Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Välkomna till dagens presentation av Peabs niomånadersrapport. Rapport efter det tredje kvartalet 2025. Jag som pratar heter Johan Hartman och är er chef på Peab. Och bredvid mig står Jesper Göransson, Peabs VD och koncernchef. Och Niclas Lindquist, Peabs CFO, samt Jesper och Niclas inleder som vanligt med att presentera dagens rapport. Och efter den genomgången har ni möjlighet att ställa frågor. Och det gör ni antingen muntligen med hjälp av era telefoner och då trycker ni fyrkant fem på dem, eller så kan ni också skriva frågan på webbsidan och då läser jag upp dem sen. Men jag återkommer med de instruktionerna. Med de orden dyker vi in i presentationen av dagens rapport. Varsågod Jesper. Tack så mycket! Ja, det är väl lika bra att vi kör igång. Välkomna allihopa till dagens.
Presentation av vår nya kvartalsrapport för 2025. Och jag tänkte börja prata om marknaden. Och sen tar vi affärsområdena, och sen kommer Niklas i vanlig ordning och går igenom koncernsiffror. Vi börjar kika lite grann på bostadsinvesteringar i Norden, och fortsatt är bedömningen att bostadsinvesteringarna ska öka för 2026 och det gäller i samtliga länder, även om vi ser en viss nedjustering sedan föregående prognos. Vad gäller tillväxten i Sverige bedömer vi att den ska komma, men det kommer att ske från låga nivåer. Och om vi tittar lite grann på Sverige här så ser vi det här med de låga nivåerna, för att det har varit ett ganska dramatiskt fall sedan toppåret som var 2021, och vi har i princip halverat bostadsvolymerna i Sverige. Vi tycker att det verkar som att vi har etablerat oss på en ny nivå, runt 30 000 nya bostäder per år i Sverige, det vill säga på en väsentligen lägre nivå än vad vi var vana vid tidigare. Vi tror fortsatt att den här tillväxten kommer att ske, men det kommer att ta relativt sett lång tid. Det har vi sagt under egentligen samtliga av de här åren, och hittills har det visat sig vara så. Det är ett antal faktorer som behöver hanteras korrekt för att detta ska leda till några större uppgångar. Men för oss är utgångspunkten helt enkelt att vi anpassar oss till marknaden där den finns. Och företrädesvis är det i storstadsområdena, och där startar vi projekt i en hyfsat bra takt, tycker jag. Vi har anpassat oss väldigt bra i hela Peab utifrån den här situationen, och det är tack vare den bredden som vi har i vår verksamhet som vi kommer tillbaka till här i presentationen, och då glider vi väl in på det övriga lokalbyggandet, som också förväntas vara starkt i samtliga tre länder för 2026. Här finns det en rätt stor variation där traditionella kontor och kommersiella byggnader utvecklas svagare. Generellt sett utvecklas det svagare. Men offentlig sektor fortsätter att hålla investeringsnivåerna i samtliga tre länder, och då handlar det om allt från skolor och vård- och omsorgsinrättningar och inte minst ökade anslag till polis, kriminalvård och säkerhet. Försvarsrelaterade projekt. Så det är en stor marknad här och den är väldigt bred, och i samtliga länder förväntas marknaderna gå upp 2026, sade. Anläggningsinvesteringar. Här har vi pilar som går upp också för 2026, och vi har haft det under många år. I Sverige, Norge och Finland förväntas utvecklingen vara lite mer sidledes under 2026, men den ligger också på höga nivåer. De ökade investeringarna i transportnät, både på land och till sjöss, är de främsta drivkrafterna bakom tillväxten. Tittar vi lite grann tillbaka in i Sverige så har Trafikverket kommit med sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur. Det är perioden mellan 2026 till 2037 och då pratar vi om 1200 miljarder som ska investeras och läggas ut på infrastrukturen i Sverige. Och det är inte minst de stora underhållssatsningarna som är viktiga för oss också. Sen förväntar sig anläggningsmarknaden också gynnas av ökade anslag till säkerhets- och försvarsrelaterade projekt. Och sedan har vi energirelaterade projekt som också finns där. Så det är en stabil och växande marknad här. Och då kan vi summera ihop marknadsbilderna och här ser vi att vi förväntar oss ökade investeringar på marknaderna i såväl Sverige, Norge som i Finland. Det var marknaden det. Och då går vi in och tittar på våra affärsområden och hur de har presterat under det senaste kvartalet. Vi börjar med bygg. Byggverksamheten ser vi. En svag tillväxt under detta kvartal ökade till 5,2 miljarder i omsättning, och vi har med oss resultatet. Vi har ökat marginalen. Resultatet uppgick till 116 miljoner och vi ökar marginalen till 2,2 %, upp från 1,9 %. Situationen är stabil. Orderingången uppgick till 4 miljarder jämfört med 4,5. Och orderstocken. Den är högre och ligger nu på en bit över 26 miljarder. Ett axplock från orderingången under kvartalet. Vi har fått förmånen att bygga Hitachis nya satsning i Västerås, ett nytt kontors- och utvecklingscenter för 1,1 miljard. Vi har fått förtroendet att bygga ett vårdboende i Helsingborg. Vi ska bygga bostäder i Kalmar och en skola i Nynäshamn. Och lite på samma tema. Här ser vi fördelningen inom affärsområde Bygg per produktområde, och andelen bostäder är nere på 24% i nettoomsättning. Nu ser vi en liten ökning i orderstocken där vi ligger på 29. Den här situationen var helt annorlunda för 4-5 år sedan. Då pratade vi om 50 % som var bostadsrelaterat här. Så här tycker jag att vi har gjort en förflyttning och följt marknaden på ett alldeles utmärkt sätt. Det är inte så himla många år sedan vi hade den här bilden. Innan den stora uppgången på bostadssidan låg vi på ungefär en fjärdedel bostadsproduktion inom bygg. Vi ser att vi växer inom andra segment där efterfrågan är god. Det är allt från industrilokaler, skolor, vård och omsorgsinrättningar. Vi har kontor som uppgår till ungefär 14 % i orderboken, och det är ombyggnaden av kvarteret i Stockholm och LKAB:s nya kontor i Kiruna som drar upp denna andel, även om kontorsmarknaden i övrigt är ganska avvaktande. Vi hoppar vidare till anläggningsverksamheten. En växande verksamhet här och vi hade en ökning i omsättningen med hela 11 % till 4,2 miljarder. Och även här ser vi resultatet och vi ökar marginalen. Resultatet uppgick till 169 miljoner, en ökning från 117. Vi får en stor marginaluppgång från 3,1 till 4,0 %. Slår vi ihop bygg och anläggning till det vi kallar entreprenadverksamheterna, så uppgick den sammanlagda marginalen för kvartalet till 3,3 %, och det är upp från 2,7 %. Vi har en orderingång som var högre i det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Den uppgick till 4,4 miljarder och vi har en orderstock som ligger på nästan 21 miljarder. Även här är ett litet axplock från kvartalets orderingång. Vi fick förtroendet att bygga nya huvudledningar i Härjedalen. Vi ska bygga lokalnätstjänster eller utföra lokalnätstjänster. Det är ett femårigt ramavtal. Totalt en bit över 1,1 miljard. Och sedan har vi ett tvåårigt ramavtal för drift och underhåll som är värderat till 660 miljoner. Och likadant här kan vi bara tala lite grann om produktområdena. Vi har en bra spridning mellan olika produkter, områden, gatu- och markarbeten. 35 % av omsättningen. Andelen i orderstocken är 21 % och det har jag förklarat tidigare, och det är fortfarande samma. Det är det minskade bostadsbyggandet som driver ner den andelen. Sen ser vi vägar och infrastruktur som är 27 % av omsättningen och hela 37 % av orderstocken. Och här ligger ju ett antal både medelstora och stora projekt, bland annat flygplatser och E20 utanför Mariestad. Och sedan har vi väg- och järnvägsuppdrag i Boden. Och det är både stora projekt och projekt som sträcker sig över flera år. Så det är en del produkter vi har sett en kraftig ökning på. Och sen har vi drift och underhåll som ligger ganska konstant. Här är 17 % av omsättningen i orderstocken. Vi har energisidan också som vi ser 5 % av i omsättningen. Och sedan en uppgång till 9 % i år. Och. Vi går vidare till nästa affärsområde. Peab är ju, som jag sa tidigare, en bred verksamhet. Vi har hela vår industrisektor också. Den är stor. Här ser vi en liten minskning i omsättning på 8 %, vi omsatte ungefär 7 miljarder under kvartalet. Där ser vi att den där minskningen enbart gäller Finland, som i motsvarande kvartal förra året hade högre volymer. Man fick rätt stora extra anslag från finska staten, vilket påverkade positivt förra året och det har vi inte haft med oss i år. Sen har vi en minskning i beläggningsverksamheten i Norge, där vi under året har genomfört en översyn av verksamheten eftersom vi ansåg att den hade för dålig intjäning och översynen är nu klar. Så fallande omsättning med ett ökande resultat och resultatet uppgick till 875 miljoner. Det är en ökning från 848 och det är klart, i relation till omsättningen här, så får vi en rätt så kraftig marginaluppgång och marginalen för kvartalet uppgick till hela 12,6 %. Och bakom här har vi två delar. Vi har ju Svevia och Asfalt som är beläggningsverksamhet och grus och berg och betong kan man väl säga. Och de delarna går ju starkt. Och sedan har vi Byggsystem som är bostadsfokuserat. Där har vi kranar och prefab och liknande och det går ju svagare men totalt sett en stark marginal på 12,6 %. Året uppgick till 2,4 miljarder jämfört med 3,2 miljarder motsvarande kvartal förra året och orderstocken ligger på nästan 5 miljarder. Och här ser vi ungefärligen hur det fördelar sig. Vi har ju sedan en tid tillbaka en stor exponering mot beläggningsverksamhet, och vi har. Hela 52% av industrins omsättning härrör från beläggningsverksamhet. Stabil, bra marknad och vi är en ledande aktör i hela Norden. Och det är klart att om vi ökar lönsamheten och samtidigt håller i kapitalbindningen, vilket vi har gjort, så ökar avkastningen på sysselsatt kapital och det ser vi här. Kapitalbindningen uppgick till cirka 10 miljarder och det, i kombination med resultatutvecklingen, gör att vi hamnar på hela 14,7 % i avkastning på sysselsatt kapital, och det är en ökning från 11,9 %. Sista affärsområdet, som numera är ett av de mindre, är projektutveckling. Här ser vi en omsättning för kvartalet som uppgick till strax under 900 miljoner. Och vi har ett resultat som förbättras från -36. En marginal på 4 %. Och här kan man se att bakom detta ligger bostadsutvecklingen. Och den är väsentligt lägre än tidigare. Där har vi ett svagt negativt resultat. Medan vi inom fastighetsutveckling levererar positiva resultat. Och här gör vi löpande affärer. Dock ingen jättestor under detta kvartal. Men det rullar på. Och tittar vi lite grann in i bostadsproduktionen då börjar med produktionsstart och då hade vi 111 starter. Under kvartalet var samtliga dessa 111 konverteringar från bostäder som vi har startat tidigare i egen balansräkning. Och det här är ju helt enkelt en trend som vi har sett under en tid, att när vi har producerat och startat projekten och de har kommit en bit i tid, så ökar möjligheterna till att sälja. Och när vi nu visar försäljningsgraderna konverterar vi projekten till traditionella bostadsrättsprojekt. Det är det som sker här. Med de här 111. Utöver de konverteringarna startade vi under detta kvartal inga nya projekt. Och det är klart att i den här marknaden är det relativt få projekt som blir uppskjutna mellan kvartalen, mycket större än vad vi har varit vana vid tidigare. Vi fortsätter vår strategi som jag nämnt innan. Vi finns och anpassar oss till den. Marknaden finns och vi nyttjar vår balansräkning och vår finansiella förmåga att starta projekt, när vi tycker att det finns möjligheter att göra det. Försäljningstakten. Vi sålde 300 nya bostäder under kvartalet, och här har vi legat under en ganska lång tid nu, och det är samma trend som innan. I takt med att projektet närmar sig färdigställandet ser vi att det går enklare att sälja, och så har det varit även under det här kvartalet. Cirka 200 bostäder är i produktion nu, varav 200 är traditionella bostadsrätter. 270 hyresrättsprojekt. 494 bostäder som vi har startat i egen balansräkning och som ska konverteras. 42 % av helheten var såld vid kvartalsskiftet. Återköpen av lägenheter uppgick till 543 stycken. En nedgång från 572, och de hyresrätterna som finns kvar här är 316. Vi gick in i året. Nu är vi nere på 196 och de ska antingen säljas eller så ska de konverteras. Till bostadsrätt. Om vi går in på fastighetsutvecklingsdelen som jag nämnde innan, så har vi här en aktivitet i. Just nu har vi tre pågående projekt. Ett lite större i Malmö. Verkstaden i Malmö är en total investering på nästan 600 miljoner och ska vara färdig i slutet av 2027. Sedan har vi fyra färdigställda förvaltningsfastigheter i Malmö och en i Göteborg. Där ser vi en kapitalbindning som är på en stabil nivå och relativt sett oförändrad sedan ganska långt tillbaka. Innehållet ser dock lite annorlunda ut idag. Den består naturligtvis av byggrätter, men med en ökad andel av projekt som bygger på försäljning. Projekt som vi bygger i egen regi med en högre andel osålda lägenheter eftersom marknaden ser annorlunda ut. Som jag förklarat tidigare. Sett i relation till lönsamheten är det klart att vi inte får någon bra avkastning. Den har i och för sig ökat från 1,7, men ligger fortfarande på låga 3,6. Det sammanfattar våra affärsområden och då tycker jag att det är dags för Niklas att dra igenom koncernsiffror. Så varsågod.
Tack så mycket! Ja, då ska vi se på Peabkoncernen som helhet och. Omsättningen i kvartalet uppgick till 15,6 miljarder. Det är i stort sett samma nivåer som kvartalet föregående år. Däremot har vi förbättrat resultatet avsevärt, från 995 Mkr till 1148 miljoner under kvartalet, vilket ger oss en procentenhets ökning av rörelsemarginalen från 6,4 till nu 7,4 %. Vi rullar på en omsättning på 58,2 miljarder. Med en rörelsemarginal på 5 %. Det som vi ska ha med oss är att mot slutet av 2024 genomförde vi en transaktion där vi gjorde ganska många avslut avseende vår tur. Innehavet var Grönt Venture som gav ett resultat på 400 miljoner, så det har påverkat rörelsemarginalen. Här har vi kartbilden i de länder där vi är verksamma. Ser ut i stort sett som tidigare med den huvudsakliga verksamheten. I Sverige utgörs drygt 70 %, sedan är det ganska jämnt fördelat i Norge och Finland. Och sedan har vi vår asfaltverksamhet i Danmark. När vi tittar på fördelningen mellan offentliga och privata kunder så har den förändrats under de senare åren. Nu ligger vi på 56 % andel av offentliga kunder och 44 % privata kunder. Och går vi tillbaka ett år i tiden, eller till och med något mer än så. Så var det då omvända förhållanden i den här delen, där vi hade en stor andel privata kunder. Det är också det som bidrar till en ökad stabilitet i koncernen och gör oss mindre konjunkturkänsliga. Det som har påverkat är naturligtvis när bostadssidan har gått ner, samtidigt som offentligt husbyggande, anläggningsinvesteringar och ökade satsningar inom beläggning har ökat. Det har gjort att dessa siffror har ändrats till en ökad andel offentliga kunder. Som vi sa tidigare, har vi en hög orderstock. Den har fortsatt en god riskspridning. Vi har en orderingång som på de nio månaderna ligger på 40 miljarder, ner från 44,5 föregående år. Men då vet vi också att vi tog in ett antal stora projekt inom affärsområdet anläggning, som kommer att löpa under ett flertal år och nu ligger kvar i orderstocken. Där kan vi se att orderstocken ligger på 48,3 miljarder, vilket är 1,3 miljarder mer än vad den låg på för ett år sedan. Tittar vi in i projektportföljen så ser det ut som tidigare att den, trots att vi har tagit flertalet större projekt, så är ändå merparten av projekten med kontraktsvärde under 500 miljoner. 70 % av projekten är sådana. Det här bidrar naturligtvis till en diversifiering och en bra riskspridning. Orderstocken över tid. Så ser vi, avseende innevarande räkenskapsår, alltså det fjärde kvartalet, som vi nu har kvar att utföra produktion på. Där är vi på samma nivå som vi låg på under 2024. Inför sista kvartalet. Vi har nu precis över 11 miljarder i orderstock. Däremot, när vi börjar titta på nästa år, alltså 2026, har vi nu 2 miljarder mer i orderstock jämfört med ett år tillbaka, vilket vi vet ska utföras under kommande räkenskapsår. Och sen har vi tolv och en halv miljard i orderstocken som ligger på år 2027 och därefter. Det innebär alltså. Totalt sett har vi 77 % av orderstocken från nästkommande år och framåt. Förutom de kontrakterade orderstockarna så har vi det vi kallar fas ett, alltså de här projekten i tidiga skeden som vi räknar med ska bli en kommande orderstock. Oftast inom en tvåårsperiod. De uppgår nu till 17 miljarder, att jämföra med. När vi gick in i 2025 var den siffran 13 miljarder. Så trots att vi har plockat ut ett antal projekt från den stocken som har blivit faktiska ordrar, så har det tillkommit ytterligare i faserna så att den har ökat. Vi har ett starkt kassaflöde. I det tredje kvartalet 2,8 miljarder. Detta kassaflöde är före finansiering och inkluderar 1 miljard från den reglering som skedde när vi gjorde upp om Mall of Scandinavia. Men även förutom den miljarden så har vi ett starkt kassaflöde, ytterligare 1,8 miljarder. Det är drivet väldigt mycket av förbättrat rörelsekapital. Vi har haft en normal investeringsnivå under det här kvartalet, och den stora förbättringen har varit rörelsekapitalförbättringen i samtliga affärsområden. Det starka kassaflödet bidrar till att nettoskulden går ner. Vi har en nettoskuld på 8,0 miljarder jämfört med ett år tillbaka, då nettoskulden var 8,4 miljarder. Av de åtta miljarderna utgör 1,8 miljarder bostäder i produktion som ännu inte har sålts och där vi så att säga tar risken, och därmed inkluderade vi det i vår segments nettoskuld. Avseende mål och stämningen. Så kommer vi att redovisa de mål som vi. Följer upp utifrån tredje kvartalet och tittar vi då. Till att börja med de finansiella målen känner ni till. Vi har ett finansiellt mål om 6 % rörelsemarginal. Vi rullar just nu på 5 % rörelsemarginal. Där sa jag att där ingår 400 miljoner från den affär vi gjorde i slutet av föregående år som gav 400 miljoner. Men vi har en stabil och positiv trend på rörelsemarginalen. Sedan ett par år tillbaka, men vi ligger fortfarande en bit från målet. Och det ska vi också ha med oss. Här finns ju inget bidrag från bostadsutveckling i vårt resultat och ändå kan vi upprätthålla den här typen av marginaler. Vårt andra finansiella mål som vi följer upp efter tredje kvartalet är nettoskuldsättningsgraden, som ska ligga inom intervallet 0,3-0,7, och vi ligger mitt i det intervallet nu. Nettoskulden på 8 miljarder gör att vi har en nettoskuldsättningsgrad på 0,5, så att vi ligger inom det finansiella målet. Då ska vi följa upp några av de icke-finansiella målen och då lämnar jag över till Jesper igen.
Ja, tack så mycket! Ja, ett sådant här mål som vi ska rapportera om det här kvartalet är arbetsplatsolyckor. Här har vi sett. Målet är naturligtvis en fallande trend. Och tittar vi på de senaste rullande tolv månaderna uppgick antalet olyckor till 29 den 30 september och det var 33 när vi gick in i året. Så det är en minskande trend. Av de 29 avsåg 16 egen personal och 13 olyckor avsåg underentreprenörer. Den utvecklingen går åt rätt håll. Vi är just nu på en lägre nivå, vilket naturligtvis är positivt. Men det är fortfarande 29 olyckor och målet är naturligtvis att antalet ska minska kontinuerligt mot noll. Inga olyckor alls. Så det är jätteviktigt att vi nu fortsätter att hålla i det här och fokusera på det förebyggande arbetsmiljöarbetet, så att vi ser att den här trenden fortsätter på rätt håll. Det är jätteviktigt för oss, särskilt nu när vi går in i vintersäsong, när riskerna ökar. Det är dags att sammanfatta kvartalet och rubriken är Resultatförbättring och starkt kassaflöde. Det tycker jag är en talande rubrik för det här kvartalet. Vi ser stabila marknadsutsikter på den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden. Som vi har pratat om. Vi ser en god utveckling inom vårt anläggningsbyggande. Lokalbyggandet och delar av industriverksamheten. Vi har stabil orderingång och ökad orderstock och tycker att det som Niklas var inne på, angående parametrarna, är viktigt att ha med sig. Vi ser en stabilitet i de här förhandsavtalen, vilket är viktigt. Vi ser ett ökat rörelseresultat i kvartalet och vi förbättrar vår marginal till hela 7,4 %. Ett mycket starkt kassaflöde, även om vi rensar bort den miljarden som Niklas nämnde. Och vi har en lägre nettoskuld som ligger mitt i vårt intervall. Vi fortsätter att slå ett slag för vår affärsmodell. Vi har fyra affärsområden och vi har en lokal förankring som tjänar oss väldigt väl. Så det var den presentationen som vi tänkte göra.
Tack så mycket för det! Jesper och Niklas. Då öppnar vi upp för frågor. Om du vill ställa en fråga muntligen trycker du fyrkant fem på din telefon, så kopplas du fram. Dra tillbaka den genom att trycka fyrkant. Det går också, som jag sa, bra att ställa frågor skriftligen. Och då gör ni det i webbformuläret eller på webbsidan, där jag läser upp frågan när den kommer in. Så då ser vi om det är någon som vill ställa en fråga. Vi börjar med de muntliga. Varsågod.
Nästa fråga kommer från Julia Sundvall, från Absi. Varsågod.
Hejsan och god morgon! Jag tänkte börja med att ställa en fråga om industrier där vi ser en hög marginal igen. Finns det någonting i marginalen som skulle kunna vara av engångskaraktär eller skulle ni säga att den fortsätter idag?
Nej, men det där är ju en löpande verksamhet.
Och sen så tänkte jag lite på antalet byggstarter och sålda byggbostäder. Ni säger att ni behöver komma ganska nära färdigställandet för att sälja dem. I den portfölj som ni har. Hur? Hur nära är ni färdigställande och hur tror ni att det kommer att påverka försäljningarna 2026?
Vi har ju cirka 500 bostäder i egen balansräkning. De har startats successivt under de senaste två åren, så det varierar. Vi försöker ha ett relativt jämnt flöde där. Det var som jag sa innan, det blir lite svajigt mellan kvartalen. Ibland startar vi ett projekt under ett kvartal, och ibland tar det ett kvartal där vi inte har någon aktivitet. Så det finns inget enkelt svar utan det är projekt som har startats under de senaste två åren och därmed kommer att färdigställas i någon typ av löpande takt.
Och på starter. Hur har ni? Hur ser ni på det framöver?
På samma sätt som vi har gjort under de senaste kvartalen eller åren. Vi startar när vi tycker att förutsättningarna finns, och det är. Företrädesvis är det i storstadsområdena. För det handlar helt enkelt om en ekvation där vi måste få betalt och det kostar någonting att utveckla ett projekt. Det består av att man har ett pris. Det består av byggherrekostnader som är. Mycket räntor och sedan består det av produktionskostnader. Och om vi tar kostnadssidan först, kan man säga att det som har hänt under senare år är att markpriserna har stått ganska stilla. Byggherrekostnaderna ökade ju väldigt mycket i takt med att räntorna steg. Sedan räntorna har gått ner, ser vi nu sjunkande byggherrekostnader, och produktionskostnader som gick upp väldigt mycket när inflationen kom, har nu legat på en konstant nivå. Den kostnadssidan ska vi få täckning för, och då innebär det att det måste finnas en viss prisbild på marknaden. Den prisbilden finns för närvarande i storstäderna och till viss del i vissa andra orter. I specifika lägen är det den ekvationen som vi förhåller oss till. Och det är det som kommer att styra hur vi kommer att starta projekt framöver. Och jag ser framför mig att vi kommer att följa den prognosen som är att bostadsmarknaden ska vara ganska konstant och svagt ökande, och vi tror att det kommer att vara en marknad som kommer att vara ganska så fokuserad kring storstadsområdena, och då är det där vi kommer att finnas. Starta projekt.
Det var alla frågor för mig. Tack så mycket!
Tack så mycket för det, Julia. Då ska vi se om det är någon annan som vill ställa frågor. Ska vi vänta en stund. Jag ser ingen här nämligen. Jo, nu är det någon, så vi släpper fram nästa frågeställare.
Nästa fråga kommer från Erik Granström från Carnegie. Varsågod.
Tack så mycket! Jag hade egentligen bara två frågor. Det ena gällde projektutveckling och främst den kommersiella projektutvecklingen och hur ni ser på det underliggande resultatet från era projekt. Om jag tittar på resultatet i kvartalet, om jag har förstått det rätt, så var det främst JVM som bidrog till det. Stämmer det? Och den siffran vi ser här, vad består den av?
Ska du ta den siffran, Niklas?
Ja, man kan säga att de resultat från JVs, så har vi löpande fått några väsentliga JVs kvar som ger resultat. Bidrag i form av en del JVM. Sedan är det ju, som vi sa när vi gjorde strukturaffärer i Q4 2024, att vi gjorde en vinst på 400 miljoner. Där sa vi också att det kommer att finnas ett antal fastigheter kvar i den konstellationen som inte var logiska för oss, för endera parten att ta över, utan att de jobbar vi med att avyttra. Och det har skett en avyttring under kvartalet som bidrar till det resultatet också.
Det underliggande resultatet som finns. Och sedan har vi ju ett resultat, den delen.
Då blir det rent formellt ett JV.
Och sedan, som jag nämnde tidigare, har vi en övergripande aktivitet där vi har något färre projekt än vad vi traditionellt har haft. Traditionellt bestod fastighetsutveckling av lite större kontorsfastigheter. Det ser vi inte längre, utan nu är det andra typer. Det kan vara vårdboende, projekt och till exempel har vi någon ekohallen i produktion och så vidare. Så det ser lite annorlunda ut. Men de projekten kan vara bra de också.
Det är tydligt. Tack så mycket! Och sen om vi går över lite på anläggning. Ni talar lite om en ganska hög aktivitet under kvartalet. Vi kan också se det både i omsättningen och i resultatet. Hur? Hur ser ni på aktiviteten framöver i orderboken? Ligger ni? Ligger ni främst i tidiga skeden i orderboken för anläggning eller tycker ni att det känns balanserat? Och hur ska vi tänka kring volymutvecklingen inom anläggningen framöver?
Ja, men det är som du säger, vi har en anläggningsverksamhet som under ganska lång tid har ökat och stärkt sin lönsamhet, vilket jag tycker är väldigt trevligt. Vi ser också att vi har marknadsutsikter som ju är fortsatt positiva och vi har Trafikverkets nationella plan. De här långsiktiga frågorna tyder på att marknaden kommer att vara god framöver. Sedan exakt hur vår projektportfölj ser ut. Jag skulle vilja säga att det är ganska jämnt spritt hur de projekten ligger i tid. Vi fyller på och producerar klart sen. Sen har vi något projekt som är långvarigt. Båda flygplatsprojekten är inte längre i startfasen utan där har vi kommit en bra bit. Jag skulle vilja säga att det är rätt jämnt fördelat.
Okej. Tack. Och sen min sista fråga gällde egentligen kapitalbindningen. Ni har ju bra avkastning på det sysselsatta kapitalet i princip överallt, förutom då i projektutveckling. Och naturligtvis spelar bostäder en roll här. Vad är strategin för att öka avkastningen på det sysselsatta kapitalet, framför allt inom bostäder? Ser ni framför er att ni vill vänta ut marknaden och behålla kapitalbindningen på ungefär den här nivån? Eller skulle ni kunna tänka er att minska kapitalbindningen med någon form av Alexanderhugg, för att på så sätt få upp avkastningen?
Det är rätt ställt. I relation till dagens lönsamhet är det här en ganska tunn kapitalbindning. Sedan är det viktigt, som jag poängterade innan, att kapitalbindningen ser lite annorlunda ut. Vi har tagit ett strategiskt beslut att vi använder vår finansiella förmåga för att hålla igång en bostadsproduktion och starta eget byggprojekt. Där får vi effekter på andra ställen i verksamheten, inom industri och bygg, som inte möts i detta avkastningstalet. Det är viktigt att ha med sig. Men sett över tid så är det en låg avkastning. Man kan väl börja med att säga att investeringsbehovet i nytt är väldigt litet. Vi producerar på det vi har i balansräkningen, i byggrättsform och så vidare. Sen så får vi naturligtvis följa detta i efterhand. Skulle det här vara en väldigt långsiktig trend, då får vi tänka till utifrån det. Men just nu är vi inte där, utan vi befinner oss i en situation där vi hanterar den här kapitalbindningen på ett bra sätt, tycker jag. Vi, som Niklas var inne på, har en skuldsättningsgrad som är mitt i målet och starka kassaflöden. Så utifrån det perspektivet är det inget bekymmer. Det är klart att vi vill ha avkastning.
Ja, det är solklart. Tack så jättemycket!
Tack för det, Erik. Då ser jag inga fler frågor via telefon. Vi har några frågor här via skriftliga frågor. Stefan Andersson från Danske frågar. Marginalerna inom bygg och anläggning har rört sig uppåt sedan Q3 2004. Hur ser ni på den nuvarande marginalen i förhållande till vad ni har i orderboken idag?
Alltså ställer vi den i relation till orderboken. Gör vi inte det blir det bara prognoser. Men jag noterar att bygg har stabiliserats. Det är en stor skillnad på byggmarknaden. Anläggningsmarknaden. Byggmarknaden på den lokala marknaden har mycket hård konkurrens. Den finns där hela tiden. Det gäller även anläggningssidan. Anläggningssidan drar nytta av att de stora infrastrukturprojekten genomförs där. Där har vi haft en annan förmåga att upprätthålla lönsamhet i det sedan dess. Så jag tycker ändå att byggarna har stabiliserat sig. Marginalen. Det var rätt tufft där ett tag efter kostnadsinflationen, men de har stabiliserat sig och har också visat på en viss återhämtning. Jag noterar att vår entreprenadmarginal var över 3 % i kvartalet. I kvartalet låg den på tre komma någonting. Kommer inte ihåg decimalen. Och det tycker jag är bra. Sen vill man alltid bli bättre, men jag kommenterar det inte i relation till orderstocken.
Ja, tack för det, Jesper. Och en till fråga från Stefan. Ni har ju fått en bättre likviditet även om omsättningen på nätet inte är lika stor. Är ni nöjda på nuvarande nivå eller är ni villiga att öka aktiviteten på att köpa mark eller starta ett projekt på spekulation?
Nej, det var som vi sa tidigare att kapitalbindningen känns relativt tung just nu. Ur ett lönsamhetsperspektiv. Investeringar i ny mark och nya projekt känns väl inte riktigt aktuellt just nu. Sen ska man aldrig säga aldrig. Dyker det upp bra grejer och rätt tillfällen så finns vi där. Vi använder kapitalbindningen istället till att, som jag sa innan, bygga mer i egen bok och få effekt i hela koncernen.
Bra! Jag tror att det var den sista frågan vad jag kan se här. Då tror jag att det är dags att avrunda helt enkelt. Tack så mycket för ert deltagande och jag vill passa på att säga att ni är välkomna att lyssna på nästa presentationstillfälle, som är den fjärde februari, när vi publicerar bokslutskommunikén för 2025 och 4 februari 2026. Men innan dess ska vi ha en kapitalmarknadsuppdatering om exakt en månad, den 25 november, som är i Stockholm och som ni är väldigt välkomna till. Det finns information och möjlighet att anmäla sig till eventet på peab.se, så gör gärna det om ni inte redan har gjort. Och det går även bra att kontakta mig med frågor eller anmälan på Västra Trädgårdsgatan 19 i Stockholm. Vi kommer att hålla till där, så vi hoppas få se er där. Och med det så tackar vi så mycket för dagens presentationstillfälle och önskar er en fortsatt fin höst.



















