Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-08 05:04 GMT. Ge feedback här.

Räntan på Frankrikes 10-åriga statsobligation har nosat på 5-procentsgränsen för första gången sedan 2002. Frankrike, som tidigare ansågs vara stabilt, betalar nu mer för sina lån än de tidigare krisländerna Grekland och Italien.

Ränteskillnaden mot Tyskland, baspunkter

Källa: LSEG

Ränteskillnaden på 10 år mellan Frankrike och Tyskland växte i början av oktober till 150 baspunkter och ligger nu på ungefär 130 baspunkter. Skillnaden är den största sedan euroområdets skuldkris. Bakom försäljningsvågen ligger särskilt årtionden av strukturella problem. Den globala ränteuppgång som har drivits på av kriget i Iran har drabbat hårt belånade länder särskilt hårt. Av jämförelseländerna är det bara USA:s underskott som är större än Frankrikes, och Frankrikes budget har inte uppvisat ett överskott en enda gång sedan 1974, uppger WSJ. Frankrikes underskott har varit över 5 procent av BNP i tre år i rad, och skulden håller på att stiga till över 120 procent av BNP. Nyvalet 2024 delade parlamentet i tre läger. Sedan dess har flera premiärminister fallit på sina besparingsförslag.

Källa: WSJ

Den nuvarande Lecornu-regeringen siktar på ett underskott på fem procent nästa år med en anpassning på ungefär 54 miljarder euro. Finanspolitiska rådet anser dock att budgetens antaganden är optimistiska. Enligt en utredning som beställts av finansministeriet kan underskottet stiga till 6,8 procent senast år 2030.

Situationen försvåras ytterligare av att Frankrike har skulder på över en biljon dollar som förfaller till betalning senast år 2030, och nästa år planerar landet att låna rekordhöga 340 miljarder euro. Samtidigt har tidigare storaktörer dragit i handbromsen, eftersom till exempel Frankrikes centralbank nu låter sin balansräkning krympa. Enligt WSJ förväntas räntekostnaderna öka med 59 % senast år 2030. Frankrikes centralbankschef Emmanuel Moulin har varna för att skulden drar åt en gradvis hårdnande snara kring ekonomin. Enligt en färsk nyhet från Reuters har Moulin ändå tillagt att Frankrike tills vidare inte behöver ECB:s hjälp på marknaden för statsobligationer.

Källa: ECB, artificiell intelligens har använts för att skapa bilden

Presidentvalet i april ökar i sin tur osvarigheten. Marine Le Pen, som leder mätningarna, utlovar en sänkning av pensionsåldern till så lågt som 60 år, vilket skulle ha en hög prislapp: 9 miljarder euro om året. Hennes närmaste utmanare Jean-Luc Mélenchon vill å sin sida ogiltigförklara, eller enligt ett citat i WSJ ”kasta i elden”, de statsobligationer som innehas av centralbanken.

De politiska riskerna återspeglas säkert också i kreditvärderingsinstitutens kommande bedömningar. Man måste dock komma ihåg att Frankrike inte är Grekland under skuldkrisen, eftersom landets obligationsmarknad är stor och ECB i sista hand fungerar som stöd för obligationsmarknaden i finansiell stabilitets intresse. Skulddynamiken har dock vänt tydligt till det sämre. Enligt OECD kan skuld-till-BNP-kvoten stiga till 200 procent senast år 2050. Ett villkor för ECB:s TPI-stödinstrument är också en hållbar finanspolitik. Därför förblir ränteskillnaden sannolikt stor åtminstone fram till valet.