Santeri Korpinen från Sifter Global. Hur har er fond utvecklats i början av året?

Vi har redan kommit en bit in på året. Det är väl mitten av september, men jag tittade på det i går kväll, och avkastningen är strax under 20 %, det vill säga 19,6 för att vara exakt. Är det bra eller dåligt? För oss räcker det.

Det räcker sannerligen för er. Och vad för slags transaktioner har ni gjort på sistone i er fond?

Jo, vi kan gå igenom de där transaktionerna lite närmare. Vår största revidering gjordes under den första veckan i juni, då vi minskade kraftigt på halvledarbolag, och sedan ökade vi faktiskt i Microsoft och Adobe, som är våra mjukvarubolag. Visst har vi också köpt ett antal bolag under tidig höst.

Jo, ni har gjort er av med en del aktier inom halvledare, bland annat i P Semiconductor, Lam Research, Applied Materials. De här steg ju väldigt kraftigt, och tydligen sålde ni i juni. Timing var väl ganska mitt i prick. De här har ju kommit ner en aning. Här fanns det. Vad låg bakom det här hos er? Tankesättet att börja trimma de här halvledaraktierna, är det lite som att en fågel i handen är bättre än tio i skogen, eller hur skulle du kommentera det?

Nåja, semiconductors, halvledare. Dem har vi ju varit med i i över tio år redan. Det vill säga. TSMC har varit med sedan 2012, och vi har ägt olika halvledarbolag under resans gång. Vi har på något sätt fått en känsla för när de enligt vår mening är för dyra i förhållande till förväntade vinster. Och nu gav vår vinstavkastning, som ser fem år framåt, oss en ganska stark signal i juni om att en så här låg vinstavkastning historiskt sett inte har förekommit. Och vi inser att den här cykeln sannolikt är längre. Åtminstone är den mycket häftigare. När vi ser på bolagens vinster är de ju enormt bra. De kommer att vara enormt bra nästa år också, men enligt vår mening är det kanske redan inprisat en hel del. Och vi sålde ju inte allt. Vi sålde ungefär 50 procent av den där halvledarportföljen.

Och nu då, var det timing eller inte? Ingen kunde ju veta att de skulle sjunka, men de sjönk ju faktiskt ganska rejält i juli och även i augusti. De här vissa halvledarbolagen. Och visst fick vi ju utdelning för det. Vi tog hem vinster i juni, men å andra sidan tog den del som vi behöll naturligtvis stryk. Det medförde nog lite nackdelar också, så det var ingen fullständig fullträff.

Visst har ni ägt de här halvledaraktierna länge, som du själv nämnde i flera år, så om de skulle komma ner lite till, skulle ni då se en möjlighet att öka vikten i dem ytterligare?

Jo, och det är så vi har agerat, eftersom idén med vår strategi är att vi försöker köpa vad vi anser vara mycket kvalitativa bolag, vilkas tjänster och produkter efterfrågas om 5, 10, 15 år, så är de fortfarande ledande inom sin nisch. Det handlar alltså inte om att vi gör oss av med dem helt, utan om till vilket pris vi vill äga dem vid en given tidpunkt. För att svara på frågan om det handlar om priset eller något annat, så borde priset sjunka med kanske ytterligare 20 procent för att vi ska vara beredda att börja öka vikten.

Jaha.

Så just nu ökar vi inte på dem.

Okej, vi fortsätter att följa den sektorn, men ni har enligt min mening ökat vikten för industrisektorn. Om jag inte har helt fel har ni haft så mycket som en tredjedel av fondens kapital placerat här inom industrisektorn. Vad är det som lockar inom industrin, för det känns som att investerare bara kan ha en sak i huvudet eller i tankarna åt gången? Det vill säga. De här AI-aktierna. Men vad är det som lockar med de här industriaktierna då?

Marknaden är ju sådan och parabolisk, så att det då just alltid finns en sådan där enskild sak. Jag tittade faktiskt på våra tidigare intervjuer från januari och maj, och vi har pratat en hel del om artificiell intelligens och halvledare även där. Det har varit aktuellt hela tiden. Det gör vi inte. Att köpa industribolag är på inget sätt något nytt för oss. Eller att vi skulle ha börjat ta någon enorm ståndpunkt. Utan år, exempelvis gällande de här, jag återkommer till halvledarna. Vi började köpa fler halvledare 2024 eftersom priserna då var superlåga och vinsten som syntes fem år framåt var mycket god. Det var då vi började köpa halvledare, och de var inte särskilt sexiga då.

Industribolag har vi börjat köpa mer av under det senaste året, och nu har vi utökat portföljen med industribolag ytterligare i år. Och varför just industribolag? För att svara på din fråga: därför att många av dem har ett mycket förutsägbart kassaflöde och vinstskapande. Vi gillar alltså bolag som säljer en maskin och sedan säljer ett långt serviceavtal, vilket skapar den förutsägbarhet som vi uppskattar. Och priserna har varit ganska attraktiva enligt vår mening. Jodå.

Skulle du vilja lyfta fram några specifika innehav? Vad är det som gör dig entusiastisk just nu? Industrin.

Nja, jag är då inte entusiastisk. Aldrig överdrivet entusiastisk över någonting. Men men. Vad gillar jag i grund och botten? Jo, Safran har vi haft i portföljen länge, det vill säga tillverkaren av flygplansmotorer. Det är ett synnerligen klassiskt exempel på detta, att man säljer en maskin och sedan ett långt serviceavtal därtill. Sedan har vi fått in Allegion som ett nytt tillskott under våren, detta låssystemsföretag. Det är ju inte riktigt samma affärsmodell med låssystem, men.

Det är Assa Abloy det här.

En konkurrent till Assa Abloy, ett amerikanskt bolag.

Hur skiljer de sig åt? Egentligen känner ju alla till Assa Abloy, men jag känner inte till ordet Allegion.

Egentligen har de ett amerikanskt fokus, så att över 70 procent av deras marknad finns i USA. Och det är egentligen inte så mycket inom retail, utan snarare offentliga utrymmen, låssystem för dem. Men det finns en viss typ av, roligt att säga det eftersom det är ett låsföretag. Men lock-in finns här också.

Sedan gick vi vidare till ett sådant här företag, som faktiskt är ett vårdföretag. Steris har nu kommit med i vår portfölj här i början av hösten, och de är ett företag för sjukhussterilisering. Det vill säga. Idén är alltså att sjukhuset bör vara så fritt från virus och bakterier som möjligt. Så alla rum, apparater och alla ytor borde vara steriliserade. Då finns det ett företag som heter Steris, som sedan för dit olika apparater, desinfektionsmedel, system och andra tjänster med vilka man upprätthåller steriliteten. Sjukhuset, det är en verksamhet med mycket kontinuerliga tjänster, det vill säga de går åt oavbrutet. De där konsumtionsvarorna. Nå, varför dyker det inte upp någon kinesisk konkurrent? Jo, på grund av att de kräver godkännande från FDA, det vill säga den amerikanska myndigheten, för varje apparat och varje kemikalie. Det är alltså en mycket typisk razor and blade-modell.

Javisst. Vad finns det här för tillväxtdrivkrafter med tanke på framtiden? Nå, antagligen inga. Det blir ingen raket. Och ja, åtminstone inte i dessa.

I dessa egentligen nyss nämnda och industriella företag, så letar vi ju inte efter tillväxt inom halvledarbranschen eller mjukvaruindustrin hos dem. De är inga årliga tillväxtbolag på 30 procent. De har enligt vår bedömning en vinsttillväxt på ungefär 7 procent. Vi har ju tidigare investerat i Cintas i USA. Som bland annat är världens största uthyrningsföretag för arbetskläder. Och från företag av den här typen kan man förvänta sig en vinsttillväxt på ungefär sju procent. Men den är ganska estimerbar.

Och det som kanske ännu är lite roligt, är att alla dessa företag som vi senast har investerat i, de har i grund och botten ingenting med AI att göra. Så hotet om disruption är ganska litet för ett kvalitetsbolag. Det värsta för ett företag är i princip disruption, eftersom man kan tänka sig att ett utmärkt bolag har höga vallgravar och sedan sitt eget smultronställe där det får plocka. Det vill säga de där kunderna med höga marginaler, och det är oerhört svårt att ta sig dit antingen på grund av reglering eller på grund av någon teknologisk vallgrav eller geografisk vallgrav. Men sedan är det olyckligt när det dyker upp någon sådan här ny teknologi eller regleringen ändras eller något annat, så uppstår det en lucka i vallgraven, vilket innebär att konkurrenter i princip kan ta sig dit in.

Vi pratar mer om disruption strax när vi går in på vårt AI-spekulationsavsnitt. Men jag skulle vilja veta om det där låsföretaget, eftersom alla känner till Assa Abloy, att mångas hemnycklar kommer från Assa Abloy. Så Assa Abloy är såvitt jag förstår globalt. Men sedan det här som ni har investerat i? Det är det uppenbarligen inte. Varför är det attraktivt att vara en mindre aktör jämfört med detta Assa Abloy?

Nå det där.

Visst har de sina tassar i varje.

Ställe. Det där är ju en utmärkt fråga. Allegion, vi har ju båda två, det vill säga Assa Abloy har vi studerat för första gången redan 2019, och nu började vi studera det på nytt. Så det här dök upp. Det här Allegion dök upp, och vi gillade att det är mer fokuserat. Vi tänkte att en global aktör av Assa-typ skulle ha sådana här synergier bland annat inom produktutveckling eller produktion eller annat, men vi insåg att låssystem faktiskt är väldigt olika runtom i världen. Det finns ingen sådan standard att när du nu utvecklar en modell i det svenska produktutvecklingscentret, så kan du sedan glatt dela den runtomkring dig. Så var det åtminstone inte enligt vår uppfattning. Och vi konstaterade att det därmed inte nödvändigtvis finns lika mycket synergier som vi hade trott. Visst kan man tänka sig att det går dåligt på en kontinent i Europa, men det är boom i Asien, så då kan det på ett sätt göra rörelsevinsten och omsättningen mindre volatil.

Så är det ju ofta i dessa globala företag. Särskilt om man tittar på till exempel Helsingforsbörsen också, om man har globala verksamheter, så är de mindre volatila än om man bara är koncentrerad till Finland. Finlands ekonomi har gått svagt, det företagets ekonomi går svagt, trots att den amerikanska ekonomin är mycket stark. Det har den varit.

Men där har vi dessa. Allegion hade faktiskt några sådana affärsmått som vi tyckte om. Och sedan den fokuseringen. Det var nog egentligen orsakerna.

Låt oss fortsätta från denna er industrisektor. Ni har såvitt jag vet bolaget Canadian National Railway i er fond. Jag är själv en sådan här järnvägsentusiast. Lyssnares kanske känner till det. Så varför har ni detta i er fond, ett järnvägsbolag?

Det vill säga, varje fond som aktar sig själv måste ha en järnväg. Låt oss utgå från det. Eller varje investerare. Har inte Buffett sin egen, och Bill Gates, och så vidare. Vi anser. Nå ja. Låt oss utgå från att det inte kommer att bli någon raket. Utom att det i år har klarat sig utmärkt. Jag minns inte exakt nu, men låt oss säga en större uppgång än portföljen i genomsnitt. Den aktien har väl stigit med 35 procent i år. Nå, den stod också ganska lågt där i fjol, så det finns skäl till uppgång.

Järnvägar är ju lite sådana här utility-bolag, att man i det här fallet har 30 000 miles räls som går från väst till öst genom hela Kanada och sedan ännu vidare ner till Mississippi. Det vill säga ett enormt nätverk, och det är ganska sannolikt att ingen bygger något bredvid det.

Det vill säga att lyssnaren gör klokt i att förstå att i Finland eller i Europa äger staten järnvägsinfrasrukturen, men i Nordamerika är det ingalunda så.

Ja, precis, precis. Så detta är. Investeringarna har gjorts under årtionden, och Canadian National har en ganska rolig sak. De ger bland annat ut 100-åriga obligationer, det vill säga tidsperspektiven är ganska långa. Och eftersom det är, låt oss säga, i grund och botten mycket säkert och estimerbart. Och sedan när vi har studerat dessa olika. Det finns ungefär 5–6 sådana här noterade järnvägsbolag i Nordamerika. Så fanns det andra bra där också.

Men detta Canadian National Railway, som också en gång i tiden var statsettägt, när de sedan privatiserades och det kom en sådan här verkligt bra vd dit vars namn jag nu inte minns, så började han skapa effektivitet där. Och de mäter ju verkligen mycket hur mycket ton de transporterar per rälsmil, med olika mätetal, och en sak som är väldigt trevlig är att de också kan överföra alla ökade bränslekostnader direkt på kunderna, naturligtvis. Det vill säga det finns inte någon sådan. Många fruktar att när dieselpriset stiger nu, kan ni få det, eller hur går det för det företaget?

Många bolag får ju inte det förhöjda dieselpriset. Det ser man ju redan tidigare på börsen i form av vinstvarningar när det talas om dieselpriset.

Men det blev ett väldigt långt svar från mig. Men det finns där. Inträdesbarriärerna till branschen är sannolikt ganska höga. Det är i grund och botten mycket estimerbart om man tror på att varor rör sig i USA. Det vill säga inte människor, utan just varor. Så det finns där då av olika slag. Gödningsmedel och spannmål och trä och malm och bilar och just name it.

Javisst. Det är alltså starkt knutet till den ekonomiska tillväxten i USA och Kanada, och det är en sådan situation eftersom det här är utility-bolag. Ingen kommer att bygga nya järnvägsspår bredvid dem. Det kommer helt enkelt aldrig att hända.

Precis så. Den enda punken som kan innebära disruption, när jag återigen är ute och cyklar, är att till exempel självkörande långtradare skulle kunna vara effektivare, eller el-långtradare. Att tills vidare har det varit. Jag minns inte helt exakt, men månne det inte var 700 miles. Sträckor som är längre än så lönar det sig att köra med tåg, och kortare än så lönar det sig att köra med långtradare.

Jodå, visst är det så i Europa också. Faktum är att även om detta fungerar i Nordamerika, så är det på exakt samma sätt i Europa, att med små transporter någonstans i Centraleuropa är hjulen mycket effektiva när man rör sig tvärs över Europa eller från väst till öst eller från norr till söder. Tågutdelningen börjar bli mer förnuftig, och där är Nordamerika så enormt, att där.

Jo, två poäng. För två år sedan började vi. Vi började lite känna efter just det här med industrin. Eftersom den under så många år hade befunnit sig i en konjunktursvacka där. Industrin i USA hade nämligen befunnit sig i en sådan – var det nu nästan fyra år. Det var det. Inköpchefsindex och annat låg där. Under 50. Vi började känna efter att jaha, skulle det snart vara dags, vad skulle vara anledningen till att industrin tar fart? Är det månne Trumps investeringar? Skulle det vara datacenter? Skulle det bara vara det uppdämda underhållsbehovet som kommer?

Och det var naturligtvis en anledning till att vi började köpa industriella företag. En annan var förstås den att vi började höja företag knutna till det, det vill säga transportfirmor. Den andra är ju denna Old Dominion, som nu förstås är denna lastbilsfirma som också finns i portföljen, så då ökade vi verkligen på dem i portföljen, för båda de här företagen har vi ägt redan före pandemin, alltså åren 2018–2019 till portföljen.

Kan du berätta lite mer om det här Old Dominion för lyssnarna?

Jo, Old Dominion är alltså. Det känns konstigt att. Alltså. Ett lastbilsföretag kan uppnå en rörelsemarginal på över 20 %, till och med 25 procent. Det är ju helt absurt när man tänker på att det nästan är som ett expertföretag. Vad grundar det sig då på? Jo, naturligtvis på en vansinnig effektivitet och logistik, men i första hand på en stark prissättningsmakt. Det vill säga, de talar om något sådant här. En Less than truckload-modell. Det vill säga, de transporterar aldrig, eller mycket sällan, en enda kunds alla material, utan de samlar in varor från flera fabriker, och sedan får de ett mycket bättre pris för den enskilda kunden när de samlar ihop dem från många håll.

Just det. Det bygger alltså på den här tätheten, det vill säga hur många kunder det finns. På ett sätt lite på samma sätt som till exempel Cintas fungerar. Att om man har ett stort nätverk, eller om det handlar om matbuden eller Uber och liknande, så baserar det sig på tätheten, det vill säga hur många körningar man klarar av att göra under ett dygn.

Precis så. Det vill säga, man kan säga att det finns. När man talar om konkurrensfördelar, så är dessa täthetsfördelar just det att hur väl du optimerar det logistiska nätverket, och att du har de här hubbarna, och sedan naturligtvis hur du skickar iväg dina långtradare. Det är punkt ett. Sedan det som syns utåt för kunden är i Old Dominions fall naturligtvis kvaliteten på tjänsten. Det vill säga, de har branschens lägsta antal reklamationer, vilket innebär. Och sedan är de också branschens. Ofta den aktör som även under rusningstid kan garantera att transporten blir utförd, vilket innebär att de har prissättningsmakt, det vill säga försäkringspremierna är lägre, dessutom har de prissättningsmakt, så det finns flera sådana här konkurrensfördelar som syns på sista raden.

Intressanta företag. Låt oss härnäst gå över till vårt nästa tema, att tala om dessa teknikföretag. Å andra sidan om lite nyare nyheter för tillfället. SpaceX börsnoterades i somras. Det har varit på tal att Anthropic och OpenAI också skulle kunna börsnoteras vid någon tidpunkt, så intresserar dessa nya börsnoteringar er eller Sifter Global-fonden?

Nå, du känner till vår modell, så vi utgår från. Vi är ju en global aktiefond. Det vill säga, vi har som princip att alla noterade företag finns med i det initiala skedet. Alla finns med i början av tunneln, och sedan sållas de ganska snabbt bort utifrån kriterier, det vill säga 99 procent elimineras. Och jag kan lova att jag sätter min cykel på att varken SpaceX eller dessa klarar det kriteriet. Okej, men vi ger alltid en chans. Och sedan när man ser vad sållen säger, och SpaceX.

Det där var verkligen intressant. Var det nu under Q2 som omsättningen var typ sju miljarder dollar per kvartal, och Musk deklarerade där att deras målsättning är att omsättningstakten ska vara 100 miljarder vid årets slut? Det vill säga att den omsättningen i praktiken måste trefaldigas till slutet av året till drygt 30 miljarder dollar för att de ska nå dit. Och det kommer till stor del från sådant här, det vill säga att de hyr ut sin kapacitet. De har gjort avtal med Google, och var det ett OpenAI-Anthropic-avtal? Det var det. Och sedan fanns det några andra sådana här avtal.

Ja, det här är. Det här är. Marknaden och investerarna har en benägenhet att föllas för berättelser. Jag säger inte att det här är en dålig investering eller ett dåligt företag, men ur Sifter Global-portföljens och vår strategis synvinkel är detta en berättelseaktie med enorma förväntningar. En sådan messiansk person som har visat att han får saker gjorda, så vi. Det skulle finnas för många sådana röda flaggor för att vi skulle hoppa på. Och samtidigt kan det vara en alldeles utmärkt investering för någon annan.

De här Musks företag är ju. Du pratade tidigare om disruption, att av dessa kvalitetsbolag är hotet om disruption det värsta tänkbara, att de har sin egen rabatt och sedan vattnar de jordgubbarna där och plockar dem, och i SpaceX är till exempel detta deras. Detta satellitinternet var. Det var nu, var det 12 miljoner kunder nu i slutet av juni. För ett år sedan var det 6 miljoner. Själv har jag funderat på att om det här satellitinternetet, när de samtidigt har de här raketuppskjutningarna, att om man skickar upp satelliter och annat i rymden, hur konkurrenskraftigt kan det vara? Som utility, om man jämför med de här telefonoperatörerna, dessa pick-and-shovel-företag. T-Mobile. De har väl en marknad på runt 600 miljarder dollar i USA. Inom telefonabonnemang, om det ska expandera till telefonabonnemang nästa år. Så det blir spännande att se vad som händer här. För ja, och jag menar inte. Det här är inte nödvändigtvis något toppobjekt för investeringar. Det kan å andra sidan också vara det, men här finns sådana här disruptionsaspekter kring vad som kan hända i framtiden. Att vart tar de här vägen? Vart kan de här ämnena nå?

Ja, vad man än anser om Elon Musk eller andra, så kan man inte anklaga honom för brist på visionärt tänkande, men inte heller när det gäller exekvering. Och det är en väldigt sällsynt kombination att det finns en sådan person som får organisationen att exekvera på sådant som sedan känns näst intill omöjligt. Så för det lyfter jag på hatten enormt mycket, men jag kommer sannolikt inte att placera egna pengar eller Sifters pengar i det.

Hur är det med de här AI-modellerna, OpenAI, Anthropic? Om de skulle börsnoteras, skulle de då vara intressanta utifrån några kriterier?

Det var någon gång 2018–19. Av någon underlig anledning minns jag den tiden väldigt väl. Och så kom pandemin, och sedan har vi den här andra hälften. Jo, Hannes, vår grundare, frågade om de här molntjänstverksamheterna när Amazon, Google och Microsoft byggde upp sina molntjänster då, att vad är det som skiljer dem åt, vad? Finns det något som skiljer dem åt, har någon av dem en bättre intäktsmodell och har de någon diffraktionsfaktor? Och vi fann väl egentligen inget annat svar på det än att det nu finns tre aktörer, där Amazon hade kommit långt och Google och Microsoft låg lite efter. Vi lärde oss senare att särskilt Microsoft kunde integrera molntjänstverksamheten väldigt bra i befintliga tjänster, så att det faktiskt är väldigt svårt att slita bort molnaffären från företaget. I enterprise-lösningar. Ett långt svar på detta nu. Jag ställer frågan här: vilken språkmodell skiljer sig mer åt från en annan?

En bra fråga.

Jag vet inte. Det kommer alltså en bättre språkmodell varje månad, eller i alla fall numera varje kvartal. I det ögonblicket känns det som att wow, det här är helt otroligt, att den gör så här, och sedan går det en stund igen och så kommer det återigen någon lite. Om det finns någon, så är det den här kinesiska. Nå ja, och dem har vi ju egentligen inte ens hunnit prova ännu. Eller i alla fall inte jag själv. Jag tror att det finns sådana här brangentusiaster även i Finland som redan har fått tag på dem. Men jag skulle inte ge mig in på något sådant, eftersom jag inte vet vem av dem som kommer att bli vinnaren. Det är oerhört svårt att säga.

Någon är av den åsikten att när man har sin egen assistent, vare sig det är Claude eller ChatGPT eller vad som helst, att när man kommer så bra överens och känner sig så trygg med den, att man inte kan bygga ut. Det uppstår till och med en sådan emotional lock-in. Men men. Sannolikt är det ganska enkelt. Att ändå flytta all den informationen. Till och med samma assistent som tilltalar dig vackert flyttar ju över till en annan språkmodells plattform. Och det blir återigen god morgon och hur kan jag hjälpa till.

Någon sa att när jag läste några recensioner, så sa de att det här språket. Han gillade den här kinesiska språkmodellen just eftersom den var så artig mot honom. Javisst, javisst.

Det vill säga en total oförutsägbarhet enligt min mening.

Jo, den här sektorn är svår att följa, om än väldigt intressant. Men hur är det med de andra? Magnificent 7-företagen, ni har ju haft Microsoft och Google i fonden under väldigt lång tid. Microsoft är väl det åtminstone någonstans. Det är nog det största.

Det är det för tillfället. Faktum är att det gick för Microsofts del som vi minns i början av det här året, att det kom det här hotet om AI-disruptionshot och Microsoft var alltså rekordbilligt. Alltså på det sättet, när man tittade på multiplarna. Och på det sättet, det sjönk alltså som värst där i februari med minus 30 procent jämfört med årets början. Ja, och det har inte hänt Microsoft på väldigt länge. Vi gjorde en ganska stor omanalys av om det finns ett disruptionshot här på någon tidslinje, och vi kom fram till slutsatsen att det inte borde finnas. Och vi köpte alltså Microsoft i februari, april och juni. Vi köpte antagligen tre procentenheter till, och det berodde på att det redan hade fallit till fjärde eller femte största från sin förstaplats.

Och nu i juli, när det gav ett enormt bra resultat, så har det varit den bästa stigaren. Det är ett långt svar, Microsoft är nu den största posten. Det är till och med lite för stor post nu, det är nästan 9 procent av portföljen, vilket gör att vi sannolikt kommer att minska det lite här nu. Inte för att det är ett dåligt företag, utan för att det börjar bli en för stor post.

Jo, Microsoft har ju. De har fingrarna med överallt, och ofta kommenteras det att deras produkter kanske inte är så bra. Men om du är ett enterprise-företag använder du Teams. Många säger att Slack är bättre än Teams, men Teams är tillräckligt bra. Sedan har du alla de andra Excel och PowerPoint och de andra prylarna kopplade dit, så det är väldigt svårt att lämna det där Microsoft-universumet när man väl är där.

Jo, den enorma Azure, molnaffärsområdet, som är integrerat i företags enterprise-system, att ändra på det så bara. Vi har intervjuat en del affärs- och it-chefer för stora börsnoterade företag som verkar utomlands och frågat dem hur det ser ut för er, kommer ni att byta ut dessa och börja använda AI-verktyg, och då får man två svar. Det första är att vi inte bara kommer att byta till några AI-lösningar, eftersom verksamheten inte får. Det här utgör ingen risk för verksamheten. Det vill säga, vi vill ingå långa avtal med de befintliga aktörerna. De kan pressa priserna på Googles eller Microsofts molntjänster lite nu, eftersom de vill göra långa avtal om detta. Men stora företag kommer alltså inte att göra snabba ändringar. Det andra perspektivet är å andra sidan att de alla för närvarande undersöker piloter. Hur AI kan utnyttjas i olika processer och funktioner och aktiviteter? Det vill säga, alla stora företag har piloter på gång i det här avseendet.

Jajamän. Och de här personerna du pratade med vill inte ta den yrkesmässiga risken. Ingen byter ut ett vibe-kodat CRM mot Microsofts system eller Salesforce, eller Microsofts lösning byts inte ut mot vibe-kodade system. Det är en enorm risk yrkesmässigt.

Så är det, och visst kan man göra så att man testar i en enhet i Nederländerna. Hur det skulle kännas om vi hade en sådan här vibe-kodad modell där ingen längre loggar in i HubSpot eller Salesforce eller någon annanstans, utan att du har en sådan enda vy som samlar information från olika system där, och så testar man det där och tittar väl på det och så vidare. Men om det då visar sig. Skulle vara riktigt bra, så är implementeringen i ett globalt företag. Det är ju inget litet beslut.

Verkligen inte. Ni har även Google av de där Mag 7-bolagen, men har ni tittat på de här andra Magnificent 7-bolagen? Det finns ju.

Jo.

En stor hop bra företag.

Det här är en fråga som. Vi får ganska ofta höra vid olika bord i Europa och annorstädes, att varför har ni inte Nvidia? Det här är den. Det här är alltid den andra som man alltid frågar om. Varför har ni inte ASML? Men om jag svarar på den första, Tesla, det uppfyller inte våra kriterier. Det är för mycket oförutsägbarhet där. Vi gillar inte det. Amazon, molntjänster skulle vara en härlig affärsverksamhet, men resten var inte lika intressant för oss. När det gäller Amazon, hjälp mig lite. Vad har vi? Meta. Meta.

Vi har undersökt det två gånger, och vår brist är att vi inte förstår tillräckligt väl att på den tiden då det fortfarande var Facebook och inte fanns Instagram, så förstod vi inte hur folk stannar kvar där. Att om det kommer någon annan motsvarande plattform för sociala medier, kan folk byta till den med en gång? Nå, nu ser vi ju att när Instagram kom, nja Meta köpte det väl, så är Facebook en plats för pensionärer och alla i vår ålder som har något mått av självaktning är på Instagram. Men de unga är inte där längre. De har redan gått till TikTok. Det vill säga återigen detta. Vad är deras lock-in. Nå, vi hoppade inte på det då. Var det ett misstag eller inte? Jag kan inte ta ställning till det nu eftersom jag inte har följt Meta så noga.

Ja, jag har själv tittat väldigt mycket på Meta nu, för om vi går in på det där disruptionshotet så är det så. Jag har tittat mycket på Meta, det är ju fascinerande att de har 3,6 miljarder dagliga användare. Det vill säga på WhatsApp, Messenger, Facebook, Instagram och Threads. Jo, Threads, och dessutom de här hundratals miljoner annonsörerna som annonserar på de här deras plattformar för sociala medier. Så jag har funderat på det här med Meta ur det perspektivet att eftersom de också har de här andra satsningarna, att de har Meta Compute, det vill säga en konkurrent till AWS, Azure eller Google Cloud Platform, att de har de här satsningarna. Sedan har de de där AI-glasögonen, de där titthålsfotograferingsglasögonen, och nu har de nyss lanserat just den här Meta AI, som har klättrat till toppen av nedladdningsstatistiken de senaste veckorna. Den har 4,9 stjärnor i App Store, och den här veckan har försäkringsbolagen också skjutit i höjden på grund av den, eftersom man kan jämföra försäkringar med den, vilket gör att de här företagen som kanske kallas kvalitetssökare. De här försäkringsbolagen, deras aktier har sjunkit mycket kraftigt på grund av denna AI-rädsla. Vad kan man göra med Muse? Sedan har de här Shopify och andra aktörer integrerats i Muse, så att man kan. Om du driver en e-handelsbutik kan du köpa till exempel skor till ditt barn via en AI-agent i din webbutik som är byggd ovanpå Shopify.

Okey, okey.

Byggd. Det är intressant om Meta upplever sin egen Gemini-stund? Ni har ju diskuterat det här med Verneri, när Google hade det jobbigt med Gemini och sedan lanserade den. Gemini som var en bra modell, och sedan började aktien stiga igen.

Även nu är Gemini på tapeten igen. Ingen pratar om det, men lyckligtvis går det bra för Alphabet i övrigt, men ja ungefär så. Väldigt spännande med de där revideringarna på den sidan. Och av de andra skulle Nvidia förmodligen ha varit det företag som av de så kallade. Nu för tiden skulle platserna för Magnificent 7 nog redan ha skiftats lite, om det finns andra företag där. Men Nvidia skulle det ha varit, och vi har undersökt det minst två, om inte tre gånger under de senaste 10 åren. Och om vi hade gått med där vid skiftet 2018–2019, så hade det varit en vansinnigt bra investering. Men eftersom det tyvärr var för mycket fokus på gaming- och gaminggrafikprocessorvärlden, ansåg vi att marknaden var för liten och oklar. Och det var inget tal om AI då.

Ja, det var väldigt oklart, jag tittade just på Nvidias siffror, för 10 år sedan kom 90 procent av omsättningen. Från det här med gaming, och det sades ingenting om det här med datacenter. Det har vänts upp och ner nu, så att datacenter är 90–90.

Nåja, nu skulle jag inte säga det. Nvidia är ett helt fantastiskt företag, men orsakerna till att vi inte är med där, nästa gång. Det var redan priset, eftersom vi naturligtvis inte förstod hur enorm slutkonsumtionen kunde bli i förhållande till att priset redan hade stigit. Det vill säga, vår vinstavkastning fem år framåt gav ett lite negativt resultat, och det tredje har sedan varit detta. Varför vi inte har gått in de senaste åren, trots att det har funnits ingångspunkter där, är femårsperspektivet från och med nu, att kan det fortsätta, den efterfrågan så stark som den har varit. Och med vetskapen om att TSMC, som är deras viktigaste underleverantör och i praktiken tillverkar de där chippen, mycket väl skulle kunna sänka bruttomarginalen, om de undrar varför den inte gör det. Och sedan å andra sidan här bland kunderna Alphabet, i synnerhet Google, som tillverkar och designar sina egna chip. Det vill säga, enligt vår mening kan konkurrensintensiteten komma att öka.

Jodå, alla de här Mag 7-bolagen utvecklar ju sina egna chip eftersom Nvidias chip är så dyra, så det kommer ständigt nyhetsflöden om de här Mag 7-bolagen att var och en av dem utvecklar, att någon har tagit ett steg framåt.

Japp.

Vidare.

Att i princip borde inte Nvidia kunna klara av att konkurrera mot så stora konkurrenter på sikt, men hittills har det visat sig bli något annat.

Javisst. Och vi talade om det här med disruption. Så vilket företag har ni kanske i er fond som ni är mest rädda för av alla? Och är det Microsoft? Vad har ni köpt mer av det?

Nå, nu har vi inte det. Javisst. Alltså, en sund skepsis och rädsla är minst sagt, att om jag skulle behöva välja mellan entusiasm och skepsis samt rädsla, så skulle jag hellre alltid befinna mig i det här lägret med rädsla och skepsis. Även om det känns som en lite orimligt realistisk livsstil. Inom aktieinvesteringar är en överdriven entusiasm för teman och ämnen. Så är det, så är det. Det är enligt min mening farligare. Vad är vi då särskilt oroliga för i den där portföljen? Nå. Just i detta ögonblick har jag ingenting som skulle orsaka någon enorm spänning. Vår portfölj är i sin helhet lite mer defensiv än den var i början av året till exempel.

Alltså, alltså. Det vill säga att det finns 38 procent industri där, halvledare eller i den värdekedjan finns det säkert 15–16 procent fortfarande. Sedan har vi ännu ganska mycket sådana här hälsovårdsföretag eller underleverantörer. Där finns det sedan en del av det här detaljhandeln, Costco, så jag tvingas göra er besvikna. Men jag har inte ett enskilt företag här. Som skulle oroa mig särskilt mycket.

Okej jaha, det gör inget, men om man tänker på den här er fonden, så hade ni den här AI-vikten? AI-exponering? Vikten var ju tidigare lite högre. Så tja, hur mycket avkastning anser du finns att hämta i det här temat ännu?

Alltså jag tror inte att vi är. Vi har ännu inte sett den verkliga toppen för denna AI och dessa halvledare, så det kommer med säkerhet en ännu större våg. Och samtidigt som man säger detta, så fortsätter ingen cykel eller träd för evigt. Så, så. Det vill säga att vid någon punkt börjar det åtminstone mattas av. Den investeringscykel som marknaden sedan reagerar på på något sätt. Oftast är det negativt, om den inte redan förutser det vid någon punkt. Så som till exempel nu under de senaste ett par månaderna.

När det nu finns. Världens stora AI-ledare har varnat för att man nu borde sakta ner och sätta det här odjuret i en bur. Så nå så vidare. Det betyder ju inte att cykeln håller på att försvinna. Men återigen genom storytelling har det orsakat något negativt för denna aktie. Men det lönar sig för oss att alltid hålla företagets affärsområde och dess aktiekurs åtskilda. Och denna aktiemarknad och marknaden i synnerhet är sådan. Den är så nervös. Den är tidvis överentusiastisk, helt håglös, och det lönar sig inte att fundera för mycket på det, utan försöka titta på dessa halvledarföretag och se vilka av dem som kunde vara sådana efter fem, rentav tio år. Hur stora skulle de kunna vara? Vad skulle deras vinst kunna vara? Och nog kommer aktiekursen att återhämta sig därifrån sedan, men man borde bara kalla och krassa hålla de där åtskilda.

Hur är det sedan, då vi tidigare talade om att marknaden är lite sådan. Blandad. På sätt och vis kan marknaden fokusera på endast ett tema i taget. Det är det där AI-temat. Men nu för tiden har till exempel dessa konsumentvaruföretag. De här har ju kommit ganska kraftigt ner där i sin egen. Nike har väl sjunkit med typ 40 procent, McD har kommit ner. Ganska mycket. Det största fallet på 20 år sedan coronan. Nike har kommit ner 80 procent. Chipotle minus 50 procent ner. Så, dessa har ju historiskt setts som kvalitetsföretag, och ni har säkert också undersökt de här bolagen. Så vid vilken punkt börjar Sifters Mordors öga spana efter dessa konsumentvaruföretag? Ni har ju fler av de här B2B-företagen.

Och det här är en underlig sak, eftersom särskilt professionella investerare i Europa har förvånat sig över varför vi har sådana avkastningar i år och i fjol, medan andra kvalitetsfonder. Man måste alltid komma ihåg att vi var och en har en enda strategi, att vi inte är sådana all-allt-i-allo som kan titta på lite vad som helst. Vi försöker hitta mycket kvalitativa företag, och varför är våra avkastningar bra och andras kvalitetsstrategier dåliga? Jo på grund av att de har haft sådana här konsumentföretag där, som, precis som du sa, har varit mycket omtyckta, mycket estimerbara och så vidare.

Tills de inte längre var det.

Nå så. Och samma sak hände SaaS-bolagen för 3–4 år sedan. Allting som var kopplat till en så kallad ARR eller MRR, till sådana här licensmodeller för abonnemangstjänster, så de var ju sådana att halleluja.

Marginalvärdena var eviga.

Precis så, att det skalas så enormt bra. Förresten, jag sa faktiskt inte i januari, eller jo, det sa jag när jag intervjuade Verneri, att enligt min mening har marknaden överreagerat på mjukvaran. Mjukvaruföretagens disruptionsrisk, och nu har ju ganska många av dem återhämtat sig i en rebound. Nå, jag var ingen spåman, men jag menar att marknaden ofta överreagerar. Nike, Chipotle. Andra konsumentföretag. Lyxmärkena har sannerligen kommit ner väldigt mycket. Aktiekurserna, och orsaken till det är i synnerhet att värderingsmultiplarna har sjunkit.

Nikkes omsättning har förblivit ungefär densamma de senaste fyra åren. Den har inte vuxit. Inte har den sjunkit fasligt mycket heller, men den har inte förändrats. Dess bruttomarginaler och operationella marginaler för företaget har gått lite till det sämre, men inte alls någon sådan explosiv nedgång eller ras. Det vill säga att affärsområdet i sig har inte förändrats nämnvärt. Inte gick det till det bättre heller i och för sig. 20 procent för en aktiekurs i ett sådant jätteföretag är alldeles enormt. Att det är just så. Jag skulle säga att det sannolikt kommer att ske för Nike. Aktiekursen kommer att få en rebound vid någon punkt, och detta är nu alltså inget investeringsråd, men så brukar det gå. Återhämtar sig Nikes varumärke och företags affärsvärde till en ny tillväxtbana? Det vet jag inte.

Man kan alltså dra slutsatsen av detta att vi sannolikt inte investerar i alla. Javisst, eftersom även om man kanske skulle få en aktiekursuppgång på 20–30 % där och kunde kamma hem små vinster, så skulle jag inte vilja behålla det företaget i portföljen i fem år nödvändigtvis, eftersom vi inte har någon visibilitet alls. Hur återställer Nike varumärket, det eftertraktade varumärket?

Konkurrenterna har kört förbi. Konkurrenterna växer ju i alla fall där. Har misslyckats med varumärkesgrejerna.

Om du åker och besöker Kina eller asiatiska länder, där Nike för några år sedan ännu var ett mycket eftertraktat namn, syns det inte längre till. Där finns alla lokala toppmärken. Det har förlorat konkurrensen där i vart fall. Jag vet inte när du senast gick och köpte just Nikes skor eller tröjor.

Eller det har jag inte, jag har inte köpt någonting på flera år. Nikes grejer.

Det har inte samma varumärkesglans som det hade ännu då. Och jag minns ännu som ung pojke, att de åtråddes, de där några, de.

Just så.

Just så. Ja, och det är egentligen anledningen. När vi sedan får frågan att nå, varför har ni då inte de här konsumentvaruföretagen, lyxföretagen eller andra? Just det att vi inte har förmågan att förutse fem år framåt hur människors, konsumenternas beteende och olika passioner och varumärkesvärden förändras. Att det är en väldigt spännande sak. Men säkert kan någon se det också. Men de har inte samma estimerbarhet som det att du säljer den där maskinen på tusen kilo och ett femårigt serviceavtal.

Jodå. Tack Santeri för den här intervjun, det var mycket givande.

Trevligt. Tusen tack!