Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-07 04:51 GMT. Ge feedback här.
Hushållen i euroområdet har nästan 10 000 miljarder euro i kontanter och insättningar, men 80 % av dem äger inte aktier eller andra investeringsinstrument. Hushållen drar sig för risker till och med förvånansvärt mycket.
Skillnaden mellan euroområdet och USA när det gäller fördelningen av insättningar och placeringar är slående. Ungefär en tredjedel av euroområdets hushålls finansiella tillgångar utgörs av insättningar, medan andelen i USA endast är 11 %, vilket framgår av ett färskt blogginlägg från EZB. Det mest intressanta är att skillnaden ökar i takt med förmögenheten. Av den rikaste femtedelen i USA äger över 65 % aktier, obligationer eller fonder, medan motsvarande andel i euroområdet är under 45 %. Det handlar alltså inte bara om förmögenhet, utan också om vanor, produktutbud och pensionssystemens struktur. Detta gäller även andra än hushåll, eftersom det enligt den rapport som Mario Draghi publicerade för två år sedan behövs betydligt mer investeringar i innovation och produktivitet i Europa.
Källa: EZB:s blogg
I EZB:s blogg delas hushållen in i fyra grupper. Den största gruppen utgörs av bostadsägare, eftersom över 60 % av hushållen är fastighetsägare vars förmögenhet är bundet till bostäder. Det låter bekant även för finländska öron, eftersom drygt hälften av den totala förmögenheten här i landet är bunden i tegel och murbruk. Som den näst största gruppen är ungefär en fjärdedel till stor del låginkomsttagare som sparar på konton, och som sparar rent av för sämre tider. Som tredje grupp deltar omkring 10 % på marknaderna indirekt via pensions- och försäkringsprodukter, och slutligen investerar endast 4 % en betydande del av sin förmögenhet direkt på marknaden via aktier och fonder.
Det är lite förvånande att låginkomsttagare som sparar ofta hindras av brist på pengar, medan den största bromsklossen för dem som har det bättre ställt är den upplevda risken. Även svagt förtroende för marknaden och bristande ekonomiska kunskaper gör att sparandet ligger kvar på kontona. Även åldern spelar in: äldre hushåll gynnar fastigheter, medan yngre diversifierar sitt sparande bredare i insättningar, pensioner och kapitalmarknadsprodukter.
Källa: EZB:s blogg
Enligt EZB måste lösningarna vara skräddarsydda. Som exempel nämns Sloveniens program för finansiell kunskap, Nederländernas obligatoriska tjänstepensionssystem samt Finlands aktiesparkonto, vilket har ökat hushållens intresse för aktiemarknaden. I slutet av 2024 ägde 37 % av de finländska hushållen fonder, aktier eller bådadera, och andelen har ökat. I denna undersökning framstår Finland alltså i dager.
EZB:s blogg ger träffande svar på varför Europa har blivit efter när det gäller att utveckla kapitalmarknaden, eftersom det för lämpliga marknader just behövs en aktiv privat sektor. För att täcka det nuvarande investeringsunderskottet behövs också hushållens sparande, och därför bör spar- och investeringskonton samt pensionsreformer som stöder en effektiv allokering av dessa snabbt föras i hamn. En erfaren investerare vet att pengar som ligger på ett konto på lång sikt blir ett offer för inflationen och är ett dyrt val. Därför skulle det behövas en större riskaptit.