Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-11-17 05:46 GMT. Ge feedback här.
Sommarens värmeböljor, torka och skogsbränder bromsade tillväxten i euroområdet endast tillfälligt. ECB vilar dock en varning för att klimatchockerna blir allt dyrare och svårare att återhämta sig från.
Sommarens rekordvärme var framför allt en mänsklig tragedi. I Europa registrerades över 30 000 extra dödsfall, och skogsbränder brände 400 000 hektar i Spanien och Frankrike. Torkan sänkte vattennivån i Rhen och Donau, vilket störde såväl sjötrafiken som kylningen av kärnkraftverk.
Enligt en bedömning av ECB:s experter förblev effekten på euroområdets ekonomi dock liten och tillfällig, framgår det av chef- och centralbankschefen Lagardes nyliga tal. I Tyskland kommer svackan i tillväxten som orsakats av det låga vattenståndet i Rhen att korrigeras när vattenflödena normaliseras. I Italien minskar å sin sida hettan och bristen på regn produktionen. I Frankrike och Spanien har effekterna koncentrerats till jordbruk, skogsbruk och turism.
Bilden på kort sikt tonar dock ner riskerna. Enligt ECB är den ekonomiska aktiviteten i de drabbade regionerna i genomsnitt 1,5 % lägre två år efter en värmebölja och hela 3 % lägre fyra år efter en torka. Bakom detta ligger svagare produktivitet och migration. Nästan tre fjärdedelar av företag i euroområdet är starkt beroende av minst en ekosystemtjänst. Dessutom är nästan 12 % av regionens produktion exponerad för risker på grund av bristande översvämningsskydd. Historiskt sett har endast en fjärdedel av katastrofskadorna varit försäkrade. Därför faller notan på hushåll, företag eller redan ansträngda offentliga finanser.
Timingsmässigt var sommaren synnerligen dålig, eftersom värmeböljorna sammanföll med den energichock som kriget i Mellanöstern orsakade. I början av året dämpade en renare elproduktion fortfarande chocken. I till exempel Spanien satte gaskraftverken elpriset under drygt en femtedel av timmarna, medan andelen år 2020 ännu var cirka 80 %. På sommaren försvagades skyddet dock när behovet av luftkonditionering ökade efterfrågan på el, lågt vatten försvagade vattenkraften och brist på kylvatten begränsade kärnkraften. Solenergin var den enda stora produktionsformen som fungerade bättre än vanligt, men på kvällarna ansträngdes utbudet.
Torkan har också försvagat utsikterna för Europas jordbruksproduktion, och ECB bedömer att detta kommer att driva upp matinflationen nästa år. Nyheten är dålig för centralbanken, som redan står inför en inflation på fyra procent och ett beslut om en eventuell räntehöjning i december. Väderschockerna är utbudschockerna som penningpolitiken dock har svårt att svara på.
En enskild värmebölja fäller visserligen inte euroområdets ekonomi, men om väderschockerna upprepas skakar de om ekonomin mer och förstärker effekterna av andra chocker. Klimatriskerna står därför allt tydligare i centrum även för konjunktur- och inflationsutsikterna.