Sekretessinställningar
Inderes uses cookies to provide a better user experience and a personalised service. By consenting to the use of cookies, we can develop an even better service and will be able to provide content that is interesting to you.
  • Forum
  • Aktiemarknader
    • BörsRealtidskurser, index och marknadsutveckling
    • MorgonrapportDaglig marknadssammanfattning och nattens viktigaste händelser
    • BörskalenderKommande resultat, noteringar och företagshändelser
    • UtdelningskalenderKommande och tidigare utdelningar
  • Bolag
    • BolagBläddra och filtrera hela listan över noterade bolag
    • UpptäckInspiration till din nästa investering
    • BörsnoteringarNya noteringar och kommande börsintroduktioner
    • ÅrsstämmorDatum för årsstämmor och aktieägarinformation
  • Aktieforskning
    • AktieanalysExpertaktieanalys och rekommendationer
    • ArtiklarNyheter, insikter och marknadskommentarer
    • PortföljInderes modellportfölj
    • inderesTVVideohub för aktieanalys, forskning och expertkommentarer
    • TranskriptionerFullständiga utskrifter av resultatsamtal och investerarmöten
    • AktiejämförelseJämför nyckeltal och utveckling för flera aktier
    • Earnings SeasonCompare EPS estimates to reported results
    • BlankningSe vilka börsnoterade bolag som har offentliggjorda korta positioner
    • Compound Interest CalculatorSee how your savings grow with the power of compound interest.
Följ oss på våra kanaler i social media
  • Inderes Forum
  • Youtube
  • Instagram
  • Facebook
  • X (Twitter)
Ta kontakt
  • info@inderes.se
  • +46 8 411 43 80
  • Vattugatan 17, 5tr
    111 52 Stockholm
Inderes
  • Om oss
  • Teamet
  • Jobba hos oss
  • Inderes som en investering
  • Tjänster för börsbolag
Vår plattform
  • FAQ
  • Q&A
  • Servicevillkor
  • Integritetspolicy
  • Disclaimer

Inderes disclaimer gällande utförda aktieanalyser kan läsas här. För mer detaljerad information över de aktier som aktivt bevakas av Inderes, vänligen se respektive bolags bolagsspecifika sida på Inderes webbplats. © Inderes Oyj. Alla rättigheter förbehållna.

Transkriptioner

Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts

Transkriptioner

Läs transkriptioner från webbsändningar och audiocasts

Alla regioner
Sverige
Finland
Danmark
Norge
Senaste
Trendande
Följda

Peab, Audiocast, Q4'25

Av Inderes2026-02-04 08:00
Peab

Ansvarsfriskrivning: Detta är en maskin­genererad transkription och kan innehålla felaktigheter.

Johan Hartman
00:01 - 00:49

Så hej och välkomna till dagens presentation av Peabs bokslutskommuniké och rapport efter det fjärde kvartalet. Jag heter Johan Hartman, är IT-chef på Peab och bredvid mig står Jesper Göransson, Peabs koncernchef och vd, och Niklas Winqvist, Peabs CFO. Vi kör som vanligt, det vill säga Jesper och Niklas presenterar dagens rapport som vi publicerade för en liten stund sen. Och sen har ni möjlighet att ställa frågor. Antingen muntligen genom att trycka fyrkant på era mobiler, eller så kan ni också skriva eventuella frågor direkt på webbsidan så läser jag upp de frågorna sen. Så vi kör igång på en gång. Jesper, varsågod, det gör vi.

Jesper Göransson
00:49 - 32:16

Tack ska du ha! Och än en gång välkomna allihopa till den här presentationen av kommunikén för 2025. Vi börjar med att kika på marknadsprognoserna och tittar på bostadsinvesteringar. Där ser vi nu att vi har haft uppåtgående pilar under 2025 och 2026. Och så pekar de på att vi har en viss uppjustering för Sverige. Och det sker ju en tillväxt från låga nivåer, och det ser vi på den här bilden som vi har pratat om vid tidigare tillfällen. Jag tycker den är ganska viktig att ha med sig. Det är Sveriges påbörjade bostäder, men det ser ganska likartat ut trendmässigt även i Norge och i Finland. Och här ser vi hur dramatiskt nedgången var efter toppåret 2021. Var nere till en bit under 30 000 starter, och där har vi nu legat under flera år. Jag tycker mig se en stabilisering på bostadsmarknaden under 2025. Vi ligger här runt 30 000 starter per år. Prognoserna framåt pekar på ökningar utifrån den låga nivån. Det kommer förmodligen fortsätta ta tid. Det har vi sagt från början. Det har tagit ett antal år nu, och det kan säkert ta ett tag till innan vi är tillbaka till de högre nivåerna som vi hade innan. Men det viktiga är att vi konstaterar att vi har hamnat i en stabiliserad situation. Det har mycket att göra med att vi har lägre räntor nu. Vi har kommande lättnader i bolåneregler. Vi har haft stabiliserade priser på andrahandsmarknaden, vilket allt talar för en stabiliserad marknad. Sen har vi ett stort utbud på andrahandsmarknaden och vi har en osäkerhet allmänt sett som kanske drar åt andra hållet, men en stabiliserad utveckling i vilket fall som helst. Tittar vi vidare på övrigt lokalbyggande, det vill säga allt byggande utom bostäder, så ser vi att vi har uppåtgående trender för 2026 i samtliga länder. Offentlig sektor fortsätter att hålla uppe investeringsnivåerna i samtliga tre länder som vi har pratat om innan. Det är skolor, vård, omsorgsinrättningar, polis och kriminalvård. Säkerhets- och försvarsrelaterade projekt. Vi ser också en god efterfrågan bland olika typer av industri. Byggnation och anläggning har varit uppe på höga nivåer under många år och här ser vi att fortsatta förutsättningar för ökningar eller stabila utvecklingar i samtliga länder. Och här ser vi ökningar inom transportnät på land och till sjöss som stora drivare av tillväxten. Vi har stora aviserade satsningar från länderna. I Sverige pratar vi om 1200 miljarder under perioden 2026-2037, som både innehåller satsningar på ny infrastruktur men också väldigt mycket på underhåll av befintlig infrastruktur. Här finns en motor bakom det. Sen har vi det här allmänt osäkra läget med säkerhetssituationen, som gör att det kommer att finnas satsningar som är dedikerade även till försvarsindustrin eller försvaret inom anläggningssidan. Och slår vi ihop det här till den totala byggmarknaden, bygg- och anläggningsmarknaden, så ser vi att pilarna förväntas gå upp under 2026 i samtliga tre länder. Så stabila marknadsutsikter. Tittar vi lite grann på prestationen per affärsområde. Vi börjar med Bygg och där ser vi ännu ett kvartal med tillväxt. Vi hade tillväxt även under tredje kvartalet, fortsatte under fjärde kvartalet. Vi kombinerade det med ett ökat resultat och en ökad marginal. Så vi landade på 2,1 % för kvartalet i marginal och vi börjar närma oss 2,4 miljarder på årsbasis i omsättning, med en bit över en halv miljard i resultat och en marginal på 2,2 %. Orderingången fortsätter på en stabil nivå. För Q4 landade vi på nästan 6 miljarder och vi ligger på en orderstock som är högre nu än vid motsvarande period föregående år. Orderstocken uppgår till 25,1 miljarder. Här ser vi ett axplock på projekt som har kommit in under kvartalet, bland annat ett häkte i Skövde. Vi har en skola i Solna. Vi har nya bostäder i Malmö och så har vi ett nytt äldreboende i Falun. Och det här är ett annat sätt att se på det, där vi tittar på fördelningen per produktområde. Vi ser att bostäder har stabiliserat sig runt 24-25 %. Där var vi uppe tidigare på över 50 % av omsättningen. Vi kan också se en ökning på bostäderna. När vi tittar på orderstocken som har 31 % övriga typer av produkter. Också en bra fördelning tycker jag. Vi ser ökningar som jag har nämnt innan, men allt från industrilokaler till skolor och vård- och omsorgsinrättningar med mera. Så det är en diversifierad omsättning och orderstocksfördelning inom bygg och anläggning. Vi avslutade också starkt. Vi hade en omsättningsökning med 7 %. 5,3 miljarder omsatte vi i kvartalet. Vi fick med oss resultatet. 217 miljoner landade vi på, vilket innebar att marginalen också ökade till 4,1 %. Vi stänger helåret på anläggningssidan. På en omsättning på 17,6 miljarder och vi landade på 4,0 % i marginal. Slår du ihop bygg och anläggning till det som vi kallar för entreprenadverksamheten, så förbättrades den sammanlagda marginalen under kvartalet till 2,9 %. Det är en uppgång från 2,1 %. Så här ser vi tydliga förbättringar. Orderingången i kvartalet var hög. På anläggningssidan fick vi en tilläggsbeställning, ett uppdrag av Trafikverket kopplat till Västlänken Haga-Rosenlund i Göteborg med 4 miljarder, vilket innebär att vi fick en kanske lite extraordinär hög orderingång i kvartalet. Men vi har haft en hög och stabil orderingång under många kvartal, och vi ser att vi har en orderstock som ligger på 20 miljarder. Några exempel på order under sista kvartalet: Jag nämnde Haga-Rosenlund, de fyra miljarderna kopplat till Västlänken. Vi fick utbyggnad av ett vattenverk i Eskilstuna, och sedan har vi två optioner som löper ut på drift och underhåll. Summerat 240 miljoner. Här ser vi också marknadsutvecklingen. Vi har det som vi kallar för vägar och annan infrastruktur, som är 35 % i omsättningen och är nere på 17 % i orderstocken. Det är mycket anläggningsprojekt som är mindre och oftast kopplade till bostadsprojekt med mera. Det är en konsekvens av att bostadsproduktionen är lägre än förr i tiden. Men så ser vi det grå fältet som är infrastruktur och där har vi 27 % i omsättningen och vi har hela 47 % av orderstocken är den typen av projekt. Här ligger allt från medelstora projekt till stora projekt. Nämnda projekt i Göteborg ligger där Haga-Rosenlund. Vi har Boda flygplats, ligger där och E20 utanför Mariestad och så vidare. Så här är också stora och långa projekt som sträcker sig över lång tid. Drift och underhåll ligger på strax under 20 % så det får väl betraktas som ganska normalt. Vår omsättning. Vi tar oss vidare till affärsområde Industri och där ser vi en omsättningsminskning för kvartalet. Och det har att göra med beläggningsverksamheten i Finland som vi har haft minskade anslag från finska myndigheter, helt enkelt lägre volymer. Sedan har vi gjort ett omtag vad gäller vår beläggningsverksamhet i Norge, som gör att vi har krympt den verksamheten. Det som förklarar omsättningstappet. Tittar vi på helårsbasis så omsätter den här verksamheten strax över 20 miljarder, och vi ligger strax under 1,5 miljard i rörelseresultat. Vi har valt att särredovisa de två delarna. Swerock Asfalt och Byggsystem. Utifrån att det är olika typer av verksamheter. Generellt kan man säga att vi i Peab har valt en strategi som avviker från de flesta andra större byggföretag. Vi har valt att bibehålla stora delar som är industrirelaterade insatsvaror och tjänster medan andra har valt att outsourca det. Här har vi valt att satsa strategiskt under många år, så att det här står som sagt för 20 miljarder i omsättning och nästan en och en halv miljard i rörelseresultat. Väsentlig del. Tittar vi på asfalt så består det av grus- och bergtäktverksamhet. Det består av betong och består av asfaltsproduktion och asfaltsutläggning. Här är resultatet från den stora verksamheten mycket kopplat till anläggningsmarknaden. Inom byggsystem har vi verksamhet med kranar, allmän utrustning och maskiner för byggprojekt, och vi har prefab- och stomkonstruktion, och där ser vi en mycket större exponering mot bostadsmarknaden. Här ser vi också att de har haft det tufft under ett antal år, i takt med att bostadsmarknaden har gått ner. Totalt sett landade vi på en rörelsemarginal på 7,4 % och för asfaltdelarna, den tunga industrin, landade vi på 8,6 %, vilket är en ökning från 6,9 %. Så det här var också en stark verksamhet i fjol. Orderingången går upp och ligger på 5,4 miljarder. Det är kopplat delvis till beläggning men också till prefabverksamheten. En bit över 50 % av verksamheten är beläggningsverksamhet och det är en konjunkturokänslig verksamhet. Och där är vi den absolut ledande aktören i Norden. Inom industrin. Binder vi mycket kapital. Vi har dock lyckats krympa kapitalbindningen under de senaste kvartalen och vi landade på 9,2 miljarder, jämfört med 9,9 miljarder. Vi har frigjort rörelsekapital och vi har varit lite försiktiga på investeringssidan än vad vi varit under några år tidigare. Det i kombination med att vi ökar resultatet gör att vi får en fin hävstång på avkastningen. Avkastningen på det sysselsatta kapitalet uppgick till strax över 15 % för den här verksamheten, jämfört med 13 % för ett år sedan. Det sista affärsområdet, Projektutveckling, har haft det kämpigt under senare år. Vi landade på nästan oförändrad omsättning under sista kvartalet. Däremot har vi ett lägre resultat, och det har att göra med att vi under kvartalet 2024 gjorde en större transaktion när vi delade upp innehaven i vårt JV. I sin tur genererade detta ett resultat på nästan 400 miljoner. Det ska man ha med sig i den siffran. Värt att notera är också att vi på bostadsutvecklingsdelen, som har varit den tuffa biten här, återigen är över nollan. Vi landade strax över noll, ett nollresultat mot tidigare svagt negativa resultat under 2024. Tittar vi lite grann på aktivitetsnivån inom bostadsutvecklingen så ser vi att vi startade 161 enheter under kvartalet, och totalt 358 enheter för helåret, jämfört med 470. Vi ser att trenden med att sälja fortsätter. Vi får en ökad försäljning i takt med att vi närmar oss färdigställandet. Det fortsätter, vilket gör att vi bygger i egen bok från tid till annan och konverterar när vi kommer närmare projektets slutfas. Det ser vi i det här kvartalet. Är det den typen av projekt som har konverterat till produktionsstarter. Men hur man än vänder och vrider på siffrorna så ser vi en ökning, och det gör vi även vad gäller försäljning. Vi sålde 344 enheter jämfört med 290. I det här kvartalet var det något lägre på rena bostadsrätter. Men vi har sålt fler hyresrätter. Tittar vi på helårssiffrorna så sålde vi 1031 enheter under 2024 och vi sålde 1248 under 2025. Och tittar vi då på den pågående bostadsproduktionen i egen utveckling, så ligger vi totalt sett nu på strax över 2000 enheter i produktion, vilket är en uppgång på nästan 30 % från 1572 enheter, och vi har andelen sålt konstant på 37 %. Färdigställt och återköp ligger på lägre nivåer. Vi hade 572 sådana enheter i balansräkningen när vi stängde 2024, och vi är nu nere i 370 där vi stänger 2025, och det är på hyresrättssidan som vi har lättat ut och sålt av lägenheter. Fastighetsutveckling. Där har vi ett antal pågående projekt. Vi har ett större projekt på Varvsstaden i Malmö som beräknas vara klart mot slutet av 2027. Och sen har vi två mindre projekt som beräknas vara klara i slutet av 2026. Sen har vi fyra färdigställda förvaltningsfastigheter på Varvsstaden i Malmö och sen har vi en färdigställd fastighet i Göteborg. Även här binder vi mycket kapital. Vi har legat på nivåer runt uppemot 20 miljarder. Nu är vi nere på och stänger på 18,2 miljarder. Så vi har haft en nedgång. Men det är klart att det fortfarande, sett till lönsamheten, är en tung kapitalbindning. Så här får vi en låg avkastning på 1,5 %. Men här är det viktigt att notera att vi har förvisso en lägre kapitalbindning. Även om den fortfarande är på lite höga nivåer, är det viktigt att titta bakom ytan. För där gör vi mycket vad gäller kapitalbindningen inom affärsområdet, vilket man måste granska siffrorna djupare för att se. Vi hade kanske lite mer passiv balansräkning innan under några år. Med kapitalbindningen i samägda bolag och så vidare. Där har vi nu tagit ut byggrätter, till exempel genom att avyttra de delar som var färdigställda, vilket innebär att vi har en högre byggrättsportfölj idag och den använder vi och stoppar in i pågående projekt helt enkelt. Så där ser vi en ökning från 5,7 miljarder år 2023 till 6,2 miljarder. Där fortsätter vi med detta. Vi har en mer aktiv kapitalbindning idag och därmed är nettokapitalbindningen till koncernen. Ja, tack så mycket. Ska vi ta talen på koncernen som helhet och vi börjar som vanligt med omsättningen där vi i kvartalet landade in precis över 17 miljarder. Det innebär att vi hade en tillväxt på 2 % jämfört med 2024, och omsättningsutvecklingen och tillväxten har sett sådan ut. Att vi under första halvåret hade en negativ tillväxt och sedan under andra halvåret har vi varit tillbaka i tillväxt i koncernen. Det innebär också att vi stannar i stort sett på samma omsättning för helåret som vi hade 2024, det vill säga knappt 59 miljarder. Det är positivt. Vi har haft resultatet med oss. Det har förbättrats. Vi landade på knappt 1 miljard i kvartalet, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 5,8 %. För helåret så landar vi på 2,6 miljarder, som också ger en bra rörelsemarginal på 4,5 %. Vad ska man ha med sig? Som nämnts tidigare, när vi jämför med föregående år, hade det en något högre marginal. Där ingår alltså den här uppdelningen som vi gjorde i sin tur, som påverkade med 400 miljoner, som vi naturligtvis inte har motsvarande 2025. Kartbilden ser ut ungefär som den har sett ut vid tidigare genomgångar. Vi har naturligtvis vår majoritet av omsättningen i Sverige, 73 % av omsättningen. Sen har vi 14 % i Finland och 10 % i Norge. Och sen har vi en beläggningsverksamhet i Danmark som utgör 3 % av koncernens omsättning. Den här uppdelningen och omsättningen är också viktigt att hela tiden titta på fördelningen mellan offentliga och privata kunder. Och här ligger vi ungefär på samma nivå som vi har gjort ett par kvartal nu. 55 % offentliga och 45 % privata kunder. Vi tycker det är bra när vi har en balansering mellan offentligt och privat, som ligger där i trakten kring 50 50. Vi har sett en ökning stadigt där och ligger högt på de offentliga kunderna. Det är naturligtvis utvecklingen som vi har haft inom anläggning och framför allt asfalt som till största del har offentliga kunder. Men även inom affärsområde Bygg så har vi sett ett skifte från tidigare år, bostäder till numera samhällsfunktioner som försvar, skola, polis med mera. Vi har en hög orderstock med, som vi ser det, god riskspridning. Vi hade en orderingång i kvartalet på 15 miljarder. För helåret innebär det knappt 55 miljarder. Någorlunda i nivå med 2024. Vi har en hög orderstock när vi går ur 2025, på 48,5 miljarder, som är drygt 3,5 miljarder över vad vi gick ut 2024 med. Och sen har vi 65 % av de här projekten understigande 500 miljoner, för att understryka diversifieringen och riskspridningen i orderportföljen. Den andra delen, att titta på orderstocken, förutom att den har ökat, är att se att den också har förlängts i tid, vilket naturligtvis har berott på framför allt långa projekt inom anläggning som varar under flera år. Ett exempel är naturligtvis Bodö flygplats som är ett flerårsprojekt. Det innebär att vår orderstock förlängs i tid. Tittar vi på innevarande år så ser vi att även när vi nu går in i 2026 så har vi knappt 2 miljarder mer i orderstocken som vi ska arbeta av under 2026. Så vi har en bra position inför 2026 vad gäller orderstock. Kassaflödet har vi varit inne på tidigare. Vi hade ett starkt kassaflöde i det fjärde kvartalet, en utveckling som följde på ett väldigt starkt kassaflöde. Ett starkt kassaflöde observerades även i det tredje kvartalet. Så utvecklingen håller i sig. Vi har haft ett positivt och bra kassaflöde i samtliga affärsområden, men det är framförallt inom Industri och Projektutveckling som det sticker ut. Under fjärde kvartalet har vi haft vissa planenliga avyttringar inom projektutveckling av färdigställda projekt som försålts, vilket har bidragit till ett positivt kassaflöde i samtliga affärsområden och en positiv utveckling på rörelsekapitalet. Det här är allt från att vi har disciplin när det gäller fakturering till betalningar och lagernivåer inom Swerock. Det positiva kassaflödet gör naturligtvis att vi får en lägre nettoskuld. Vi landade in och stängde året på en nettoskuld som uppgår till 6,4 miljarder, ned från 9,1 miljarder ett år tillbaka. I detta segment, nettoskulden, ingår bostäder i produktion som ännu inte sålts, vilka uppgår till 2,1 miljarder (2,2 miljarder ett år tillbaka), på en stabil nivå. Då går vi in på målavstämningen. Vi kommer att gå igenom de olika finansiella och icke-finansiella externa målen som vi har. Jag börjar med rörelsemarginalen. Vi har sagt det. Den landade in på 4,5 %. För helåret 2025. Vi har ju vårt finansiella mål om 6 % så vi ligger en bit därifrån. Men det är också så att tittar vi på de underliggande verksamheterna, så presterar de väl. De ligger många av dem på sina riktvärden. Däremot så har vi ju bostadsmarknaden som är fortsatt på en alldeles för låg nivå, vilket innebär att vår projektutvecklingsverksamhet inte har möjlighet att leverera på de här nivåerna. Men det åskådliggör bredden i våra affärsområden i koncernen att vi kan leverera 4,5 % trots att bostadsmarknaden ser ut som den gör. Målet avseende nettoskuldsättningsgrad. Vi har ett mål att vi ska ligga inom 3 till 7. Vi ligger nu på 0,4. Det innebär alltså att vi ligger i den nedre delen av intervallet. Det ger oss också. Vi ser att vi har en stark finansiell position och det ger koncernen ett bra handlingsutrymme. Slutligen, efter att vi stängt året, så har vi vårt utdelningsmål. Vi har en policy som säger att vi ska ge överstigande 50 % av resultatet efter skatt i utdelning. Det förslag som kommer att komma upp på bolagsstämman är en utdelning om 3:30, uppdelad på två tillfällen: ett tillfälle efter stämman på våren och ett tillfälle under hösten, och innebär en utdelningsprocent om 70 %, vilket innebär att vi uppfyller det målet. Det var de tre finansiella målen. Så då lämnar jag över till Jesper igen för att fortsätta med de andra målen. Det är särskilt glädjande att alla våra fyra affärsområden förbättrar NKI-siffror och att de som får högst betyg. Vi tittar också på det som vi kallar för nöjdast kunder. Vi mäter NKI och vårt mål är att vi ska ha NKI som ligger över 75. Och där har vi legat stabilt över under många år, och vid den senaste mätningen så uppgick den siffran till 80. Det är särskilt glädjande att alla våra fyra affärsområden förbättrar NKI-siffrorna, och att de högsta betygen noterades för. Det var personal och deras bemötande av kunder. Det tycker jag är jätteskoj. Högt betyg får också pålitlighet och prisvärdhet i våra leveranser. Och sen mäter vi bästa arbetsplatsen genom det som vi kallar för NPS. Rekommendera Peab-index. Där ska vi alltid ligga över benchmark och vi har legat över benchmark under många år. Men en ganska stabil skillnad mellan benchmark och oss själva. Det vill säga under senare tid, är att vi går isär. Benchmark går ner medan vi går upp. Så vi stänger 31. Benchmark stängde på 17 och den största ökningen ser vi hos yrkesarbetande kvinnor. Sen har vi plumpen i protokollet tycker jag. I hela 2025. Det är allvarliga olyckor. Vi hade en bra trend under större delen av året, men vi hade ett hiskeligt fjärde kvartal. Vi hade en hög olycksfrekvens. Vi stängde på 49. Allvarliga olyckor under året, varav 28 avsåg egen personal och 21 underentreprenörer. Vi mäter helheten då. Det här är dock inte brett utan vi pratar om några enskilda regioner inom byggverksamheten som har drabbats hårt, och där tittar vi igenom nu vad som har hänt och framför allt fastställer åtgärder för att vända den negativa trenden. Vi ska ha en fallande trend vad gäller arbetsplatsolyckor. Naturligtvis. Tittar vi på klimatmålen så har vi skapat. Först och främst har vi sagt att vi ska reducera våra egna utsläpp med 60 % fram till 2030. Basår 2015. Och här ligger vi på -58 % år 2025. Så där är vi nästan framme vid målet för 2030. Vi ser att den omställning som vi gör till grön energi bidrar positivt. Sen ser vi andra sidan att den minskade reduktionsplikten har haft en viss motverkande effekt, men jag tycker att vi jobbar enligt en klar och tydlig plan. Vi styr det själva och vi ser också att vi utvecklas på rätt sätt. Däremot är det jobbigare med Scope 3, det vill säga det som är insatsvaror och köpta tjänster. Här har vi sagt att vi ska ha en nedgång med 50 % jämfört med basåret 2015, och vi ligger på -7 % år 2025. Här ser vi dock en mycket mer svajig statistik. Här har vi jämförelsestörande poster som ett exempel. Här har man ändrat emissionsfaktorn vad gäller bitumen, alltså bindemedlet i asfalt som har fått en mycket högre emissionsfaktor än tidigare, vilket slår. Sen så inkluderar vi fler insatsvaror i den måluppföljningen som vi följer här. Till exempel bindemedel när vi förstärker lägger vi till och ökar Scope 3. Och sen är det så här att vi i många fall är i händerna på andras omställning, då vårt Scope 3 är andras Scope 1 och 2. I Scope 3. Så här måste andra ställa om, till exempel stålindustrin med mera. I takt med att de gör det så kommer vi att se en nedgång. I Scope 3. I Scope tre. Tittar vi på det andra målet inom ledande inom samhällsansvar, jämställd rekrytering, så har vi ett mål att vi ska rekrytera fler kvinnor än vad utbildningsmarknaden tillför. Inom produktionsledning och produktionsstöd och vad gäller produktion och förädling av yrkesarbetare. Bland tjänstemän inom det förstnämnda området har vi haft ett mål att rekrytera fler än 30 % kvinnor, och vi hade ett utfall på 43,8 %. Så här ligger vi en bra bit över vad utbildningsmarknaden tillför. Vad gäller produktion och förädling av yrkesarbetare så hade vi ett mål att vi skulle ha överstigande 8 % rekrytering av kvinnor och vi landade på 13,7. Här ser vi att våra olika program gör sitt till med lärlingsprogram och liknande, så det är också en positiv trend. Om vi ska summera det här året, 2025 och det fjärde kvartalet, så kan man säga att vi ser ett förbättrat resultat och ett starkt kassaflöde. Niklas går igenom kassaflödesbilden. Jag vill trycka lite extra på det. Vi hade faktiskt kassaflöde före finansiering för helåret som var över 4 miljarder. Vi ser stabila marknadsutsikter, det har vi varit inne på. Vi har en stark utveckling inom både entreprenadverksamhet och asfalt. En stabil orderstock. Men kassaflödet har skapat en lägre nettoskuld. Vi har handlingsutrymme. Vi har bredden i vår affärsmodell med våra fyra affärsområden, lokal förankring och sist men inte minst. Det här avspeglas också i att styrelsen kommer att föreslå stämman att fastställa utdelningen till 3,30 kronor, vilket är en ökning från 2,75 kronor. Det var 2025.

Johan Hartman
32:17 - 32:42

Tack för det! Då är vi redo för frågor. Om ni vill ställa en fråga så trycker ni på fyrkant fem på er telefonenhet, och om ni vill dra tillbaka frågan, trycker ni på noll. Och som sagt, det går även att ställa frågor skriftligen. Så läser jag upp dem när de väl kommer in här. Så då släpper vi fram första frågeställaren.

Operator
32:46 - 32:49

The next question comes from please go ahead.

Unknown 1
32:52 - 33:17

God morgon! Jag har några frågor och den första är kopplad till affärsområde Bygg, och ni har ju fått upp marginalen lite grann, men den är fortfarande en ganska bra bit från riktvärdet på 3,5 %. Kanske kan säga lite hur ni ser på marginalutvecklingen. Vad ska krävas för att marginalen ska komma upp lite grann och hur lång tid kommer det ta?

Jesper Göransson
33:18 - 34:47

Ja, vi har pratat om det här vid tidigare tillfällen och det är egentligen samma situation nu som då. Det är ju så. Byggmarknaden har påverkats såtillvida att vi har fått hela den här stora omställningen från väldigt mycket bostadsproduktion till mycket annat. Det innebär att konkurrensen har blivit hård, och i många av de här projekten, liksom i övriga projekt, är det väldigt många anbudsgivare till en prisbild som kanske inte alltid vi tycker är rimlig. Så vi har ju en lägre prisbild inom bygg än vad vi har haft tidigare. Det är den ena förklaringen. Och det kommer väl vara så tills marknaden stabiliserar sig. Vi har ett antal konkurrenter som har tvingats ge upp, och vi kanske kommer att se några till vad det lider. Den andra trenden är att vi ökar de lite större projekten. De är annorlunda i sin konstruktion. Ofta är det fas ett, fas två projekt, vilket innebär att man jobbar igenom projekten under lång tid tillsammans med kunden. Man eliminerar, vilket också gör att man helt enkelt får något lägre påslag på de projekten. Men till fördel blir det en lägre risk. Så det är egentligen de två trenderna som man kan se.

Unknown 1
34:49 - 34:58

Och givet den här prispressen, då kan ni säga någonting om kvaliteten på orderboken. Vad är förväntad marginal kontra vad ni har presterat.

Jesper Göransson
34:59 - 35:14

Kvaliteten i orderboken tycker jag naturligtvis är god. Vi gör ju den analysen som vi ska göra när vi tar in projekt. Det är en blandning av projekt på många vis. Utsikter framåt. Marginalutvecklingen får ni analytiker stå för.

Unknown 1
35:16 - 35:38

Okej. Och sen den sista frågan jag har är kopplad till affärsområde Industri, där särskilt asfaltsverksamheten har haft väldigt bra marginaler under 2025. Hur ser ni framöver? Är det här en ny normaliserad nivå som är uthållig, eller ser ni det som en mer temporär ökning, givet att det var ganska kraftigt förbättrat mot 2024?

Jesper Göransson
35:39 - 36:24

Ja, det är en kombination av att dels har prisbilden på samtliga nordiska marknader gått upp, och det har att göra med att kostnaderna har gått upp vad gäller energi och insatsvaror och så vidare. Men sen är efterfrågan god, vilket drivit upp marginalerna. Så det är väl en trend som har varit. Sen har vi internt till exempel haft lite utmaningar vad gäller beläggningsverksamheten i Norge, som har belastat tidigare års summerade resultat och nu har vi stängt ner den verksamheten, vilket gör att vi förbättrar det kvarvarande. Sen återigen framåtblickande lämnar jag till er.

Unknown 1
36:25 - 36:27

Okej, tack så mycket. Det var den frågan jag hade.

Johan Hartman
36:28 - 36:33

Då tar vi in nästa frågeställare. Då tar vi in nästa frågeställare, Albin Sandberg från Marknads.

Operator
36:36 - 36:41

Nästa fråga kommer från Albin Sandberg från marknaden. Please go ahead.

Albin Sandberg
36:44 - 37:15

Tjena. Tre frågor från min sida. Jag tänkte när vi gick igenom kassaflödet och investeringsnivåerna generellt. Jag vill minnas att jag tidigare pratat om att ni upplever att ni har varit ganska väl investerade i maskinpark och annat. Om man tittar på gruppen som helhet är vi i samma läge. Nu börjar vi närma oss ett läge där ni måste börja öka investeringstakten för att hålla uppe den normala omsättningen. För det första.

Jesper Göransson
37:15 - 38:13

Ska du ta det Niclas. Ja, det kan jag göra. Jag kan säga att vi är precis som vi sa för ett antal år sedan, så är vi väl investerade. Det har vi varit hela tiden vad gäller den verksamheten som vi nu kallar Swerock och Asfalt, där vi hela tiden har gjort uppgraderingar och moderniseringar av den parken, såväl fabriker som rullande maskiner. Det som sticker ut inom Byggsystem är de stora investeringar som har gjorts här. Som Jesper nämnde tidigare, med mer moderniserade prefabanläggningar som för ett par år sedan innebar investeringar på 500 miljoner. Det är klart att det innebär att där är vi väl investerade nu, vilket innebär att investeringsnivån kan gå ner något, fastän vi fortsatt vidmakthåller en uppdaterad maskinpark. Så vi är väl investerade.

Albin Sandberg
38:16 - 38:47

Bra, tack! Och sen tänkte jag på bostadssidan och det här när ni bygger lite mer i egen bok, tolkar ju utsikterna som något bättre kvartal mot kvartal för husbyggandet generellt än förut. Er balansräkning och så vidare. Är ni beredda att ta lite mer operationell risk i just bostadssidan, eller i den nivå vi ligger på nu? Är den rimlig att vänta framöver också?

Jesper Göransson
38:50 - 39:51

Nej men precis. Vi ser ju att vi tycker att bostadsmarknaden har stabiliserats under 2025 på den här nivån, och vi ser prognoserna som pekar på ökning. Vi ser samtidigt att strategin som vi har haft att sälja lite senare, när projekten har kommit längre. Den är enklare och gör att vi kan få lite bättre betalt på bostäderna också. Och den strategin tänker vi fortsätta med. Sen har vi ju en finansiell situation som tillåter oss just nu att aktivera litegrann av vår balansräkning, och det kommer vi göra om vi anser att det är rätt projekt. Och då pratar vi specifika delmarknader. Vi pratar om specifika mikrolägen. Vi kommer inte att gå brett och börja bygga bostäder överallt bara för att vi har kapitalet, utan om vi känner att det är rätt läge i rätt projekt så kommer vi nyttja det.

Albin Sandberg
39:53 - 40:50

Bra. Och sista frågan är väl egentligen på utdelningen och med respekt för styrelsebeslut. Men för att resonera lite så är ju din aktie lite påverkad av moms-grejen här tidigare under året. Och så ni rapporterar 0,4 som är närmare det lägre spannet i det här. Målet som ni har satt upp. Jag tolkar de återköp som har gjorts hittills i år. Det är mer för att täcka av incitamentsprogram än att adressera balansräkningen. Men ni har ju köpt tillbaka aktier historiskt också som en del i kapitalallokering? Börjar vi närma oss en nivå? En nivå där återköp skulle kunna vara intressant igen.

Jesper Göransson
40:53 - 41:40

Men först och främst har vi ett utestående beslut i styrelsen på att återköpa upp till 500 miljoner. Jag tror vi har ungefär 80 miljoner kvar. Det är då mandatet. Det finns ju på plats som vi har sagt att syftet med återköpen är, precis som du är inne på, att täcka av incitamentsprogram. Det vill säga aktierelaterade program som vi inte har haft förr i tiden. Har börjat med de senaste åren. Det ska vi göra. Det är också för att ha handlingsfrihet om det dyker upp några affärer och så vidare. Syftena är desamma, och sedan lämnar jag kommande beslut vad gäller återköp till styrelsen. Ja.

Albin Sandberg
41:41 - 41:42

Jättebra. Tack! Det var vad vi hade.

Johan Hartman
41:44 - 41:47

Tack så mycket Albin. Då tar vi en till frågeställare.

Operator
41:53 - 41:59

The next question comes from Stephen Andersen från Danske Banks Danmark-Sverige-filial. Varsågod.

Stephen Andersen
42:02 - 42:31

The next question comes from Stephen Andersen från Danske Banks Danmark-Sverige-filialen. Några frågor från mig. Om vi börjar med affärsområde Bygg så. Volymen stack iväg rätt bra. I kvartalet tyckte jag då både helår och kvartal för kvartal var en större rörelse än jag hade förväntat mig. Jag bara undrar, är det något speciellt som ligger i det eller är det bara volym?

Jesper Göransson
42:35 - 43:26

Niklas Nej, det ligger inte någon speciell projektstart eller engångseffekter i detta, utan det är ju mer att vi såg ju tidigare när vi såg orderstocksutvecklingen, framför allt inom affärsområde Bygg, att den indikerade att vi skulle få en tillväxt så kan jag säga att den kom. Vi trodde att den skulle komma något kvartal tidigare, så att den kom kanske i det här kvartalet, men med en något större effekt. Men vi kan ju se att det är en mer normaliserad nivå på omsättningen. Den hänger ihop med orderingång och den orderstock som vi har. Så det var nog mer än en sinkadus av det.

Stephen Andersen
43:27 - 43:49

Ja, och sen tänker jag på Byggsystem, där jag bara var lite nyfiken. Det är säkert något jag har glömt, men det var ju en väldigt stark marginal Q4 förra året. Marknaden var inte så annorlunda, så jag var lite nyfiken på varför. Om det var något speciellt som gjorde att marginalen där var väldigt hög.

Jesper Göransson
43:50 - 45:14

Om du börjar så kan jag hänga på. Vi kan väl säga att det inte är något speciellt som påverkar marginalen där 2024, men man kan väl säga att den här verksamheten är mer relaterad till bostadsmarknaden. Den har haft volymnedgångar som slår hårt mot en sådan verksamhet, med mycket fasta kostnader och avskrivningar och så vidare. Sedan är det också så att den investering som vi gjorde här för ett par år sedan på en halv miljard, där ett antal anläggningar som moderniserats, de har ju varit i inkörning under de här åren och det kostar ju operationellt också. Allting går ju inte som investering, utan det är ju en ineffektivitet i produktionen. Det har i högre grad slagit under 2025 än vad det gjorde under 2024. Så det är i princip väldigt lite under 2024, medan den andelen som produceras i de nya fabrikerna har gått upp kraftigt under 2025. Det är alltid inkörningsutmaningar, där det ska projekteras rätt, annars blir det ineffektivt i produktionen och så vidare. Så det är väl den förklaringen som finns.

Stephen Andersen
45:16 - 45:33

Ja, och det var väldigt tydligt. Jag kommer inte ihåg exakt vad ni hade på den där bilden, men det var en ganska hög marginal i Q4 24. Men det var ganska låg marginal hela året. Så det ser ut som att det började svagt och sedan stack iväg i Q4. Det var därför jag var lite nyfiken.

Jesper Göransson
45:34 - 45:34

Ja.

Stephen Andersen
45:35 - 45:49

Inom byggsektorn, närmare bestämt affärsområdet Byggsystem, var det jag tänkte på om jag inte läste fel. 4,6 för hela året och vad det nu var tio för Q4. Men vi behöver inte fastna i det. Jag var bara lite nyfiken. Det var ingen stor sak.

Jesper Göransson
45:49 - 45:56

Så det ser ut som att det började svagt och sen så stack iväg Q4. Jag har inget på den jämförelsen. Så har jag ingen just nu. Svar.

Stephen Andersen
45:59 - 46:53

Tillbaka till Albins fråga. Lite grann, fast på ett annat sätt. Jag vet att det är tidigt, men jag är bara lite nyfiken på hur ni tänker. Balansräkningen börjar se så bra ut och jag förstår såklart att det är trevligt att ligga på den här nivån, men den kommer väl rimligtvis bli bättre och bättre. Då är min fråga egentligen vad skulle ni vilja allokera? Vad är ni närmast att allokera pengar till, givet vad ni ser nu i marknaden? Det kom en fråga på bostäder, men det var kanske inte helt tydligt. Det skulle ju kunna starta kommersiella grejer. Om ni tycker att det finns en lucka för det, skulle det vara någonting? Eller det är för tidigt. Ni skulle ju kunna kika på att köpa verksamheter, är det en möjlighet? Finns det något annat eller? Eller väljer man återköp istället? Om vi tar paletten där?

Jesper Göransson
46:53 - 49:10

Nej men precis. Jag ska försöka ge lite mer färg på det då. Vi utgår från att vi har en skuldsättningsgrad som börjar närma sig golvnivån. Vi ligger på 0,4. Starka kassaflöden. Då ska vi se till att vi fortsätter att investera löpande i de verksamheter som vi har. Det är framför allt inom industri. Vad gäller att köpa byggrätter inom projektutveckling. Det kan vi kanske göra i undantagsfall om något specifikt läge. Annars ser jag inte att det är där. Utan det är löpande investeringar inom industrin som vi kommer göra. Det är nummer ett. Sen är det nummer två. Det är naturligtvis att allokera pengar till där vi tror att vi kan göra bra affärer inom projektutveckling, och vi har nämnt att vi är beredda att agera vad gäller bostadsprojekt om vi anser att det är rätt geografi och rätt mikroläge. Där kommer vi att ta position. Sen finns det en fastighetsmarknad också som du är inne på. Den ser lite annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Kontorsmarknaden. Att bygga nya kontor är ganska svalt. Vilket var det stora inom fastighetsutveckling förr. Jag tror kanske inte riktigt att det är den som ska driva. Däremot finns det mycket annat som är mer åt samhällsfastighetsperspektivet, där man kan tänka sig att vi kan gå in och göra fastighetsutvecklingstransaktioner. Sen när vi pratar hyresrätter så kan man diskutera om det är bostadsutvecklingsaffärer och fastighetsutvecklingsaffärer då. Men den kalkylen har också varit väldigt svår under flera år nu. Och där ser vi också att det finns förutsättningar att köra igång. Så, där finns det. Där finns lite annat inom projektutveckling också än rena klassiska bostadsprojekt. Sen har vi ju alltid örat mot rälsen. Om det dyker upp något intressant att förvärva inom våra affärsområden. Det hänger ihop med våra återköpta aktier också. För är det lite större grejer än vad man funderar på att använda sina aktier, så är det väl rimligt att man hittar någon typ av vettighet mellan hur vi värderas och potentiella förvärvsobjekt värderas. Så det där får man titta på från case till case. Men vi har alltid örat mot rälsen.

Stephen Andersen
49:12 - 49:27

Om jag då frågar om den där rälsen. Historiskt sett har de varit jätteduktiga på att köpa grejer när det var tuffa tider. Jag tycker att det finns en pipeline. Finns det någonting att titta på eller är det mer än det finns?

Jesper Göransson
49:27 - 50:12

Det finns alltid mycket att titta på och speciellt eftersom vi är så himla breda så finns det ju egentligen hur mycket som helst att titta på, utan här gäller det att titta på rätt saker som kompletterar vår affärsmodell och till rätt värderingar. Då blir det lite mer komplicerat. Som vi nämnde innan, så det är ju en rätt stor omställning som har skett på byggmarknaden. Det är ett antal stora aktörer som antingen har fått slänga in handskarna helt, eller som har fått stora problem. Det där är jag inte intresserad av, det där är problem utan då är det inom andra segment som i så fall det kan vara aktuellt. Men då ska det vara till rätt värdering, så det får bli lite vagt.

Stephen Andersen
50:13 - 50:23

Ja, om jag tolkar det lite mer vertikalt och horisontellt. Alltså hellre specialistkompetens som stärker än att få mer volym egentligen.

Jesper Göransson
50:23 - 50:28

Vi får väl se vad det kan vara. Eller inte.

Stephen Andersen
50:30 - 51:03

Sista frågan. Jag tänker lite på marginal. När det gäller bostäderna förstår vi situationen. Men jag tänker det är en sak hur ert projekt räknar. Ni har egen bok såklart som ni inte vet om det blir bostadsrätter eller inte. Men vi tittar på det som är bostadsrätter i produktion. Har ni dragit igång grejer? För ni vet ju slutpriset? Har ni dragit igång grejer för att hålla volym? Eller tycker du att ni har fått målmarginal på det ni har startat?

Jesper Göransson
51:06 - 52:10

Det var Niklas. Om vi tittar på de projekt som vi har dragit igång, som är konventionella brf-projekt, så ser man ju också att de har präglats av en försiktighet från de kravställningar vi har. Så de har dragits igång på de måltal som gäller för oss. Det som är egen balansräkning kan vi säga att det är nästan uteslutande bostadsrätter, så där är det mer ett val att det ska bli bostadsrättsprojekt. Men vi ser att det optimerar kalkylen att köra i egen balansräkning först och därmed få maximal prisutveckling på det. Sen är det ju så att vårt mål är att vi ska kunna tjäna 10 % på bostäder, men i en sådan marknad som varit så är det väl kanske inte det att man i alla lägen alltid har 10 %, utan det är marknadspris som finns och det finns många olika faktorer, vilket gör att kanske lite lägre prissättning i vissa fall. Så blir det.

Stephen Andersen
52:13 - 52:45

Om jag bara får se om ni kan svara på det. Men jag tänker mig att när ni gör en bostadsrätt, bildar föreningen och sätter igång en sån affär med byggkreditiv, då har ni satt priset. Marginalen, ni kan ju bygga fel och allt det där. Men ni har ju ändå en bra koll när ni bygger och då gör ni en vinstavräkning baserat på det såklart. Det bygger i egen bok. Om det är en brf, då har ni inte satt slutpriset ännu och då är jag nyfiken på. Har ni en försiktig avverkningsmetod?

Jesper Göransson
52:45 - 52:46

Vi har räknat ut.

Stephen Andersen
52:46 - 52:46

Det.

Jesper Göransson
52:47 - 53:04

Så bygger vi egen bok så är det avräknat projekt. Men då är den här metoden, när vi bygger egen bok, så den gör att vi får förskjutna resultat och effekter. Det resultatet kommer inte fram förrän det går in i en bostadsrättsförening.

Stephen Andersen
53:06 - 53:08

Då uppstår det om ni har kommit ganska långt i bygget.

Jesper Göransson
53:08 - 53:16

Då får ni en effekt. Då plockar du fram det resultatet som har upparbetats också. Så det blir en slags redovisning.

Stephen Andersen
53:18 - 53:20

Det är bra. Superbra, då vet jag. Marginalen, kan ni nu bygga fel och allt det där?

Johan Hartman
53:22 - 53:30

Tack så mycket Stefan. Det var alla frågor. Toppen! Då tar vi ännu en frågeställare.

Operator
53:33 - 53:37

Nästa fråga kommer från Erik Granström från DNB Carnegie. The next question comes from Erik Granström från DNB Carnegie.

Erik Granström
53:39 - 53:57

Tack så mycket och god morgon! Jag hade egentligen bara en fråga kvar och det gällde de färdigställda fastighetsprojekten. Jag har 1,2 miljarder i bokfört värde där. Skulle du kunna säga någonting om planen för de tillgångarna under 2026?

Jesper Göransson
53:59 - 54:37

Nej, jag är inte specifikt för 2026. Det jag däremot kan säga är att Peab långsiktigt inte är ett förvaltande bolag. Fastighetsägare ska inte vara förvaltande bolag. Så, allt annat lika, ska de färdigförädlade fastigheterna säljas vid rätt tillfälle. Sen kan det vara. I vissa fall är det en fastighet och då gör man på ett sätt. I vissa fall så är det mer av. Ett portföljtänk, typ Varvsstaden där. Då blir det ett annat. Kan det vara ett annat tänk, så att jag inte kan. Jag vill inte uttala mig om året 2026, utan jag kan konstatera att vi långsiktigt inte är ett förvaltande bolag.

Erik Granström
54:40 - 54:42

Och jag nöjer mig så. Tack så mycket. Tack.

Johan Hartman
54:44 - 55:18

Toppen. Tack för det Erik. Jag tror att det var sista. Det finns en liten chans om någon fortfarande vill ställa en fråga. Nej, jag tror att vi är klara där. Så tack så mycket för dagens genomgång. Av bokslutskommunikén. Nästa tillfälle är den 29 april och då publicerar vi Q1 rapporten. Så välkommen att lyssna då nästa gång. Tack så mycket för idag!

Jesper Göransson
55:18 - 55:19

Tack!

Johan Hartman
55:19 - 55:19

Hej!

Till webcasten
Pierce Group, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-13 08:00
Göran Dahlin Good morning, everyone, and welcome to Pierce Group's presentation of our Q3 2026 interim results. Next slide, please. I am Göran Dahlin, CEO of Pierce Group, and I am with Fredrik Kjellg…
Surgical Science Sweden, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-12 10:00
Tom Englund Hi everyone, and welcome to this earnings call for Surgical Science for the third quarter of 2026. My name is Tom Englund. I am the CEO. And with me today is our CFO, Anna Ahlberg. I wil…
ExpreS2ion Biotech – Presentation of Q3 2026 Interim Report
Språk: Engelska2026-11-12 09:00
ExpreS2ion is expected to release its Q3 2026 interim report on 12 November 2026. Later the same day at 10.00, ExpreS2ion’s CEO Bent U. Frandsen and CFO Keith Alexander will present the results and answer questions in a live online event.
Meko Services AB, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-12 08:00
Pat Thank you. Good morning, and welcome to MEKO's presentation of the third quarter of 2026. I am here with our CFO, Christy Johansson, and I will begin with an overview of the quarter and some of th…
WeSports Group, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-12 08:00
Unknown 1 It. Ted Sporre Welcome to our Q3 release presentation. As you know, we have already shared preliminary figures for sales and EBITDA for this quarter, but today we complete the picture. We wi…
Nordrest Holding, Audiocast, Q3'26
Språk: Svenska2026-11-12 08:00
Thomas Dahlstedt Hej och välkomna! Vi ska idag presentera Nordrests senaste kvartal och tillika resultatet för perioden. Jag som pratar nu heter Thomas Dahlstedt och är grundare och tillika VD för bol…
Karnov Group, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-12 08:00
Pontus Bodelsson Welcome, everyone, to Karnov Group's earnings conference, where we will present the outcome of the third quarter of 2026. Please go to slide two. I am Pontus Bodelsson, President and…
Fasadgruppen Group, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-12 07:15
Magnus Blomberg Perfect. Good morning and welcome to the Fasadgruppen presentation of our results for the third quarter 2026. My name is Magnus Blomberg. You have met me before. I am the CFO of Fasadg…
Munters AB, CMD
Språk: Engelska2026-11-11 13:00
Lena Dauvergne Good. Good afternoon everyone, and a warm welcome to Stockholm, to ESSEX and to Montage Capital Markets Day 2026. Montage Capital Markets Day 2026. It is really good to see so many of y…
Cinclus Pharma, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-11 13:00
Christer Ahlberg Thank you. Hello and welcome to the Cinclus Pharma third quarter 2026 earnings call. I am Christer Ahlberg, CEO of Cinclus Pharma, and with me today is our CFO, Magnus Christensen. We…
Proact IT, CMD
Språk: Engelska2026-11-11 12:30
Unknown 1 The world of data is constantly changing. Breaches are rising, and attacks are getting more advanced. Regulation drives the need for data sovereignty. Data has to be available. Critical busi…
Ferronordic AB, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-11 09:00
Henrik Good morning, everyone, and welcome to our presentation of the third quarter of 2026. During the quarter, we saw higher earnings, and growing aftermarket revenue was up 15% to 1.2 billion Swedi…
BICO, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-11 09:00
Anders Fogelberg Good morning, everyone, and welcome to BICO's earnings call for the third quarter of 2026. I am Anders Fogelberg, President and CEO of BICO. And joining me today is our Group CFO, Ewa…
Catena Media, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-10 17:00
Manuel Stan Good afternoon. Good evening, everyone. Welcome to the Catena Media Q3 Interim Report. I am Manuel Stan and today I'm joined by our Chief Financial Officer, Michael Gerrow. Today we will b…
Ellos Group, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-10 08:00
Hans Ohlsson Live. Good morning, everyone, and welcome to the second presentation for Ellos Group as a listed company. We have 45 minutes today for the presentation. And there is a hard stop. After th…
Scandic Hotels Group, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-10 08:00
Jens Mathisen Thank you so much, and good morning, everyone, and thank you for joining us for the Q3 presentation. I am Jens Mathisen, CEO of Scandic. And joining me is our CFO, Pierre Carstensen. We…
Svevik Industri, Q3'26
Språk: Svenska2026-11-06 09:00
Johan Hårdén Tack så mycket! Hello and welcome to this hearing regarding the Q3 2026 interim report. We have an agenda where we intend to introduce ourselves to all the new shareholders as well. Kort…
Attendo, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-06 09:00
Martin Tivéus Good morning, everyone, and thank you for joining us. Today, we will present our results for the third quarter of 2026. I am pleased to announce that this is the strongest quarter for At…
Cavotec, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-06 09:00
David Pagels Good morning and welcome to Cavotec's Q3 2026 presentation. I am David Pagels, the CEO of Cavotec. And together with me today, I have our new CFO, Christoffer Robertsson. I would like to…
Fractal Gaming Group, Audiocast, Q3'26
Språk: Engelska2026-11-06 09:00
Jonas Good morning, everyone, and welcome to Fractal's Q3 2026 presentation. Today, we'll take you through our results, the progress that we've made, and our priorities ahead after a difficult first h…