Vi har granskat försäljningsutvecklingen för nordiska lågprisbutiker under årets första del, särskilt ur ett finskt marknadsperspektiv. Vi har utelämnat företagens resultatutveckling i denna översikt, då vårt syfte är att beskriva en eventuell vändning i marknadsefterfrågan. Siffrorna vi presenterar täcker huvudsakligen Q1, även om nästan halva året har gått. Det är viktigt att notera för nästan alla aktörer att utvecklingen under årets första del har varit stark i förhållande till jämförelseperioden, samtidigt som marknaden för dagligvaror också har utvecklats väl enligt offentlig statistik.

Marknadsmiljöns återhämtning har märkts särskilt i Finland

Källa: Företagens investerarrapporter

För nästan alla börsnoterade lågpriskedjor har försäljningsutvecklingen i Finland varit ganska positiv under början av 2026. Vi tittar särskilt på utvecklingen för jämförbara butiker, eftersom detta bäst bestämmer den strukturella utvecklingen av efterfrågan. För inhemska aktörer som Tokmanni (+5 %) och Puuilo (+8 %) har försäljningen i jämförbara butiker vuxit starkt under början av året. Även Clas Ohlsons organiska tillväxt nådde höga siffror (+9 %), även om denna siffra inkluderar en ny butik. För Rusta bedömer vi att utvecklingen i Finland har varit något svagare, då Rustas Övrigt-segment (Finland står för majoriteten av segmentets försäljning) hade en jämförbar omsättningsminskning på en procent under februari-april. Det bör dock noteras att Rustas jämförelseperiod var exceptionellt stark (jämförbar tillväxt på 9 %), vilket enligt vår bedömning tynger ner nyckeltalet något. Vi tror att den goda utvecklingen för lågprisbutikerna delvis beror på en förbättrad marknadsmiljö, men samtidigt påverkas den av en strukturell ökning av populariteten för billiga inköp samt ett gradvis expanderande butiksnätverk för lågprisbutiker.

Vissa indikatorer talar för en vändning på marknaden

Än så länge är det för tidigt att konstatera att marknaden har vänt till långvarig tillväxt, med tanke på den fortfarande låga nivån av konsumentförtroende. Utvecklingen av konsumentförtroendet och handeln har på sistone varit motsägelsefull, vilket vi anser försvagar situationens förutsägbarhet. Inom den finska detaljhandeln har dock flera positiva indikatorer observerats (t.ex. stigande genomsnittliga köp och ökad efterfrågan på dagligvaror/premiumprodukter), vilka vi anser tyder på en viss positiv förändring i konsumentbeteendet.

Osäkerhetsfaktorer svävar dock över resten av året

Enligt vår ståndpunkt är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna och potentiellt hämmande faktorerna för resten av året inflationspressen som följer av det högre oljepriset. Hittills har endast oljebaserade produkter uppvisat mer betydande prishöjningar i butikerna (Inderes uppskattning 5-10 %), men vi tror att aktörerna gradvis kommer att överföra de ökade kostnaderna till kundpriserna på ett bredare plan. När kärninflationen stiger uppstår också ett tryck för prishöjningar över hela sortimentet. Enligt vår ståndpunkt är den viktigaste frågan hur konsumenterna reagerar på en situation där priser och räntor stiger, samtidigt som de har en rekordstor mängd disponibel inkomst. Vår ståndpunkt är att konsumtionstillväxten gradvis kommer att avta mot slutet av året, men inte dramatiskt. För lågprisbutikerna själva och deras ägare är det positivt att sektorn historiskt sett har presterat väl även under osäkra tider.

Värderingsnivåerna tål inte besvikelser i vinsten

Puuilo, Rusta och Clas Ohlson (2026e EV/EBIT ~15-18x) handlas på börsen till ganska höga värderingsmultiplar. Vi finner detta motiverat, då företagen har visat prov på värdeskapande tillväxt och dess fortsättning. Vi betonar dock att de absolut höga värderingsmultiplarna för dessa företag inte lämnar något utrymme för en avmattning i tillväxten och/eller besvikelser i vinsten. D.v.s. marknaden förväntar sig att försvagningen av konsumenternas köpkraft (stigande inflation och redan påbörjade räntehöjningar) förblir måttlig och att den inte har någon betydande inverkan på efterfrågan eller resultatutvecklingen för lågprisbutikerna. Enligt vår ståndpunkt skulle besvikelser i vinsten realiseras i aktiekurserna för de ovan nämnda företagen genom en hävstångseffekt av lägre vinstförväntningar och sjunkande värderingsmultiplar. För Tokmanni är värderingsmultiplarna absolut sett betydligt lägre än för jämförbara företag på grund av företagets interna utmaningar utanför Finland, varvid en eventuell nedgång i aktiekursen till stor del skulle bero på förändringar i vinstförväntningarna.