Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-11-18 05:52 GMT. Ge feedback här.
Marine Le Pen leder opinionsmätningarna inför presidentvalet våren 2027 med en tvåsiffrig marginal. Ur ett ekonomiskt perspektiv ligger de största riskerna i Frankrikes offentliga finanser, EU:s fleråriga budget och finansieringen av Ukraina.
Le Pen har fört fram stora löften i sin valkampanj. På tisdagen upprepade hon enligt Reuters att hon kommer att riva upp president Macrons pensionsreform från 2023, vilken höjde pensionsåldern från 62 till 64 år. I Nationella samlingspartiets (RN) modell skulle de som har arbetat i 40–42 år kunna gå i pension vid 60–62 års ålder. Partiet betonas nu antalet arbetsår i stället för den lagstadgade pensionsåldern. Högutbildade skulle därför sannolikt fortsätta arbeta långt upp i 60-årsåldern. Vidare föreslår RN en fond på 900 BEUR vid sidan av fördelningssystemet. Den skulle fyllas på genom att styra över 12 MDEUR av arbetsgivaravgifterna per år till förvaltning av bland annat Caisse des Dépôts, som förvaltar pensions- och socialförsäkringsfonder, och avkastningsmålet skulle vara 4–6 % per år.
RN uppskattar reformens bruttokostnad till 18,6 MDEUR fram till 2032. Partiet lovar att täcka merparten genom besparingar och halvera pensionssystemets underskott till 4,8 MDEUR. Sammanlagt har Le Pen utlovat besparingar på 140 MDEUR före utgången av sin mandatperiod. Beräkningarna bör dock tas med en nypa salt. Pensionerna är Frankrikes största utgiftspost, nästa år över 430 MDEUR, och det är just att dämpa dem som tidigare regeringar har fallit på. Samtidigt estimerar kommissionen att Frankrikes ekonomi endast växer med 0,4 % i år och 0,6 % nästa år, vilket är den svagaste siffran i euroområdet. I en kombination av svag tillväxt och en tung skuldbörda kan skuldmarknadens tålamod ta slut snabbt.
Källa: LSEG
Källa: LSEG
Den andra risken ligger i Bryssel. Le Pen vill skära ned Frankrikes EU-avgifter avsevärt och har meddelat att Frankrike inte längre skulle finansiera Ukraina, rapporterar bland annat WSJ. Frankrike är EU:s näst största nettobetalare, varför nedskärningarna skulle skärpa relationerna i synnerhet till Tyskland, Nederländerna och Sverige. För Ukraina är insatserna ännu större, eftersom Europa har blivit dess huvudsakliga givare i kriget mot Ryssland. Följaktligen skulle en tillbakadragning av finansieringen från EU:s sida tydligt försvaga dess ställning.
EU försöker nå en överenskommelse senast i mitten av januari om en flerårig budget på cirka 2 000 BEUR för perioden 2028–2034 samt en finansiering för Ukraina på 70 BEUR för 2027. Förhandlingarna är ändå svåra. Nettobetalarna kräver djupare nedskärningar, och Ungern och Slovakien hotar att utnyttja sin vetorätt när det gäller finansieringen av Ukraina. Om en överenskommelse inte nås i tid kan president Le Pen fälla budgeten.
Le Pens seger är långt ifrån säker ännu, men marknaden kan inte längre ignorera den som en risk. Först i skottlinjen står de franska statsobligationerna, där ränteskillnaden mot Tyskland redan har stigit. Mer brett skulle EU:s budgetbråk och osäkerheten kring finansieringen av Ukraina öka den politiska risken i Europa även ur ett finländskt perspektiv. Därför finns det anledning att följa noga med om det uppstår en budgetöverenskommelse före valvåren.