Är demografin en okänd broms för den finska ekonomin?

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-11-27 06:00 GMT. Ge feedback här.

Finansministeriet förbereder sig återigen för att sänka Finlands estimat för ekonomisk tillväxt, på grund av en okänd broms. Denna broms kan finnas närmare än vi tror, nämligen djupt inom befolkningsstrukturen.

Bruttonationalprodukt till fasta priser, 2010=100

Källa: LSEG

Finland: Ekonomisk tillväxt, %

Källa: LSEG

På investeringsmässan uttryckte många besökare sin oro över Finlands ekonomiska situation. Många frågade varför vi har hamnat så långt efter resten av euroekonomin. Orsakerna kan sökas i förmögenhetseffekten som orsakas av fallande bostadspriser, cyklikaliteten och den skada på konsumentförtroendet som hotet om arbetslöshet medför. Mikko Spolander, chef för finansministeriets avdelning för nationalekonomi, sade förra veckan i en intervju med HS att ministeriet kan komma att sänka sin ekonomiska tillväxtprognos för Finland för innevarande år. ”Inom euroområdet har prognoserna reviderats uppåt, men i Finland nedåt. Det finns en broms i den finska ekonomin som saktar ner den ekonomiska återhämtningen och undergräver tron på framtiden", konstaterade Spolander.

Denna broms kan mycket väl redan vara bekant för läsaren av makroöversikten, nämligen vår demografiska struktur, som har börjat påverka negativt tidigare än i många andra ekonomier. Den dåliga nyheten är att eftersom ändringen är djupt rotad i ekonomins strukturer och inte cyklisk, kan man inte göra mycket åt det. Den goda nyheten är att det går mot det bättre.

Vi befinner oss mitt i en demografisk tornado

Finländarnas antagande har till stor del varit att de största ekonomiska effekterna av befolkningens åldrande ännu ligger framför oss. Vi är dock redan mitt i en demografisk tornado här i Norden. Detta framgår av både Mauri Kotamäkis och Jonne Lehtimäkis forskningsrapport och EVAs studie Vanhusvalta som publicerades i början av året, där båda fokuserade på att modellera de ekonomiska effekterna av åldrande i Finland. Detta ger en exceptionell möjlighet att granska den inhemska utvecklingen istället för den i stormakter. Resultaten av studierna är häpnadsväckande, och de viktigaste slutsatserna har sammanfattats nedan:

1) Finlands ekonomiska problem förklaras delvis av den snabbaste åldrandet i Europa. Detta påverkar bland annat produktiviteten när arbetskraften övergår till tjänster med lägre produktivitet, samt den offentliga skuldsättningen, där en allt större del går till kostnader för åldrande.

2) Finlands bruttonationalprodukt per capita år 2019 har varit 16–28 procent lägre jämfört med en situation där snabb åldrande inte hade inträffat (granskningsperioden åren 2010-2019).

3) Åldrandets produktivitetsminskande effekt var 8–14 procent och den skuldkvotsökande effekten var 26–28 procentenheter under åren 2010–2019.

4) Problemen kopplade till den åldrande ekonomin i Finland kommer att lindras i framtiden, men långsamt. Perioden med snabb åldrande fortsätter i Finland under detta årtionde (2020-2029), och den påverkar negativt både BNP per capita-förhållandet (-12,8 %) och produktiviteten (-7,6 %). Situationen lättar nästa årtionde (2030-2039), då BNP/capita-tillväxten skulle vara "endast" -3,8 % och produktivitetseffekten -2,3 %. Även effekten på den offentliga skuldsättningen skulle minska, enligt studien.

Resultaten berättar sin egen historia om att demografin kan ha en ännu större inverkan på en liten öppen ekonomi som Finland än på större länder. Vidare har den redan observerade försämringen av produktiviteten förklarats på många sätt, från ekonomisk strukturförändring till valutaunionen, men åldrandet erbjuder också mycket trovärdiga svar.