Vi har annonserat en affär som kommer att genomföras under Q4. Vi sålde en fastighet som blev vakant. Vi sålde den till en bostadsutvecklare som säger sig kunna göra något trevligt med den i Lidköping. Det rör sig om en affär på cirka 150 miljoner kronor. Sedan har vi i inledningen på kvartal fyra annonserat försäljningen i Sollentuna om 160 miljoner kronor. Så totalt 310 miljoner kronor har vi i pipen spikat för kvartal fyra. Marknaden är i sig lite piggare och lite mer selektiv. Marknaden är lite piggare. Bostäder, fortfarande tillsammans med logistik, får väl betraktas som det hetaste. Där ser vi också utländska intressenter. Kommer man till övriga segment så ser vi inte lika mycket utländska aktörer, utan då är det mer inhemska. Ser vi till fastighetsmarknaden och på lokal nivå så ser vi en tilltagande aktivitet från de lokala aktörerna. Det är väldigt glädjande. Det här drivs av en fortsatt attraktiv kapitalmarknad, framför allt för de som har en god rating där man fortsatt får fina villkor, och att bankerna är väldigt positiva till nyutlåning och omsättning av befintliga krediter. Det råder bra konkurrens om fastighetskrediterna inom banksystemet idag. Framledes. Framledes kommer vi självklart att fortsätta prioritera selektiva försäljningar. Vi tittar hela tiden på möjligheter där vi kan kliva ur fastigheter som vi anser att någon annan kan göra något bättre med. Där vi ser att det inte är nödvändigt för oss att sitta kvar med dem. Någon annan tycker att det kan vara trevligt att komplettera sin portfölj med dem. Då är vi villiga att sälja. Och det är för att vi vill få ned portföljens skuldsättning och stå starkare framgent. Det är ett väldigt uttalat mål.
Jag kan kommentera. Yielden på portföljen. Den smyger upp och det är ticks som vi ser här i kvartal tre. Det beror på högre yielder och det är framför allt vår fastighetsportfölj som har fått en smäll det här kvartalet. Det beror på att de hyresgäster som lämnar har flyttat. Framför allt Ericsson som man har läst om i Kista, och det påverkar osäkerheten i området och det höjer yielderna. Det är framför allt på kontorsmarknaden där det kommer få en effekt. I övrigt vill jag påtala att det gäller lager- och logistikfastigheter. Lager- och logistikfastigheter i Kista. Där är marknaden väldigt stark. Där är det precis som vilken annan fri marknad som helst i en storstad. Det är uteslutande kontorssidan som vi känner att det kommer bli lite tuffare. Det är klart att det sker stora avflyttningar. Så här behövs det ett stort arbete. Det är ett otroligt attraktivt läge sett i Sverige. Sett i Stockholm, sett till kommunikationer och stora investeringar som gjorts, så har området alla förutsättningar. Men det krävs ett fortsatt oerhört fokuserat arbete för att vända på detta. 6,2 % har vi i genomsnitt i värdet, upp från 6,1 %, som har legat under de tre senaste kvartalen. Ser man till de finansiella nyckeltalen så har faktiskt aktien gått upp rullande 1,7 gånger. Vi har en LTV som ligger hyggligt stabilt på 5,6 %. Den hade ju kommit ner om vi inte hade haft nedskrivningar. Men i takt med att vi har skrivit ner, och nu i och med Kista, så kom den tyvärr inte ner utan den ligger fast på 5,6 procent. Vi har räntebärande skulder på närmare 29 miljarder, netto räntebärande skulder på cirka 25 miljarder, finansiella tillgångar på 3,7 miljarder i bokslutet, och vi har en genomsnittlig ränta, average interest cost, på 4,1 %. Den har faktiskt kommit ner. Så där står vi idag. Det här visar att trenden planar ut på alla nivåer och ambitionen från bolaget är att stärka de finansiella nyckeltalen framåt. Därav ytterligare försäljningar i pipen. Räntetäckningsgraden är 0,7. Ser ni grafen här och snitträntan på 4,1 %? Vi ser en svag, svag, svag trend nedåt. Där får man givetvis vara på det klara med att det kan komma räntehöjningar framgent. Där har vi också ett av skälen till att vi prioriterar att stärka balansräkningen. Den utestående volymen fortsätter att krympa. Vi har gått från dryga 12 miljarder i total bond och hybrid till idag 3,8 miljarder. Nästa obligationsförfall sker i januari nästa år. Det ligger på 976 miljoner. Det här är en målsättning att lösa detta. Det är möjligt att marknaden vill ställa upp och vill rulla en del på vettiga nivåer. Men ambitionen är klar. Det är att få ner skulden totalt sett och minska beroendet av kapitalmarknaden på sikt. Och de här 6 miljarderna är planerade att lösas bort. Då kommer vi ner till 2,8 miljarder och då börjar vi närma oss den där kapitalmarknaden. Marknaden kommer tycka att det är intressant att ni inte är överviktiga, utan att man börjar med en liten undervikt i namnet, vilket vi ser som positivt. Ska du ta nästa bild? Ja, du tar den. Ja, jag tar den. Jag tar den. Hur ska vi skapa värde framåt genom Capital Management? Hur ska vi hantera våra likvida medel? Det kan vi. Det finns flera olika verktyg i verktygslådan. Man kan också köpa aktier. Det har vi gjort. Vi har köpt aktier för 550 miljoner kronor under året. Det har varit en blandning av både stamaktier av serie B samt preferensaktier. De har alla sina specifika karaktäristika. Där ser vi möjligheter framöver att vi kan fortsätta med detta. Vi har ett rullande program för det. Vi har tillgångar i bank och det är en likviditetsbuffert som vi har. Det känns väldigt bra inför kommande obligationsförfall att ha denna buffert liggande. Det har varit gynnsamma placeringar. De har tappat lite nu på slutet. Förvisso över börsen, men hittills har det varit väldigt gynnsamt för oss. Vi har fått fina utdelningar, och det var hela syftet med placeringarna. Värdemässigt har vi nått en riktigt fin topp. Vi realiserar en del här i början av året. Alla banker har fått sig en liten släng av kapital- eller kreditfrossa och lite oro. Det talas om att man ska stärka kapitalbasen i framför allt SEB och Nordea, och det har skapat en viss oro i sektorn som helhet. Sedan har också bankerna internationellt kommit ner lite. Så värderingen har sjunkit något på slutet. Men vi är fortsatt väldigt positiva till de här innehaven. Men som sagt, det är en likviditetsbuffert och den har hittills utvecklats väldigt väl. Utdelningarna under året uppgår till 302 mkr. I vårt resultat för det senaste kvartalet uppgick utdelningarna till 51 miljoner kronor. Det har gynnat oss väldigt fint i kvartal fyra. Nu kommer vi inte att få några utdelningar. Det kan man vara klar med. Det är en bank som delar ut dem, så beakta det i prognoserna när man räknar framåt i kvartal ett och kvartal två. Då levererar bankerna rejäla utdelningar igen. Sen är det vissa banker, till exempel Nordea, som har utdelningar. Även i kvartal tre. Men som sagt, det är inte ristat i sten att vi ska ha kvar de här innehaven. Vid utdelning kan kapitalet omplaceras. I attraktiva fastighetsaffärer också. Eller lönsamhetskull, vilket är väldigt trevligt här. Här Sebastian, kan du berätta om ett solid track record hos hyresgästen? Vad tycker du om oss? Gör vi ett bra jobb? Vad tycker våra medarbetare? Hur klarar vi oss? Hur ser det ut nyckeltalsmässigt gällande energin? Absolut. Hållbarhetsarbetet är en integrerad del av vår fastighetsförvaltning. För oss handlar det både om att minska miljöpåverkan och att stärka våra fastigheters långsiktiga attraktivitet och konkurrenskraft. Energieffektivisering är givetvis en viktig del av arbetet. Den genomsnittliga energianvändningen i portföljen uppgick 2025 till 74,2 kWh per kvadratmeter, vilket är bättre än vårt mål om 75 kWh per kvadratmeter. Vårt långsiktiga mål är att nå 65 kWh per kvadratmeter till 2030. 33 % av fastighetsvärdet utgörs av gröna tillgångar, och vi fortsätter att arbeta systematiskt med såväl kundnöjdhet som medarbetarengagemang. Det är ett långsiktigt arbete som både minskar risken för ökade driftskostnader och bidrar till att stärka fastigheterna samt bolagets kvalitet och värde över tid.
Och avslutningsvis, om vi ska sammanfatta våra prioriteringar framåt, så har Corem en stark grund att bygga på. Vi har en geografiskt koncentrerad portfölj i stora städer och tillväxtregioner. Vi har utvecklingsmöjligheter i portföljen och en stark intern kompetens inom förvaltning, uthyrning, projektutveckling och hållbarhet. Det viktigaste för oss just nu är inte att göra allt utan att prioritera rätt. För det första så ska vi öka uthyrningsgraden och förbättra lönsamheten i den befintliga portföljen. Det andra är att vi ska stärka balansräkningen, minska skuldsättningen och förbättra kassaflödet. Och för det tredje ska vi fortsätta att vara, och kanske ännu hårdare disciplinerade i våra investeringar, och prioritera den typen av projekt och anpassningar som stödjer nya uthyrningar och stärker intjäningen. Transaktioner kommer fortsatt att vara ett verktyg för att minska skuldsättningen. Att renodla portföljen förbättrar möjligheterna vad gäller transaktioner. Kommer vi att öka tempot? Den röda tråden är enkel: Högre uthyrning, bättre driftnetto, starkare kassaflöde och starka kassaflöden skapar förutsättningar för lägre skuld över tid.
Med det sagt tackar vi för den här stunden och öppnar upp för frågor.