ser nu i alla fall.
Okej, utmärkt. Tack så jättemycket för de svaren.
Tack själv igen. Ha det fint!
Som en påminnelse om du vill ställa en fråga, tryck fyrkant fem på din telefon. Tryck fyrkant fem på din telefon. Den nästa frågan kommer från David Lindskog från Private Investor. Var så god!
Hejsan! Först vill jag gratulera till en bra rapport.
Tjena igen!
Ja, det är starkt. Jag tycker det är starkt med servicenivån och hanteringen av kreditförlusterna. Intjäningen och kanske ännu mer framtidsutsikterna. Jag har två frågor. En strategisk fråga och jag börjar med den strategiska. Jag tycker det vore intressant att höra er resonera mer kring hur ni ser på kreditkortsaffären. Förväntar ni er att kunna växa kraftigt inom segmentet? Det har blivit lite av en nylansering, så att säga.
Kraftigt. Jag hade hoppats kunna säga ja, men vi har inte lagt en sådan strategi så att vi kommer att ha x antal kort om två år. Men jag tycker det är en bra kreditkortsaffär. Det är en bra affär. Den kompletterar våra privatlån. Sen hur många kort vi har om ett eller två år. Men vi har såklart en plan på att kunna gasa den och det blir ett extra ben att stå på. Vi tar en liten rivstart då vi nästan tredubblar antalet kort över en natt. Vi har en plattform som gör det möjligt att öka antalet från de 95 000 korten vi har, men vi har ingen plan för att ha 700 000 kort om två år. Så, så långt har vi inte riktigt kommit. Men jag tror det är en väldigt bra plattform för att kunna få fart på kortaffären.
Just det, det kan bli lite av en återupprepning, men jag formulerar ändå frågan och ser om jag får ut något nytt. Jag förstår logiken med återköp snarare än utdelning på grund av aktiens värdering. Samtidigt skulle en utdelning vara betydligt lättare att faktiskt genomföra med tanke på free float och begränsad handel i aktien. Hur ska det rent praktiskt gå till att återköpa aktier i någon relevant omfattning, innan Balder har delat ut aktierna?
Ja, det återstår att se. Det är lite free float. Sen kan man inte heller säga. Man kan ju i det här återköpet troligen välja att göra saker och ting som står utanför börsen, om vi inte är klara. Så jag tror ändå att det är möjligt att göra det över tid. Sen kommer det kanske ta lite tid i och med tanke på om jag förstår din fråga rätt, om det är praktiskt möjligt. Men jag tror att det är möjligt, eller vi tror att det är möjligt, men det görs inte över natten.
Nej, jag känner igen att det är väldigt mycket pengar. Alltså 2 kr per aktie. Det här är svårt och det är svårt att jämföra den mot den handel som sker.
Absolut. Jag är helt enig.
Sen sista frågan. Det är lite återupprepning här också. Det kommer ju inte direkt som en blixt från klar himmel här. Men med Avanza då. Apropå inlåning därifrån, att den kraftigt kan minska eller till och med försvinna över tid. Potentiellt i någon sorts worst-case scenario. Finns det någon praktisk risk med detta? Eller är allt väsentligt hanterat i och med att ni nu har tagit in så mycket överskott, likviditet och haft god tid på er?
Nej, men det är klart att när NSFR implementeras, uppstår det vissa utmaningar för likviditetshantering. Det här kom alltså från FFI och sen när Avanza väljer det som en direkt konsekvens av denna plattform, då blir det ju lite av en kalldusch för oss. Men sedan när tiden har gått och vi ändå har märkt att vi på ganska kort tid lyckats få in likviditet genom egna kanaler och på andra plattformar, har det känts mindre och mindre ju längre tiden går. Det är nummer ett. Nummer två har vi jobbat under en längre tid på att få flöde i egna kanaler. Det blir en mer sticky inlåning. Det blir en lägre kostnad. Så det är inget nytt för oss egentligen att vi ville ha mer inlåning och en kanal. Så egentligen kan man väl säga att på kort sikt var det lite jobbigt. Men på medellång sikt och lång sikt tycker jag att det här är bra. Jag kan bara tillägga där också att det som gör att vi också är i en styrkeposition är att vi har byggt upp den här extra överskottslikviditeten, och med tanke på ställningstagandet så är just Avanza-plattformen mindre värd för oss. Och du är med på den. David. Varför? Den är värd mindre? Efter Efterfrågeställningens ställningstagande är det klart att över natten blev Avanzas inlåning inte lika värdefull för oss. Vad ska man säga? Viktig för oss, den räknas inte på samma sätt.
Därför att det drog ner täckningen i affärerna.
Också, då blir per definition de pengarna mindre värda.
När jag såg det där så tänkte jag först att det där är en ganska stor grej. Sen när det har gått lite tid, man har tid på sig att hantera det, då tänker jag att det ju då borde inte vara en grej längre. Och det är väl ungefär där jag hör er svara nu.
Jag tycker inte vi håller riktigt med hur man har tolkat det egentligen. Att det är. Det är en. Vad ska man förmedla? Det är inte någon som flyttar pengarna över natten utan det är upp till var och en kund. Sen tror jag den plattformen är ganska bra för kunder, för det blir en annan konkurrensutsättning för oss banker att hela tiden behöva ge bästa pris till kund. Men det är en annan. Det är en annan fråga.
Ja, stort tack för svaren och så får vi se när ni ringer nästa gång.
Stort tack för det, David! Ha en fin dag! Tack!
Det finns inga fler frågor just nu så jag lämnar över ordet till talarna för eventuella avslutande kommentarer.
Okej, då tackar vi för. Tackar vi Peter för att ni ringde in och önskar er en bra dag! Tack tack!



















