Finanslingo enkelt förklarat: Inflation och deflation

Inflation

Inflation innebär en allmän höjning av prisnivån och är motsatsen till deflation, då pengarnas köpkraft ökar. Vid inflation urholkas pengarnas värde och du får en mindre mängd varor och tjänster för samma köpbelopp. Inflationen gynnar i praktiken de som lånar och missgynnar de som sparar.

Man mäter inflationen genom att beräkna hur mycket konsumentpriserna har stigit under en 12-månaders period. Om inflationen är 2 % innebär det att konsumentpriserna är 2 % högre än för 12 månader sedan.

Orsakerna till inflation kan vara flera. Inflation kan uppstå om efterfrågan i ekonomin är stark och det råder högkonjunktur. Då finns det många som efterfrågar varor och tjänster och företagen har lättare att höja priserna.

Det kan även uppstå infltion om företagens produktionskostnader ökar, till exempel löner, energi, eller andra kostnader på element som används i produktionen. Företagen kan då komma att höja priserna i takt med kostnadsökningarna.

En viktig faktor som påverkar inflationen är vilken inflationsnivå hushållen och företagen förväntar sig framgent. Om förväntningarna är att inflationen kommer att vara hög, så anpassas löneanspråk och priser i enlighet med det. Detta, i sin tur, resulterar i att pris- och löneökningarna blir höga, vilket i sin tur upprätthåller förväntningarna osv. 

Styrräntan som penningpolitiskt instrument

Centralbanker har inflationsmål som de påverkar genom reglering av styrräntan. Styrränta är den nivå som centralbankerna fastställer och som de lånar ut pengar till bankerna för. Styrräntan är alltså ett penningpolitiskt instrument som fastställer priset på pengar. 

Om inflationen i Sverige är lägre än målet på 2 % kan Riksbanken påverka ekonomin och bidra till att inflationen stiger genom att sänka styrräntan. Detta ökar aktiviteten i ekonomin och bidrar till en svagare växelkurs. På motsvarande sätt kan Riksbanken höja styrräntan om inflationen behöver dämpas.

Deflation

Deflation innebär en allmän sänkning av prisnivån i ett land och att pengarnas köpkraft ökar. Deflation är motsatsen till inflation, då prisnivån istället höjs och pengar förlorar sitt värde.

Deflation är i praktiken mycket ovanligt i modern tid. Det förekommer främst i samband med djupa lågkonjunkturer, såsom krisen under 1920-talet.

Varför är deflation negativt?

Deflation är ett negativt fenomen, som aktivt bekämpas. En situation där ”allt är billigare i morgon” leder till att  såväl hushåll, som företag avvaktar med att konsumera, investera och anställa. Detta påverkar konjunkturen, arbetsmarknaden och företag negativt och leder på sikt till lågkonjunktur och massarbetslöshet. Kortsiktig deflation kan bero på teknikaliteter och är sällan någon större källa till oro.

Stagflation

Stagflation är ett tillstånd i ekonomin som kombinerar stagnation (stillastående) och inflation. Det innebär en situation med lågkonjunktur, hög inflation och hög arbetslöshet.
Läs mer om stagflation i vår artikel ”Vad innebär stagflation”. 

Guldlocks-ekonomi

 
En Guldlocks-ekonomi, även kallad “Goldilocks” definieras av full sysselsättning, stadig tillväxt och låg inflation. Termen ”Goldilocks” är en referens till barnsagan om Guldlock och de tre björnarna, som beskriver förhållanden som är "precis lagom". En Goldilocks-ekonomi kan vara resultatet av att Federal Reserve och centralbanker upprätthåller en balans mellan ekonomisk stabilitet och stabil tillväxt, vilket är fördelaktigt för investerare. Eftersom det är svårt att uppnå och bibehålla dessa förhållanden är en Goldilocks-ekonomi vanligtvis tillfällig.

Källor:

Ekonomifakta.se
Riksbanken