Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Och ni ska vara välkomna till Peabs presentation efter vår första kvartalsrapport som vi publicerade för en timme sedan. Jag som pratar heter Johan Hartman och bredvid mig har jag som vanligt Peabs VD och koncernchef Jesper Göransson och Peabs CFO Niklas Winqvist, som båda ska presentera rapporten först och sen öppnar vi upp för eventuella frågor och där är det fyrkant fem i era mobila enheter som gäller. Om ni vill ställa en fråga muntligen. Annars så går det också bra att skriva frågan på webbsidan så läser jag upp dem senare, men vi återkommer om instruktionerna efter Jesper och Niklas presentation. Varsågod Jesper och kör igång.
Tack så mycket Johan och än en gång välkomna! Vi ska börja med att prata lite marknad och vi kikar på bostadsmarknaden. Men först och främst, jag har länge nämnt att återhämtningen av bostadsmarknaden tar tid, och att den har stabiliserat sig på en ny och lägre nivå i samtliga tre länder. Pratar vi Sverige så såg jag några siffror. SCB som fick upp antalet till 30 400 år 2025. Så runt 30 000 bostäder verkar nu det nya normala ligga på i Sverige. Och de marknadsutsikter som vi ser är då att man bedömer att bostadsmarknaderna ska öka i samtliga tre länder, men dock från de lite lägre nivåerna. Vi såg också en viss nedjustering av pilens riktning i Sverige, en lite mindre tillväxttakt än vad man tidigare hade med i prognoserna. Det är företrädesvis storstadsområdena och särskilda mikrolägen där bostadsprojekt kommer att startas. Tittar vi på lokalbyggandet så ser vi en positiv marknad under 2026 i samtliga länder, med en liten nedjustering i Sverige och en uppjustering i Finland. Det är offentlig sektor som fortsätter att hålla uppe investeringsnivåerna i alla tre länder, och som vi har pratat om innan så handlar det väldigt mycket om skolväsende, vård, rättsväsende, försvarsprojekt och så vidare. Inom privat sektor ser vi en god efterfrågan bland olika typer av industrikunder, och på anläggningssidan förväntas investeringarna för 2026 öka i Sverige, och i Finland och Norge fortsätter ökningarna från höga nivåer, så spårsmarknaden fortsätter sidledes på höga nivåer. Det är ökade investeringar i transportnät, och vi pratar om transporter både på land och till sjöss, som är de främsta drivarna av tillväxt i länderna. Men det finns en ganska bred palett av produkter som finns här. Trafikverkets nationella plan pekar på höga investeringar i infrastruktur. Både drift och underhåll och nyinvesteringar gynnas verksamheten av de ökade anslagen till säkerhets- och försvarsrelaterade projekt, liksom av de behov som finns på energimarknaderna. Som vi summerar här till den totala marknadsutsikten så är den för det första oförändrad sedan föregående kvartalsrapport, och den pekar på tillväxt i samtliga tre länder vad gäller bygg- och anläggningsinvesteringar. Så det var lite marknad. Det är egentligen inget nytt i det stora hela jämfört med föregående kvartal. Men om vi då tittar på hur Peab har presterat under det första kvartalet så börjar jag med bygg. Så hade vi en omsättning som var i nivå med motsvarande kvartal i fjol, cirka 5,3 miljarder. Vi ökar resultatet till 22 miljoner. I den här redovisningen, både omsättning och resultat, så har vi gjort en transaktion under året där vi har sålt vårt dotterbolag i Norge. Vi har sålt in det till ett gemensamt bolag med KB-gruppen och det nya bolaget ska fokusera på västkusten i Norge. Och den transaktionen i sig har naturligtvis inneburit viss minskad omsättning under kvartalet i år, men också ett totalt resultattillskott på 100 miljoner i form av den affären. Inklusive det så landar vi på 222 Mkr och en marginal på 4,2 %. Och kikar vi på orderstocken och orderingången i bygg så hade vi en orderingång på 6,7 miljarder. Orderstocken ligger på 26 miljarder, cirka 25,8. När man tittar på jämförelsekvartalet Q1 2025, kom ett antal större offentliga projekt in och vi tog även över några projekt från Serneke. Ett axplock av nya uppdrag. Vi ska bygga ett nytt hotell och kontor för 700 miljoner i Uppsala. Vi ska bygga nya sjukhusbyggnader för 556 miljoner i Lund. Vi ska bygga nya bostäder i Vestby och en stormarknad i Uleåborg. Går vi in mer på detaljer i produktområdena, så ser vi att bostäder inom bygg ligger på 24 % av nettoomsättningen. Den låg på samma procentsats Q1 2021, alltså 24 %, och den ligger på 30 % i orderstocken. Så här ser vi den här stabiliseringen som vi har pratat om innan, och i övriga produkter så ser vi en jämn fördelning. Här ser då annorlunda ut än vad det gjorde för ett antal år sedan, där vi har större andelar inom flera produkter. Den som sticker ut som lite mindre är service och handel där marknaden är relativt sett svag. Och så tittar vi på anläggningsverksamheten. Här fortsätter vi att växa och vi har en omsättningsökning med 11 % under första kvartalet till 4,1 miljarder. Och när vi tittar på rullande tolv så ligger den här verksamheten över 18 miljarder för första gången. Resultatet ökar 147 miljoner jämfört med 114 miljoner. Det innebär naturligtvis att vi också har en marginaluppgång, och den ökar till 3,6 % i kvartalet, och vi ligger nu rullande tolv på 4,1 %. Tittar vi på bygg och anläggning ihop, det som vi kallar entreprenadverksamheten, så förbättrades den sammantagna rörelsemarginalen under kvartalet från 2,5 % till 3,9 %, och vi beaktar även orderstock och orderingång inom anläggningsverksamheten. Här hade vi en orderingång på 6,4 miljarder, som var lite bättre än motsvarande kvartal. Orderstocken fortsätter att öka och per den 31 mars uppgick den till 24,5 miljarder. Och här ser vi också ett axplock. Vi fick ett antal kontrakt för vägunderhåll runt om i Sverige på 666 miljoner. Vi fick ett nytt vattenverk för 642 miljoner i Karlshamn, nya uppställningsspår i Göteborg för 110 miljoner, nya vattenledningar i Norsborg för 330 miljoner och produktområdena. Här ser vi att gatumarkarbeten står för 33 % av omsättningen, men 19 % i orderstocken. Så den volymen är på väg neråt och det förklaras av bostadsbyggandet som är lägre än tidigare. Men tittar vi på vägar och annan infrastruktur så står den för 29 % av omsättningen, men hela 45 % av orderstocken. Här ser vi en effekt av den marknad som vi har pratat om innan, med andra typer av projekt där det finns en god efterfrågan, och det är dessutom ett antal ganska långa projekt som har kommit in där, till exempel Bodö flygplats med flera. Det är projekt som sträcker sig över flera år. Drift och underhåll ligger på 17 % i omsättningen och 19 % i orderstocken, så det får väl bedömas som ganska normalt. Och så har vi industri. Och inom industrin så är det första kvartalet alltid väldigt präglat av säsong med låg aktivitet. Beläggningssäsongen har inte startat och vi lägger ner mycket kostnader på reparationer och underhåll och så vidare. Men tittar vi på det första kvartalet så hade vi en omsättningsökning med 8 %, och vi omsatte två och en halv miljard, och den ökningen är relaterad till byggsystem. Resultatet förbättrades och uppgick till 112 Mkr jämfört med -249 Mkr. Det är två bitar som jag tycker är värda att nämna. Under 2025 påbörjade vi en översyn av den norska beläggnings- och ballastverksamheten inom asfalt, till följd av att vi hade haft lönsamhetsproblem, och det innebar ökade kostnader för avvecklingsprocessen i det kvartalet. Men när vi nu avyttrar vissa tillgångar i samband med nedläggningen i första kvartalet i år, får vi realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar som påverkar positivt, en vändning från det negativa resultatet i föregående kvartal. Sen har vi också haft vissa positiva termineffekter från olika råvarukontrakt som har kommit in under detta första kvartalet. Det underliggande är ganska stabilt och jämnt. I Byggsystem ser vi en ökad aktivitet som har bidragit till ett förbättrat rörelseresultat inom den verksamheten. Kikar vi på den senaste rullande tolvmånadersperioden på hela industrin så uppgick marginalen till 8 %. Och tittar vi på Swerock asfalt isolerat så uppgick marginalen till hela 9,3 %. Här har vi en orderingång på 2,9 miljarder som är något ner, och den minskningen förklaras av nedgången på den finska och norska beläggningsverksamheten. Så hade vi en ökad orderingång under detta kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Orderstocken uppgick till 7,6 miljarder och här ser vi en verksamhet där vi har minskat vårt sysselsatta kapital under en rad kvartal, samtidigt som vi förbättrar vår lönsamhet. Och det gör ju att vår avkastning på sysselsatt kapital går upp och vi landade på hela 16,7 % här nu när vi stängde Q1 på rullande tolv. Det ska jämföras med 13 % för ett år sedan. En stark verksamhet. Projektutveckling. Här har vi haft ett aktivitetsmässigt lägre kvartal. Ser vi på omsättningen? Vi hade en omsättning som uppgick till 500 miljoner jämfört med ungefär 1 miljard, och resultatet landade på 9 miljoner jämfört med 83. Och här har vi ett kvartal där vi har haft få händelser. Inte särskilt mycket produktionsstarter i kvartalet. Jag kommer tillbaka till det sen. Och vi har inte gjort några större fastighetsaffärer heller, vilket vi hade gjort i fjol. Men om vi tittar bakom siffrorna här. På tal om aktivitetsnivå. Under det första kvartalet i år startade vi 132 bostäder. Det var ett projekt i Ålesund i Norge. Sen startade vi ett hyresrättsprojekt, men i jämförelse med vad vi har talat om, startade vi två stora bostadsrättsprojekt i Stockholmsområdet, ett på Kvarnholmen, ett i Råsunda. Sen startade vi ett hyresrättsprojekt, men i jämförelse med detta startade vi två stora bostadsrättsprojekt i Stockholmsområdet, ett på Kvarnholmen, ett i Råsunda. Vi startade också två projekt i vår egen balansräkning. Under kvartalet sålde vi 115 bostäder och jämförelsetalet påverkas naturligtvis av de två stora starterna i Stockholm som jag nämnde, som startades på uppnådd förhandsförsäljning. Och då kommer hela den bulken med sålda projekt in under kvartalet, så den underliggande försäljningen ligger på en stabil nivå. Vi brukar säga runt 100-150 enheter per kvartal, och det var så även det här kvartalet. Som jag sagt tidigare så ser vi ett ökat intresse bland köpare när projektet närmar sig sitt färdigställande. Framför allt gäller det storstadsregionerna, så vi fortsätter att bygga projekt och bygga dem i egen bok och komma lite längre i färdigställandeprocessen. Innan vi börjar sälja. Just nu har vi cirka 600 bostäder i produktion. Jämfört med 1900 för ett år sedan. Av dessa 600 är närmare 40 % sålt och antalet återköpta har gått ner något i jämförelse. Kvartalet uppgick till 549 stycken. Här har vi ett ganska oförändrat sysselsatt kapital och som vi har berättat om tidigare så jobbar vi nu med att aktivera vårt kapital och bygger projekt i egen bok. Det blir ett svagare resultat, det blir svagare siffror kring starter och försäljning och så vidare då. Men vi tror att det här är det rätta sättet att över tid få lönsamhet utifrån den kapitalbindning som vi har. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 1,1 % på rullande tolv, så det var affärsmannen Niklas som ska tala om koncernen. Ja.
Tack så mycket. Då ska vi gå över till koncernen som helhet och vi börjar med omsättningen. Omsättningen för koncernen var marginellt lägre än första kvartalet förra året. Vi landade in på 10,8 miljarder jämfört med 10,9 i det första kvartalet. Som ni känner väl till påverkas av säsong som slår igenom hela vägen till koncernsiffrorna, och framför allt är det beläggning som påverkar och därmed gör att vi normalt sett har ett negativt resultat under första kvartalet. Tittar vi jämfört med föregående år så har vi ett rörelseresultat som är bättre. Det landade in på -156 miljoner, att jämföra med föregående års -278. De effekterna som vi pratat om som sticker ut är naturligtvis inom bygg. Ungefär 100 miljoner som har att göra med transaktioner med Nordang och även då inom industri har vi haft effekter utifrån avvecklingen i Norge som slog lite på olika sätt, 25 respektive 26 miljoner, så omsätter vi 58 miljarder rullande tolv och med en rörelsemarginal på 4,7 %. Om bilden avseende privata kontra offentliga kunder ser ut ungefär som den har gjort nu ett tag. Vi har alltså fler offentliga kunder, 55 %, jämfört med privata kunder som är 45 %. Och det är ju så som marknaden har sett ut där. Vi har minskat inom bostäder men ökat inom infrastruktur och beläggning och även andra offentliga byggnader. Den här fördelningen bidrar naturligtvis till stabilitet och det minskar också vår konjunkturkänslighet. Här ser vi utvecklingen avseende orderingången på lite längre sikt, jämfört med att bara titta på ett enskilt kvartal. Här ser vi att vi har haft en stabil orderingång de senaste två åren. Vi landade sedan in på 15,6 miljarder detta kvartalet, att jämföra med föregående års 16,6 miljarder. Och för koncernen som helhet har vi, som ni sett, haft en uppåtgående trend för orderstocken. Det här leder till att vi nu när vi stänger kvartalet, har den högsta orderstocken i Peabs historia. Vi har en orderstock på nästan 54 miljarder och det ska vi jämföra med föregående år, då vi landade in på 52 miljarder. Det är fortsatt så att orderstocken har en god riskspridning över olika affärsområden och produktsegment och dessutom, som vi kommer se senare, så har vi ett antal projekt som löper under en längre tid. Förutom denna kontrakterade orderstocken så har vi ju även våra så kallade Fas ett-projekt där vi är i tidiga dialoger med beställare inom vår entreprenadverksamhet inom bygg och anläggning. Det här är ett typiskt projekt som vi räknar med att inom en tvåårsperiod kommer att kunna konverteras till kontrakterade order och därmed ingå i orderstocken. Dessa Fas ett-projekt uppgår nu till 20 miljarder, så även där har vi ökat betydligt. Vid årsskiftet låg vi på 17 miljarder, och nu går vi vidare för att se över orderstocken. Fördelad över tid så kan vi konstatera att för innevarande år så har vi en orderstock på cirka 29 miljarder. Det vi, det vill säga att det ska produceras här under 2026 och det är 800 miljoner högre än vad vi stod i motsvarande period föregående år. Vi ser också att vi har mer order inför 2027 än vad vi hade vid motsvarande tid föregående år. Vi har nu 18 miljarder för 2027 och därefter 7 miljarder för åren därefter. Det innebär alltså att 47 % av vår orderstock avser framtida uppdrag. Det är projekt som ska utföras 2027 eller senare. Och tittar vi då på kassaflödet så har vi gått igenom det här ett antal gånger. Ni vet att vi har en säsongsrelaterad verksamhet. Verksamheten påverkar vårt resultat framför allt under första kvartalet, men kassaflödet påverkas såväl första som andra kvartalet och är då normalt sett negativt. Så även detta året. Vi har ett kassaflöde på -108 miljoner. Det är säsongsmässigt negativt rörelseresultat och det är också så att under första delen av året genomför vi också ganska mycket av maskininvesteringar, som också påverkar kassaflödet. Föregående år hade vi vissa effekter avseende fastighetsförsäljningar och annat inom projektutveckling som påverkade kassaflödet positivt. Det normala är att vi har positiva kassaflöden som sagt i kvartal 3 och 4. Det ser ni på det här diagrammet. Vi har över tid haft en positiv effekt på kassaflödet, och det har ju lett till att vi kontinuerligt har fått ner vår nettoskuld. Även detta året ser vi en minskning. Vi har en nettoskuld på 7,2 miljarder, att jämföra med föregående år då den uppgick till 8,3. Det här innebär att vi nu har en nettoskuldsättningsgrad på 0,4, som alltså är i den undre delen av vårt intervall mellan 0,3 och 0,7. Med en god nettoskuldsposition har vi även säkrat koncernens finansiering, som vi nämnt i rapporten. Vi har tagit upp en ny kreditfacilitet på 8 miljarder för att finansiera den föregående, som låg på 7 miljarder. Det innebär alltså att vi har en god finansiell bas och ett bra handlingsutrymme för framtiden. Det innebär att vi fortsätter med löpande investeringar i våra verksamheter. Vi kan och vi startar projekt i egen balansräkning. Som Jasper nämnde tidigare, när vi anser att det finns fog för det, när det är en bra marknad. Vi tittar på möjligheten till kompletteringsförvärv och när de dyker upp. Men vi ser också att det ska vara rätt priser på dem. Och väldigt ofta så har vi också sett att värderingarna på de här potentiella förvärven är väldigt höga idag. Vi delar ut minst i nivå med vårt utdelningsmål. Och slutligen så har vi ett utrymme så att vi även kan göra återköp av våra egna aktier. Då ska vi göra en målavstämning av de mål som vi rapporterar för första kvartalet. Jag börjar med de finansiella målen. Vi har ett rörelsemarginalmål som ska överstiga 6 %. När vi tittar på rullande tolv månader så har vi en positiv utveckling senaste kvartalet och nu ligger vi på en rörelsemarginal uppgående till 4,7 %. Det andra finansiella målet har vi varit inne på. Vårt mål avseende nettoskuldsättningsgraden ska, som sagt, ligga inom ett intervall mellan 0,3 och 0,7. Där anser vi att inom det här intervallet så har vi en relevant stark finansiell position. Pär, vid första kvartalets stängning så har vi en nettoskuldsgrad på 0,4, alltså i den undre delen, och då lämnar jag över till dig igen. Ja.
Och vi ska stämma av ett av våra icke-finansiella mål, nämligen arbetsplatsolyckorna som vi mäter på rullande tolv, vilka uppgick till 48 stycken på rullande tolvmånadersperioden. 27 avsåg egen personal och avsåg underentreprenörer. Det är något lägre jämfört med antalet olyckor i Q4. Ganska få under kvartalet, men vi mäter på rullande tolv. Siffran är fortfarande för hög och vi jobbar vidare med att få ner den här nivån på alla möjliga sätt, så att vi har säkra arbetsplatser. Det var sista, och därmed är sammanfattningen kvar och vi ser oförändrade marknadsutsikter. De är stabila i Sverige, Norge och Finland. Det gäller både bygg- och anläggningsmarknaderna. Vi ser en stabil orderingång och jätteglädjande att konstatera att vi har en rekordhög orderstock. Vi ser ett förbättrat resultat och en bättre marginal. Vi ser en lägre nettoskuld trots ett säsongsmässigt svagt kassaflöde. Vi har finansierat oss också med 8 miljarder. Som Niklas nämnde, med nya långa krediter, vilket gör att vi har en stabil finansiell bas och ger ett handlingsutrymme för oss. Och i den här turbulenta världen. Och så som marknaden ser ut idag och så som vi tror att den kommer att utveckla sig framåt, så ser jag stora fördelar i den breda affärsmodell som vi har med fyra affärsområden. Den tjänar oss väldigt väl. Det var sista bilden, Johan.
Stort tack för dig Jesper och Niklas. Då är vi redo att öppna upp för frågor. Så vill ni ställa en muntlig fråga så trycker ni fyrkant fem på era mobiltelefoner och så släpper vi fram er en i taget. Alternativt om ni skriver frågan på webbsidan så läser jag upp den. Men vi börjar med de muntliga frågorna. Har vi en första frågeställare? Varsågod!
Nästa fråga kommer från Tim Skarin från SEB. Varsågod.
Hej! Jag har några frågor kopplat till industri. Ni nämner i rapporten att ni har någon typ av positiv realisationsvinst i kvartalet. Skulle du kunna ge en uppfattning om hur stor den är?
Vi har inte angett i exakta tal de siffrorna, men vi kan säga att det är ett tiotal miljoner som är reavinsterna. Det är det som gör att det slår är att föregående år så hade vi motsvarande avvecklingskostnader, så det blir ju ett plus detta året och ett minus förra året. Sen är det också så, bara för att vara tydlig att den här verksamheten hade ju också en säsongskurva, vilket innebär att den kostade pengar första kvartalet förra året och det här året har vi inte bedrivit verksamhet där, vilket innebär att då får vi ingen sådan effekt och den effekten kommer vi att se även i framtiden. Men vi går inte närmare in på de exakta siffrorna.
Ja, men bara en följdfråga på Industri gällande inverkan från främst högre energipriser. Har ni sett någon inverkan på det kvartalet och vad tror ni om kvartalen framöver? Hur det eventuellt kan slå på marginalen?
Om man pratar i generella termer är industrin naturligtvis bränsletung, men generellt sett har vi sett ganska små effekter av den här situationen nere i Hormuzsundet. Det vi har sett däremot, som vi nämner, är en positiv effekt av säkring av den här typen av oljerelaterade produkter, då så små effekter hittills. Och sen kan man ju fråga sig vad innebär detta framåt? Och det är ju det. Vi får se hur utvecklingen ser ut, om det blir kortvarigt, långvarigt och så vidare. Det som man kan säga är att vi har ett strukturerat arbete med inköp och juridik, och vi jobbar strukturerat med den här typen av frågor för att täcka upp oss på olika sätt. Vi lärde oss mycket förra gången med det som hände efter Ukrainakriget, när det här drog igång och inflationen kom. Vi får väl hoppas att det här får en kortare tidsperiod och att det får mindre effekter. Men vi får vara beredda. Men små effekter så långt.
Det låter bra. Sen har jag bara en sista fråga kopplat till projektutveckling. Den är ju ganska slagig på bostadsutveckling mellan kvartalen. Om Ni kan ge någon typ av indikation eller guidning på hur ni förväntar er att produktionsvolymerna kan utvecklas under året, och även hur det kommer synas i omsättningen främst.
Jo precis. Några detaljerade prognoser ger vi ju inte, men jag sa innan och jag kan säga det igen, att den underliggande marknaden är oförändrad. Där ser vi inga förändringar. Vi säljer den underliggande takten på försäljningen av bostäderna. Den är ungefär densamma, framförallt på försäljningen, utan det är de här projekten som kommer. Ibland kommer det ett stort projekt i ett kvartal, ibland kommer det i nästa kvartal och så vidare. Det får vi leva med och det kommer att slå mellan kvartalen. Men vi gör ingen annorlunda bedömning av bostadsmarknaden idag eller hur vår verksamhet utvecklas än vad vi gjorde förra kvartalet.
Okej, det är bra. Det var mina frågor.
Tack för det. Då tror jag vi kan släppa fram nästa frågeställare.
Nästa fråga kommer ifrån Stefan Andersson från Danske Bank. Danmark. Sverige. Filial. Varsågod.
Tack. Tre frågor från mig. Jag börjar med att gå tillbaka till Industry. Blev det en upprepning, så är det inte helt samma. Men NCC rapporterar. Nu har jag inte exakt likadana verksamheter, men de ska inte jämföras. Ni ska inte betygsätta dem, och det är inte det jag är ute efter. Men de nämnde vädret som en väldigt bekymmersam anledning till ett svagt resultat i kvartalet. Jag bara undrar lite. Har ni? Finns det något som har varit motvind för er på vädret som vi ska ta hänsyn till?
Alltså vädereffekter? Det är ju så att det har varit en relativt sett kall vinter och kall väderlek är alltid lite dyrare. Det får vissa stilleståndseffekter, ökade kostnader och så. Men jag tycker inte att man ska dramatisera det, utan vi kan bara konstatera att det har varit lite strängare vinter än normalt. Nästa vinter blir det lite mildare. Vi får väl se, utan det är ingenting som vi lyfter fram.
Nu var det framför allt industri. Jag tänkte inte på byggverksamheten och affären.
Jag kommenterar det också.
Sen var jag lite nyfiken på att ni har en superstark orderstock. Nu vet jag att den är ganska lång men är lite nyfiken på det kapacitetsmässiga. Finns det delar där ni upplever kapacitetsproblem? För det är klart att det inte är jämnt alltid. Det är betydligt mindre på bostäder och kontor och på infra. Men känslan där är att det finns inget tak att slå i. Eller har ni sådana frågetecken?
Man kan säga att den orderstocken som vi har tagit på oss, den har vi resurser till. Vi går inte in i projektet utan att vi har organisationer som har beredskap för att personal kan sluta och börja, och så vidare. Men när vi går in i projekten så finns det organisationer tillsatta. Så svaret är att vi har resurser till det. Nästa fråga är väl mer teoretisk, men finns det inget tak på det här? Det är klart att det finns ett tak någonstans. Vi bedömer inte att vi är där nu, utan vi konstaterar att vi vill fortsätta ta del av den marknad som finns och vi kommer att kompetensförsörja oss i takt med att vi känner att vi kan växa mer. Men om vi inte kan kompetensförsörja så får det då bli så. Vi ska inte gå in i projekt utan att ha resurser, för det är den absolut sämsta affären man kan göra.
Då tolkar jag det som att när ni har bjudit på offerter så här långt har ni inte behövt backa för att ni inte haft kapacitet.
Egentligen har vi inte gjort.
Den sista affären var där. Om vi tittar på de kommersiella fastigheterna och inte på bostadsfastigheter så har ni några fullt uthyrda och färdigställda. Malmö och lite sånt där. Hur? Ni ger ingen guide, det förstår jag också. Men hur? Finns det någon anledning till att ni inte vill sälja dem? 2026, eller? Eller är de möjliga för någon att köpa?
Allting är till salu till rätt pris och i rätt läge. Sen är det så att vi är ingen långsiktig fastighetsägare. Det har vi sagt sedan tidigare och det står vi fast vid. Däremot kan det finnas vissa skäl att titta på vissa fastigheter under en längre period, och ett sådant skäl kan vara att man bygger upp en portfölj med fastigheter inom ett visst område, kanske där man tror att man kan få ett bättre värde i portföljen än att sälja en enskild fastighet. Och då har man. Då får man ligga på de där lite längre tid för att bygga portfölj. Det kan vara sådana situationer som dyker upp. Annars ska vi ju inte vara långsiktiga ägare, utan de färdigställda fastigheterna ska avyttras.
Och om vi tittar på de här, de här Malmökåkarna, då är det sådana. Kan de tillhöra ett sådant kluster där ni vill behålla? Det är att bygga upp.
Den, så att säga. Strategin som jag beskrev skulle ju kunna tänkas tillämpas i ett sådant område.
Tack, det var allt.
Tack så mycket Stefan och så släpper vi fram nästa frågeställare.
Nästa fråga kommer ifrån Erik Granström från DNB Carnegie. Varsågod.
Tack så mycket och god eftermiddag! Jag hade några smärre detaljfrågor. Jag tänkte jag skulle börja med Anläggning. Skulle ni kunna säga något om det fanns några positiva extraordinära effekter i Anläggning under Q1?
Nej, det skulle jag inte vilja påstå att det fanns.
Okej, så att när ni skriver att flera av enheterna i Sverige har haft en ökad intjäning under kvartalet och innebär att det underliggande. Så stärker man lönsamheten. Är det en effekt som skett i Q1 som man inte ska räkna med framöver?
Nej, det är den underliggande verksamheten.
Okej. Bra. Tack. Då var min nästa fråga om Koncernen. Gemensamma effekter. I rörelseresultatet. Ni skriver om aktiesparprogrammet. Går det att kvantifiera effekten i Q1? Jag utgår ifrån att effekten är enbart i kvartalet. Eller tänker jag fel?
Nej alltså Niklas, du får fylla i här efter mig för det här är lite tekniskt. Men vi rullar in. Vi har gått från en värld där vi inte haft det. Den typen av aktierelaterade program till att vi nu har det, och vi ska upp i att vi ska ha tre stycken program som tre årliga program. Och vi har trampat upp oss nu och vi är på väg in i det. Nu ska stämman fatta beslut om det tredje, så vi trampar upp de där programmen nu och i takt med det så ökar kostnaden. Sedan baseras alltihop på det. Sedan en värdering kring vad potentiella utfall blir och så vidare, då vi fastställer programmens totala omfattning, och de uppgår till drygt 100 miljoner kronor.
Det kan vara ett program.
Per program. Sen är det tre program. Sen ska det bli en värdering per kvartal. Jag vet inte om du kan fylla i något bättre Niklas.
Men det man kan säga är att om man vill ha ett mervärde från att vi inte hade något program till att ha tre program med full effekt, så kan ju den kostnaden på årsbasis 200 miljoner. Men som Jesper sa, det kan vara väl värt aktiekursen. Och vad blev utfallet? Men alltså, från noll program ger noll. Tre program har en kostnad på ungefär 100.
Strax över till och med.
Okej, tack. Och min tredje fråga gällde den skatt ni rapporterar i kvartalet. Skulle ni kunna säga något om skattesatsen, vad ni förväntar er framöver? För jag gissar att den är påverkad av faktumet att PD hade väldigt låg verksamhet när det kommer till försäljningar just i Q1.
Om vi ska ta. Ja, det är ju inga skattefria affärer som slår igenom i det första kvartalet. På Peabs verksamhet. Sen så har vi ju en effekt när vi säljer i Bygg inom Norden, som blir en skattefri affär. Men i övrigt så har vi ju det normala runt 20 % skatt effektivt över året. Det är ju så. Yes. Ja.
Okej. Jättebra. Tack. Och sen avslutningsvis stämman ska väl fatta beslut om möjligheterna att återköpa ytterligare aktier misstänker jag. Men hur ser ni på den situationen givet den finansiella ställningen och de åtaganden ni har framöver. Hur ser ni på bolagets möjlighet att till exempel återigen göra 500 miljoner i aktieåterköp?
Stämman kommer förmodligen att fatta ett sådant beslut idag om att ge nya mandat för återköp. Det är det första. Det andra är, precis som Niklas sade tidigare, vi befinner oss i en stark finansiell situation. Utifrån vårt sätt att mäta vår skuldsättning och vår förmåga befinner vi oss i en stark finansiell situation. Vi bedömer att marknaden, som marknadsutsikterna säger, ser stabil ut. Vi har en stark orderstock, och vi har handlingsutrymme som vi ska använda till att investera i verksamheten. Vi kan titta på olika typer av förvärv. Vi ska dela ut pengar till aktieägarna och kunna återköpa aktier, och återköp av aktier får väl ställas i relation till bland annat. Vad tycker vi multiplarna är på bolag som finns i marknaden? Och så tycker vi att våra aktier verkar vara sämre värderade och multiplarna är på annat håll. Så kan återköp bli en faktor. Det får vi se. Men mandatet kommer ju med största sannolikhet att fattas på stämman.
Okej, tack, det var mina frågor.
Perfekt! Tack så mycket Erik. Har vi någon ytterligare frågeställare? Ser inte ut så i mitt system och jag ser inte någon skriven fråga heller. Nej, så. Men då är vi klara för idag och tackar för uppmärksamheten och informerar om nästa tillfälle. Halvårsrapporten är den 14 juli så då på återhörande! Till dess, helt enkelt, ha en fortsatt fin vecka och glad Valborg! Tack så mycket!



















