Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts
Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskingenererad transkription och kan innehålla felaktigheter.
Live. Hej och varmt välkomna till dagens rapportpresentation! Idag presenterar vi. Peabs rapport för det tredje kvartalet och årets nio första månader. Jag heter Johanna och är IR-chef på Peab. Och bredvid mig står Peabs VD och koncernchef Jesper Göransson och vår CFO Niclas Winkvist. Jesper och Niklas kommer strax. De kommer strax att gå igenom rapporten och sen öppnar vi som vanligt upp för frågor. Om ni vill ställa en fråga muntligen, trycker ni fyrkant följt av fem på era telefoner. Det går också bra att ställa frågorna via webbsidan längst ner i fönstret. Då läser jag upp dem i efterhand. Ni är välkomna att skicka in frågor redan under presentationen. Med de orden lämnar jag över till Jesper. Varsågod Jesper. Tack så.
Mycket välkomna! Och än en gång välkomna till presentationen av vår Q3-rapport. Vi ska börja med att titta på marknadsutsikterna och kika lite först på bostäder, och som jag har pratat om under ett antal kvartal nu, så tycker vi att bostadsmarknaden här i Norden har stabiliserat sig på de lägre nivåerna historiskt, men vi bedömer att volymerna ska gå upp från de här nivåerna i samtliga länder, även om ökningarna förväntas vara något mer försiktiga i Norge och Finland. Jag har också pratat om tidigare att start av nya bostadsprojekt företrädesvis sker i storstadsområden och i bra mikrolägen, och det är en utveckling som har fortsatt under kvartalet och som jag tror kommer fortsätta framöver också. Om vi tittar på offentliga investeringar så ser vi en positiv marknad i samtliga länder. Vi ser fortsatt goda investeringsnivåer. Offentlig sektor fortsätter att hålla uppe investeringsnivåerna i alla tre länderna. Det handlar om rättsväsende, försvar, skolväsende, vård med mera. Men vi ser också att den privata sektorn efterfrågar mer och mer industribyggnationer. Och inte minst är det drivet av den gröna omställningen. Tittar vi på anläggning så förväntas investeringarna öka i Sverige, och det är ökningar från redan höga nivåer; i Finland och Norge spås marknaden fortsätta på en hög nivå även om investeringarna inte ökar i samma takt som i Sverige. Och här ser vi stora investeringar i transportnät på land, men också mycket kajarbeten och hamnarbeten som driver tillväxten. Vi ser en hög nivå av underhållsinvesteringar. I Sverige har vi vår nationella plan som pekar på höga investeringar och underhåll under många år framöver. Sen har vi en marknad som gynnas av de ökade anslagen till säkerhets- och försvarsrelaterade projekt samt kraft- och energirelaterade projekt. Så summerar vi ihop den totala marknadsutsikten är den för det första oförändrad. Denna utsikt är oförändrad sedan förra kvartalsrapporten och pekar på höga och stabila efterfrågenivåer i Sverige, Norge och Finland. Så det var marknaden. Då hoppar vi in i verksamheten och börjar med affärsområde Bygg. Vi hade ett starkt kvartal. Vi omsatte 5,5 miljarder, en ökning med 6 % i jämförelse med motsvarande kvartal i fjol. I både Sverige och Finland ökade omsättningen, medan den var något lägre i Norge till följd av lägre aktivitet. En del av verksamheten såldes under första kvartalet och det påverkar inte fullt ut, men det ligger där och påverkar under de kvartal som har kommit efter försäljningen. Rörelseresultatet går upp och uppgick till 139 miljoner mot 116, och det gör att vi får en rörelsemarginal i kvartalet som nu ligger på 2,5 %, jämfört med 2,2 %. Orderingången var relativt sett i nivå med samma kvartal i fjol, 4,6 miljarder kronor. Och vi har en orderstock som ligger fortsatt över 30 miljarder, närmare 31 miljarder till och med. Här ser vi några projekt som vi har tagit in i byggverksamhetens orderstock under kvartalet. Vi ska renovera ett kommunhus i Botkyrka. Vi ska bygga nya produktions- och kontorslokaler åt Hitachi Energy i Landskrona. Det är det fjärde projektet vi bygger åt dem, vilket jag tycker är jätteskoj. Vi ska renovera ett sjukhus i Vasa och vi ska bygga en ny skola i Senja i Norge, och här kommer lite mer i detalj kring fördelningen per produktområden. Här har inte skett några stora förändringar sedan förra kvartalet. Vi har ungefär 24 % av omsättningen som är relaterad till bostäder. 29 % av orderstocken är bostäder. Det är ungefär samma nivå som i föregående kvartal. Industribyggnader fortsätter att öka. Det ligger på 14 % av omsättningen och 12 % av orderstocken. I övrigt tycker jag att det är en ganska jämn fördelning mellan produktområdena, både vad gäller omsättning och orderstock. Så när som på service och handel där marknaden är fortsatt svag. Och vi tar oss vidare till affärsområde Anläggning. Anläggning är också ett affärsområde som hade en stark utveckling under kvartalet. Här omsatte vi 4,6 miljarder, en ökning med 8 % jämfört med i fjol. Vi har flera stora infrastrukturprojekt igång för närvarande som ger en hög produktionstakt. Däribland har vi Haga Rosenlund i Göteborg och Bodö flygplats uppe i norra Norge. Vi får med oss. Resultatet uppgick till 192 Mkr jämfört med 169 Mkr. Det innebär också att vi stärker marginalen, som uppgick till 4,2 %, jämfört med 4 % motsvarande kvartal i fjol. Slår vi ihop anläggning och bygg till det som vi kallar för entreprenad, så genererar verksamheten en rörelsemarginal under kvartalet på 3,3 %, vilket är upp från 3 %. Här hade vi en lite lägre orderingång i kvartalet, men vi har fortsatt en hög orderbok. Orderingången uppgick till 2,7 miljarder kronor och orderstocken står kvar någonstans där uppe på 21 miljarder kronor. Här ser vi också en fördelning som ser rätt lik ut den vi hade för föregående kvartal. Vi har en stor andel som är infrastruktur, vägar och annan anläggningsverksamhet. Det är 33 % i omsättningen och 42 % i orderstocken. Där finns det ett antal stora, långa projekt som ska produceras under lång tid också. I övrigt så tycker jag att det ser rätt så stabilt ut jämfört med föregående kvartal. Vi har drift och underhåll som ligger på ungefär 22 % i orderstocken, vilket är ungefär där det brukar ligga. Och Industri – även här ett starkt kvartal. Vi omsatte 7,3 miljarder och här hade vi en omsättningsökning med 5 %. Resultatet fick vi med oss. Vi genererar ett resultat på strax under miljarden, 996 miljoner, jämfört med 875 miljoner i Swerock. Inom Asfalt uppgick marginalen till hela 14,8 %, och i Byggsystem så ökade rörelsemarginalen till 5,2 % jämfört med 0 %. Asfaltsverksamheten utvecklas väl i samtliga länder trots att vi har fallande volymer, framförallt i Finland där vi hade stora extra anslag tidigare år som nu är borta. Men det kompenseras med en ökad prisbild inom Swerock, som står för grus, berg och betong och så vidare. Så ser vi lite blandad utveckling, men på det hela taget en stabil utveckling. Byggsystem ökar genom en ökad aktivitet både inom uthyrning och inom prefab, vilket bidrar till ett högre rörelseresultat. Så det här är nu en verksamhet som på rullande tolv månader omsätter hela 21 miljarder och har en rörelsemarginal på 8,5 %, vilket är upp från 7,4 % i fjol. Så det är starkt. Här ser vi en stabil orderingång på 2,5 miljarder och vi har en orderstock på 5,1 miljarder. Vi ser en liten minskning i orderingången på asfalt, men den ökar i stället inom byggsystem under det här kvartalet. Här ser vi en fin utveckling på avkastningen på sysselsatt kapital. Vi har haft en ganska konstant nivå på det sysselsatta kapitalet, runt tio och en halv miljard under en ganska lång tid. Och i takt med att lönsamheten ökar så får vi upp avkastningen. Den uppgick till hela 18,4 %, vilket är upp från 14,7 %. Sista affärsområdet är Projektutveckling. Där har vi ett lite mindre kvartal. Vi är på lägre produktionsnivåer vad gäller bostäder om vi jämför med tidigare, men vi har ett högre resultat. Vi omsatte 840 miljoner och lämnade ett resultat på 7,7 miljoner, vilket är upp från 3,6 miljoner. Marginalen landade på 9,2 % och bostadsutvecklingsmarginalen är nu i kvartalet på 8,5 %, vilket ska jämföras med -5,7 %. Och den förstärkningen är en följd av att vi konverterade fler bostäder under den här perioden. Inga större fastighetsaffärer under detta kvartal. Vi har precis startat 114 bostäder i kvartalet, bland annat ett bostadsprojekt i Halmstad och sedan konverterade vi ett bostadsprojekt till bostadsrätter i Nacka ute på Kvarnholmen. Vi sålde totalt 157 bostäder under kvartalet jämfört med 301 i samma period föregående år. Vi sålde 157 bostäder i den siffran. Hyresrättsprojekt som omfattade ungefär 190 enheter. Tittar man underliggande på de 157, så är det 113 sålda bostadsrätter och ägarlägenheter. Som jag har sagt tidigare: projekt med bra mikrolägen i storstäder. Där ser vi ett bra intresse. Vi ser ett bra intresse i projekt som närmar sig sitt färdigställande. Vi har nu 2 126 bostäder i produktion, vilket är något högre än för ett år sedan, och 36 % är sålda. Vi har 557 återköpta bostäder, vilket är ganska oförändrat jämfört med samma kvartal i fjol. Här har vi sysselsatt kapital som också har legat konstant under ett antal kvartal, 18,6–18,7 miljarder. Naturligtvis får vi inte samma avkastning här eftersom resultatet i verksamheten är mycket mindre, men den uppgick till 1,5 % i det här kvartalet. Rullande tolv månader. Men vi ser också att den har bottnat ur och svagt börjar stiga uppåt. Det var marknad och våra fyra affärsområden, så Niklas, jag lämnar över till dig för koncernsiffror. Tack så mycket! Då går vi vidare till koncernen för det tredje kvartalet. Och koncernens omsättning ökade med 4 % jämfört med föregående år. Den uppgick till 16,3 miljarder, upp från 15,6. Rörelseresultatet förbättrades i det tredje kvartalet till 1 296 miljoner kronor, och därmed förstärktes rörelsemarginalen från 7,4 % föregående år till 7,9 % i kvartalet detta år. Då kan man ha med sig att trots att vi fortsatt har en avsevärt lägre resultatavräkning från vår projektutvecklingsverksamhet, så får vi ett rörelseresultat som uppgår till 1 296 miljoner och förstärker marginalen. Det vi brukar återkomma till är styrkan i att vi har den här breda verksamheten med fyra affärsområden. För den senaste rullande tolvmånadersperioden har vi nu en omsättning som uppgår till ungefär 61 miljarder, och där har vi förstärkt rörelsemarginalen så att vi rullande har 5,0 %, att jämföra med helåret 2025 då den uppgick till 4,5 %. Om den här bilden ser ut ungefär som tidigare. Vi har en stor andel av projekten till offentliga kunder, såväl inom bygg som anläggning och även inom industri, där beläggning utgör en stor del och största delen av verksamheten är ju med staten och kommuner som kunder. Det innebär alltså att vi har offentliga kunder som står för mer än hälften av vår omsättning, vilken uppgår till 55 %, och där känner vi en stabilitet. Den är stabil och på en bra och balanserad nivå. Som vi sagt tidigare är det viktigt att ha den här balansen mellan offentligt och privat. Det bidrar till stabilitet och det minskar också konjunkturkänsligheten. Det är också så att offentligt husbyggande, anläggningsinvesteringar och även beläggningsverksamheten förväntas fortsatt vara stabila marknader, och de verksamheterna utgör en större del av koncernens verksamhet idag. För koncernen som helhet har vi haft en hög orderingång hittills under 2026. Men tittar vi på det enskilda tredje kvartalet så var den något lägre. Normalt sett är detta ett kvartal med lägre orderingång. Förra året uppgick orderingången till 10,2 miljarder. I år landade den något lägre på 9,4 miljarder kronor. Och tittar vi då på orderstocken så ser vi att vi har haft en uppåtgående trend. Orderstocken ligger fortsatt på en hög nivå. Vi har nu en orderstock för koncernen som ligger på 52 miljarder. Det är 4 miljarder högre än vad den var motsvarande period föregående år, då den uppgick till 48 miljarder kronor. Orderstocken har en god riskspridning över olika affärsområden och produktsegment. Dessutom innefattar den ett flertal projekt som kommer att löpa under en längre tid. Sen har vi även de här pågående dialogerna med beställare, främst inom verksamheterna inom bygg och anläggning där man planerar projekt genom så kallade föravtal. Vi ser att vi har en fortsatt god efterfrågan i de företagen, och vi har haft ett bra inflöde av projekt som går in i projekteringsfasen. Vi har haft ett antal projekt som har gått från föravtal och därmed blivit order i kvartalet också, och då gått in i produktionsfas. Den stocken av föravtal uppgår nu till 20 miljarder kronor. Tittar vi på orderstocken fördelad över tid, så har vi en orderstock för innevarande år, för det fjärde kvartalet, på 12 miljarder som ska utföras under detta år. Men 77 % av orderstocken ska utföras 2027 eller åren därefter. Så vi har en bra längd i orderstocken. Om vi går över till kassaflödet. Så som nämndes tidigare så hade vi ett starkt kassaflöde i kvartalet. Vi har ju visat tidigare att vi har ett väldigt tydligt säsongsmönster i vårt kassaflöde. Vi har normalt sett svaga eller negativa kassaflöden i de första två kvartalen, och sedan sker återhämtningen med starka kassaflöden i det tredje och fjärde kvartalet. Tittar vi på det tredje kvartalet i år så ser vi att vi har ett starkt kassaflöde. Vi landar in på 1,9 miljarder jämfört med 1,2 miljarder föregående år. Så ska man då ha med sig att i de 2,8 miljarderna så erhöll vi 1 miljard i förlikningen. Avseende Mall of Scandinavia så rensar vi för den och tittar på ett underliggande kassaflöde. Så var det starkt föregående år, men det kommer in till och med något starkare. Tredje kvartalet i år. Och det här medför ju också att vi får en lägre nettoskuld. Nettoskulden har fortsatt att minska. Den ligger nu på 7,2 miljarder, att jämföra med 8 miljarder vid samma tidpunkt föregående år. I vår nettoskuld ingår projektfinansieringen för den osålda delen av egenutvecklade bostadsprojekt, vilken uppgår till ungefär 2 miljarder. Det här gör att vi har en stabil finansiell bas. Vi har handlingsutrymme. Det gör också att vi har handlingsutrymme. Vi har förmågan att löpande investera i våra verksamheter till stor del. De löpande investeringarna inom affärsområde Industri utvecklas väl. Vi har också förmågan att fortsätta utvecklas. I den här mer utmanande bostadsmarknaden startar vi rätt projekt i egen balansräkning, och då går vi över till målavstämningen utifrån våra externa mål. Och jag kommer gå igenom två av de finansiella målen som är relevanta för detta kvartal. Då börjar vi med rörelsemarginalmålet. Vi har det finansiella målet. Vi vill ha en rörelsemarginal överstigande 6 %, men vi ligger fortfarande en bit från målet. Men tittar vi på rullande tolvmånader så ligger vi nu på 5,0 %. Vi har haft en stabilitet i rörelsemarginalen även under de här tuffare åren, men vi är i en positiv trend. 5,0. En bit kvar till det finansiella målet. Nettoskuldsättningsgraden är definierad som ett intervall mellan 0,3 och 0,7. Vi anser att inom det här intervallet så har Peab en stark finansiell position. Sen vet vi också att under året så varierar nettoskuldsättningsgraden. Så går vi. Naturligtvis ligger vi normalt sett som högst vid halvårsskiftet och därefter ska vi kunna förbättra den mot årsskiftet. Nu ligger vi i den nedre delen av det intervallet. Vi har en nettoskuldsättningsgrad på 0,4 och därmed så lämnar jag över till Jesper. Ja, vi har ett icke-finansiellt mål att avrapportera detta kvartal, och det är de allvarliga olyckorna som tyvärr sticker ut och går på fel håll. Siffran uppgick till 66 stycken under den senaste rullande tolvmånadersperioden. 41 är egen personal och 25 är underentreprenörer. Det här är en utveckling som vi naturligtvis inte är nöjda med. Avvikelserna är inte jämnt fördelade inom företaget, utan de är koncentrerade till specifika enheter. Det är naturligtvis viktigt att rikta våra insatser och genomföra dem. Sen ska vi ha med oss också i sammanhanget att vi ser andra nyckeltal inom det här området som har en mer positiv utveckling, till exempel antalet olyckor som leder till längre än fyra dagars frånvaro, som minskar. Så just det här målet som vi mäter gällande de allvarliga olyckorna är på en för hög nivå. Och det var sista målet som vi stämmer av det här kvartalet. Det återstår då för mig att summera Peabs tredje kvartal 2026, och då avseende marknadsutsikterna. Den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden är i stort sett oförändrad jämfört med den vi lämnade vid förra kvartalsrapporten. Det pekar på höga och till viss del ökande investeringsnivåer. Vi ser en fortsatt tillväxt, vi stärker vårt resultat och vi får en ökad rörelsemarginal. Vi har en något lägre orderingång i kvartalet efter två starka kvartal dessförinnan, men vi har en hög nivå på vår orderstock. Ett starkt kassaflöde som medför en nettoskuldsättningsgrad som ligger i den lägre delen av vårt skuldsättningsintervall. Och vi tycker att vår bredd i den affärsmodell som vi har, med fyra fristående affärsområden som kan samverka och den starka lokala förankring som vi har, har tjänat oss väl i den marknad som vi befinner oss i. Så det var en summering av det tredje kvartalet.
Stort tack för det, Jesper och Niklas. Då är vi redo för frågor. Och då vill jag bara upprepa att om ni vill ställa en fråga så trycker ni fyrkant fem på telefonen och sen drar ni tillbaka frågan genom att trycka fyrkant sex. Det kan vara en liten paus medan frågorna registreras, och då kan ni som sagt även ställa frågor skriftligen via webbsidan. Och då läser jag upp frågorna direkt till Jesper och Niklas. Då är vi redo för vår första frågeställare. Varsågod.
Nästa fråga kommer från Julia Sundvall, varsågod.
Ja, hejsan, hör ni mig?
Ja, vi hör dig bra.
God förmiddag! Jag har ett par frågor. Jag tänkte börja med affärsområde Industri. Jag tänkte fråga. Marginalen här är väldigt stark i kvartalet. Hur mycket skulle ni säga kommer från volym och att ni lyckas få kapaciteten att fungera på ett bra sätt? Är det priserna som går upp eller mixen? Eller vad skulle ni säga driver den starka marginalen i kvartalet och hur skulle ni se på den? Är det uthålligt under 2027 eller finns det någon engångskomponent i det hela? Eller hur ska man tänka där?
Jag kan börja, så kan Niklas fylla på om det är något jag missar där. Men om vi tittar på det så är det som du säger, det är en stark industri. Affärsområdet visar en stark utveckling, och tittar man sedan på beläggningsverksamheten och asfalt, så är det en hög marginal inom Swerock Asfalt. Volymerna har gått ner lite grann och framför allt är det i Finland, där vi har haft ett antal år med stora extra anslag som har försvunnit, som jag nämnde innan. Men prisbilden har gått upp och kompenserar för det, vilket gör att vi ökar intjäningen. Sen finns det en komponent till, och det var att vi i fjol gjorde en omstrukturering i Norge. Inom beläggningsverksamheten tog vi ett antal engångskostnader när vi stängde ner och avyttrade vissa tillgångar där. De negativa engångsposterna finns inte med i år, så det är väl en sådan sak som man ska ha med sig. De framåtblickande prognoserna går vi inte in på, utan vi konstaterar att här finns en stabil och hög efterfrågan.
Ja, absolut. Om man tittar framåt, går ni på fullt kapacitetsutnyttjande nu och kräver det? Om ni ska fortsätta växa ännu mer, krävs det att ni investerar ännu mer, eller kan ni växa mer inom den kapacitet ni har idag?
Att vi ligger på full kapacitet, det vill jag inte påstå, utan det finns en förmåga att växa vidare. I vilken omfattning och liknande, det vill jag inte heller kommentera. Men vi är inte vid kapacitetstaket.
Toppen! Och sen tänker jag lite på Bygg där. Det har varit en jättestark orderingång under året, något svagare i år men högre under det här kvartalet. Men hur skulle du säga att om du tittar på orderboken, finns det någon form av mixeffekt vi bör ha med oss när det gäller marginalen framåt? Eller någon form av effekter som man inte tänker på idag?
Nej, men för det första så tycker jag väl att Byggs orderingång för kvartalet var i princip oförändrad om jag kommer ihåg rätt. Jämfört med ifjol. Anläggning är lite lägre. Om man tittar på mixen i orderboken så är det ju så att vi framför allt har sett en förskjutning på anläggningssidan in mot de här tyngre, längre infrastrukturprojekten. I övrigt så är det väl inom bygg. Det är den här bilden jag visade på tidigare, där nyproducerade bostäder är lägre än tidigare. Men sen är det ganska jämnt fördelat och man kan inte säga att det är något enskilt segment som sticker ut jämfört med något annat utifrån ett lönsamhetsperspektiv, utan det brukar tendera att se ganska likartat ut. Jag vet inte om det finns någonting att lägga till Niclas, men.
Nej, det stämmer.
Ja. Toppen. Tack så mycket.
Tack, tack.
Tack så mycket för det, Julia. Då släpper vi fram nästa frågeställare. Nästa frågeställare. Varsågod.
Nästa fråga kommer ifrån Stefan Andersson från Danske Bank. Danmark. Sverige. Filial. Varsågod.
Tack! Två frågor från mig. Om du kikar på kommentarerna kring bostäder. Där pratar du om att det syns ljus i tunneln och lite förbättringar. Jag hade kanske hoppats på något fler sålda enheter i kvartalet. Jag förstår att det är en stor andel hyresrätter, men det är ändå en ganska låg siffra. Hoppas på lite mer då. Ska vi tolka det som att det har varit ett säsongsmässigt svagt Q3? Det var svagt vad gäller aktivitet under juli och augusti, och vi har inte mäktat med mer. Det är så vi ska tänka. Och förstår du min fråga? Jag tycker inte att jag ser det i siffrorna.
Jag förstår.
Jag är inte säker på att jag kan svara på det på ett sätt som du är nöjd med, men en faktor är att kvartal tre alltid påverkas av semestern. På ett sätt som du är nöjd med, men en faktor är att kvartal tre alltid är påverkat av semester. Det är ett lägre kvartal, det görs färre transaktioner på bostadsmarknaden, så det är det ena. Det andra är att Niklas, du kan det bättre. Men vi har ju haft en fallande orderstock att sälja på. Vi har projektstartat fler. Så just nu har vi en ökad orderingång. Ett ökat antal bostäder i produktion. Men det som är säljbart har kanske minskat, eller hur? Hur har det sett ut?
Ja, det spelar ju in. Naturligtvis har vi gått från de höga nivåerna till lägre antal bostäder i pågående produktion. Sen blir det naturligt så att när vi nu ändock är i en uppåtgående fas, så är försäljningsnivåerna lägre i tidiga faser i de projekten. Men det är också någonting som vi är fullt medvetna om, att dels så startar vi i egen balansräkning, men även att det tidigt i projekten är en lägre försäljning än historiskt. Men vi är inte riktigt där än. Det brukar lösa sig när det närmar sig avslut av projektet. Men där är ju inte vi rent strukturmässigt nu.
Nej, det är precis så. Sen kan man säga att om man tittar på det så. Jag har inte hört eller sett att det är någon dramatisk skillnad vare sig upp eller ner vad gäller utvecklingen på marknaden jämfört med tidigare kvartal, utan det är ungefär likartat. Det dyker upp ett bra intresse för bra projekt i storstäder, i bra mikrolägen och så vidare. Ingen stor skillnad. Sedan har de nya bolånereglerna på marginalen hjälpt till lite grann i vissa projekt. Nu kommer det in en ränteoro igen och så får vi se vart det tar vägen. Men jag tycker ändå att den stabilitet som vi har pratat om innan, den består. Den består och det är utifrån den vi jobbar.
Och sen orderingången är ju lite ner, men det har varit en fenomenal orderingång tidigare kvartal under året och jag har all respekt för att det ligger mycket priser där också, men bara ni har mycket fas två, så dunkar den upp till 20 miljarder, till trots att ni har plockat över en del därifrån. Men jag är lite nyfiken på, har ni någon ledig kapacitet? Det var en fråga om kapacitet inom industri, bygg och anläggning. Har vi några kapacitetsproblem där, att ni avstår lite i offertgivning för att ni inte vill ta på er mer? Eller tycker ni att ni har utrymme? Min fråga är egentligen, när jag läser orderingången från er. Pressmeddelande under kvartalet. Så jag ska tänka att det är marknaden vi ser där? Eller finns det också områden där vi måste hålla igen? Det är min fråga.
Men om vi tar det lite på det generella planet så börjar jag med bygg. Man får titta på byggverksamheten, och jag upplever inte att vi har någon kapacitetsbrist eller är i närheten av något tak där. Det gör inte jag. Det gör jag faktiskt inte heller inom någon anläggning. Däremot har vi vuxit på anläggningssidan väldigt kraftigt under de senaste åren, och framför allt inom tung infra, så där noterar jag bara att vi har vuxit mycket. Jag ser inte att vi har nått kapacitetstaket där heller, men för oss är det extremt viktigt att i alla lägen, oavsett om det är inom bygg eller anläggning. När vi går in i de här projekten så ska vi alltid ha en organisation på plats och det står före volym, så det där ska man ha med sig i en marknad som växer kraftigt. Och det finns konkurrenter som till vissa delar också vill växa, som jagar samma kompetens. I vissa delar så kan det väl börja uppstå en mer utmanande situation utan att säga att vi är vid kapacitetstaket? Ja.
Jag kom på en sista fråga. Vi har en stark balansräkning nu igen. Ni har tidigare pratat lite grann om att ni kan tänka er förvärv. Ni har även genomfört förvärv. Nu börjar vi komma lite upp i konjunkturen och jag gissar att en del säljare kanske börjar få lite självförtroende. Hur ser ni på möjligheterna att göra transaktioner framåt?
Vi tittar alltid på möjligheter som dyker upp och rör sig på marknaden. Men när vi har tittat på det som har varit ute så känns det som att multiplarna är för höga. Men det finns väl möjligheter. Vi tycker att de är för höga, så vi har stått vid sidan eller inte agerat. Vi har valt att avstå från ett antal olika förvärvsmöjligheter. Det där slår upp och ner, och den sista tiden har vi sett en ökad oro med minskade börsnoteringar. Börsnoteringar där man drar i handbromsen och så vidare. Så vi får väl se vad som händer framöver. Vi har en stark finansiell kapacitet, vilket gör att vi kan fortsätta titta på olika alternativ, antingen genom förvärv eller genom att investera i vår egen verksamhet. Men också förvärv är på bordet och vi har en förmåga att kunna dela ut pengar och återköpa aktier. Det där tittar vi på från vecka till vecka.
Tack.
Tack.
Tack Stefan för det. Jag tror vi kan släppa fram en till frågeställare.
Nästa fråga kommer ifrån Erik Granström från Carnegie. Varsågod.
Tack så mycket och god morgon! Jag hade egentligen två frågor. Den första gäller kassaflödet i Q4. Hur ser ni på det givet transaktioner som ni annonserat, men också eventuella återköp? Vad? Vad ser ni för drivare för kassaflödet i det sista kvartalet?
Vi ger inga prognoser, det gör vi inte. Inte heller på kassaflödet, utan då går vi tillbaka till det säsongsmönster som vi har och den stora kassagenereraren som skiljer sig över året. Det är industri, och vi ser att här i Q3 bidrar industrin väldigt tydligt till kassaflödet. Normalt sett är det så även i det fjärde kvartalet. Vi kan inte säga mer än att det normala är det mönster vi har vad gäller kassaflödet, att det oftast är lätt negativt de första två kvartalen och att vi sedan ska ha starka kassaflöden i det tredje och fjärde kvartalet utan att ge en prognos på det. Om vi sen går in på återköpen så. Hur det ser ut med den. Vi har ett pågående mandat på 500 miljoner kronor. Det går även att se att vi har utnyttjat ungefär 400 miljoner av det.
Okej, vad gäller de fastighetstransaktioner som ni annonserat, tar de ut varandra i fjärde kvartalet rent kassaflödesmässigt? Det finns ingen periodiseringsskillnad där än.
Om vi går på den annonserade transaktionen som vi räknar med ska ske i det fjärde kvartalet, så kan man säga att de i mångt och mycket tar ut varandra och att de går samtidigt.
Tack för det. Min nästa fråga gäller de koncerngemensamma kostnaderna. Skulle ni kunna förklara lite vad de består av just nu, och vad som skiljer sig om man tittar på dem nu jämfört med under 2025? De är ju klart högre i rörelseresultatet jämfört med föregående år. Och ser ni att den nivån vi ser nu på rullande tolv månader är vad vi bör räkna med framöver?
Ja, man kan säga att om vi ska gå in på det som hamnar på den raden koncerngemensamt, så är det som så att vi har en stor stock av koncerngemensamma kostnader och normalt sett fördelas de till våra verksamheter. Ut fördelas de till våra verksamheter. Men det blir alltid en residual som så att säga hamnar på koncernnivå och där ingår även olika typer av moderbolagskostnader. Det som har jämfört med tidigare perioder lett till fördyringar. Kan man säga att det finns inslag som är IT-relaterade? IT-säkerhetsrelaterade kostnader som ökar där. Vi har en ganska stor systemuppbyggnad idag och även systemutveckling på IT-området som ska leda till ökad produktivitet och effektivitet. Och där är det normalt sett så att kostnaderna kommer först, och sedan kan man hämta hem effektivitetsvinsterna i efterhand. Den andra komponenten som påverkar är att vi 2024 införde ett LTI-program för ungefär 600 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Första året hade vi ett pågående program, andra året två, och nu är vi uppe i tre pågående program, vilket är maxnivån. Vi kommer sedan att rulla ut program och antagligen starta ett nytt. Men det har också inneburit att där har det uppkommit en merkostnad som ligger på den här raden. Men man kan säga att den är uppe på sin maxnivå nu. För nu har vi tre program igång.
Okej, men det betyder att ni ser att de här ökade IT-kostnaderna och de tre programmen som löper nu. Det här bör ju fortsätta, även om naturligtvis IT-investeringar ska mynna ut i bättre lönsamhet i de övriga enheterna. Är det så vi ska se på det över tid?
Jag måste säga att. Vad gäller LTI-programmen, så att säga. De kommer inte att öka i volym, utan nu stabiliseras de på tre program. Men det kommer ju att vara tre program även i framtiden. Ja.
Det var mina frågor.
IT-kostnaderna tycker jag, precis som du säger, ligger på en ökad nivå, men det ska ju ge spin-off eller effektiviseringseffekter på andra delar.
Ja, tack Erik för det. Vi släpper fram en till frågeställare. Varsågod.
Nästa fråga kommer ifrån Tiwan Kirppu från SEB. Varsågod.
Ja. God morgon. Jag har två frågor. Det första gäller förvärvet av The Front där ni nämner att det finns utvecklingspotential. Skulle ni kunna konkretisera lite vad ni planerar att göra med fastigheten, hur mycket ni förväntas investera och lite vad den långsiktiga agendan är med det förvärvet.
Ja, det kan vi göra. Men det finns två aspekter på den affären. Eller egentligen tre. Om vi börjar med själva avyttringen i Göteborg, så är det en fastighet som har avyttrats. Den är uthyrd och vi har inga ytterligare utvecklingsmöjligheter vare sig i fastigheten eller runt om. Den är en klar exit, så den har vi sålt. Sen vad gäller förvärvet av kontorsfastigheten i Finland så är det en ganska stor vakans, och vi har en fastighetsorganisation på plats i Finland som för närvarande inte tittar på särskilt många nya kontorsprojekt, utan då tycker vi att det finns en bra vits i att den organisationen omedelbart ska kunna ta tag i och börja jobba med den vakansfrågan i den fastigheten. Så det finns en omedelbar åtgärd, en åtgärd som kan ge en bättre lönsamhet. Sen har vi byggrätter runt om den befintliga fastigheten där vi kan bygga ytterligare kontor. Där ser vi möjligheter att kunna både samverka mellan befintlig fastighet och eventuellt nya fastigheter beroende på hyresgäster, men också att kunna successivt börja utveckla området vidare och skapa ett helhetspaket. I sin förlängning så är det precis på samma sätt som med allt annat. När det är färdigutvecklat eller man når en viss tröskel, vad det nu kan vara, så ska de fastigheterna avyttras.
Hur mycket tror ni att det kan behövas investeras i den fastigheten?
Ja, men vad gäller den första delen, det vill säga att fylla upp vakanserna, så är det småpengar. Så det kan ju vara hyresgästanpassningar. Det handlar inte om småpengar. Projekten runt om kan vara ganska stora. Jag kan faktiskt inte svara på det. Men det är ju ett antal 100 miljoner kronor som det innebär. Men där är vi inte nu och vi är inte riktigt där i konjunkturen heller, utan det kommer nog att komma lite längre fram. Nu är det första fokuset att hitta uppsidan i att fylla vakansen i fastigheten.
Bra! Min andra fråga gäller bostadsutvecklingen. Kanske ni kan utveckla lite hur marginalen kan gå från 2,7 % förra kvartalet till 8,5 %. Nu är det de här projekten som har konverterats så att de har väldigt hög upparbetningsgrad. Eller ska man se det som temporärt, eller hur bör man se på marginalutvecklingen mot förra kvartalet?
Niklas. Man kan säga att den består av två delar. Dels har vi de projektstarter som sker under detta kvartal. Där är en bättre marginal i dem än i de som låg i produktion tidigare. Och det är också så att de projekt som går direkt till produktion får en ganska hög upparbetning i inledningen i och med att de innebär en markförsäljning. Sedan är det det andra, att allt eftersom på de här låga nivåerna, så får ju det här ganska stor effekt där vi inte har så mycket i produktion, och det innebär också att vissa av de mer utmanande projekten går ur produktion och ersätts av nya projekt som har bättre marginal. Då blir det stora slag, men då ska man ha med sig att det rör sig om stora slag i det enskilda kvartalet. Vi tittar mycket på det rullande resultatet och där ser vi att vi har en positiv utveckling. Men det är ändå inte några dramatiska siffror.
Som du säger, Niklas, det är den teknik vi använder när vi startar vissa projekt i egen regi. Under den period när vi bygger i egen regi sker ingen avräkning. Det finns en latent uppbyggd men ännu ej avräknad vinst, och när vi konverterar det till bostadsrätter får vi fram hela det resultat som upparbetats under den tid som projektet har varit igång. Det blir lite svagare.
Men bra mycket mer stabilt.
Tack så mycket! Då ser det ut som att det var dagens sista fråga. Då får vi tacka er så mycket för deltagandet och passa på att hälsa er välkomna till nästa presentationstillfälle, som är den 3 februari nästa år. Då presenterar vi bokslutskommunikén för 2026. Sen vill jag också passa på att uppmärksamma er på att vi den 18 februari nästa år, alltså 2027, håller en kapitalmarknadsdag. Så notera det och anmäl er gärna redan nu till den. Och har ni frågor så är ni välkomna att höra av er till oss. Med det tackar vi för dagens presentation. Och vi önskar er en fortsatt trevlig vecka!
Tack så mycket! Tack!



















