Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-09-19 06:00 GMT. Ge feedback här.
Blogisserien funderar kring börslivet ur ett bolagsperspektivKan ett börsnoterat bolag undkomma kvartalsekonomins nackdelar genom att rapportera till investerare oftare eller mer sällan? I USA, som kan anses vara kvartalsekonomins födelseland, har börsbolag varit skyldiga att rapportera sin utveckling kvartalsvis sedan 1970. Nu har det dock blossat upp en diskussion i USA om att slopa denna praxis, eftersom man befarar att kortsiktigheten redan hämmar landets ekonomiska utveckling. Enligt en utförlig artikel om ämnet i Forbes avslöjar enkäter bland företagsledare upprepade gånger en oro över de kostnader och störningar som den kortsiktiga rapporteringen orsakar. Problemet anses vara den kortsiktighet som är förknippad med de tryck som den kvartalsvisa rapporteringscykeln skapar. Bolagen drabbas av en benägenhet att offra långsiktiga strategiska investeringar, ändra tidpunkten för bokföringsposter och göra andra uppoffringar för att uppnå kvartalsvisa resultatmål. Jag skrev om att hamna i en liknande situation i del 2 av Inderes bloggserie. Den kvartalsvisa rapporteringspraxisen kan också orsaka spekulativa störningar eller snedvridningar i aktiehandeln i samband med rapportperioderna. Fenomenet kallas "Earnings Game" och kännetecknas av exceptionell volatilitet och felprissättning av aktien kring rapportsläppet, vilket skapar en gynnsam miljö för marknadsmanipulation, missbruk av information eller bara allmänt meningslöst spekulerande, vilket sysselsätter det högutbildade gänget i sina puffvästar som sitter i glastornen. På rapportsidorna granskas resultatraderna noggrant i förhållande till analytikernas konsensusestimat, och sedan kan resultatavvikelsen för en tremånadersperiod få marknadsvärdet att svänga med tio procent.
Inom EU är rapporteringskravet mer flexibelt. En övergång till halvårsrapportering gjordes möjlig år 2015. Bolaget kan om det så önskar enbart rapportera halvårsvis eller publicera en lättare affärsrapport kvartalsvis. Ren halvårsrapportering blev dock aldrig särskilt vanlig i de nordiska länderna. På Helsingforsbörsen fanns det vid den tiden en rad bolag som gick över till halvårsrapportering, men som sedan återgick till att publicera en lättare affärsrapport på kvartalsbasis. Tydligen var bolagens ägare inte nöjda med att informationsflödet minskade. Aktierna i bolag som rapporterade halvårsvis levde ett slags tillvaro i det tysta under ett halvår, och sedan på rapportdagarna två gånger om året sköt aktien i höjden i någon riktning beroende på resultaten. Ett halvår är en lång tid för investerare att gissa vart bolagets utveckling är på väg. Rapporteringsdagarna laddades med en stor spänning. Inderes har i sin egen rapportering valt en modell som strävar efter att utnyttja den flexibilitet som EU-regleringen erbjuder och hålla rapporteringen lätt, men samtidigt erbjuda investerarna maximal transparens. Vi publicerar en obligatorisk halvårsrapport halvårsvis. Kvartalsvis (Q1 och Q3) publicerar vi en lättare affärsrapport. Den innehåller enligt vår mening all väsentlig information för investerare om kvartalet, men vårt ekonomiteam slipper besväret med att upprätta till exempel en fullständig resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Som en specialitet publicerar vi våra omsättningssiffror månadsvis som ett pressmeddelande. När det gäller detta har vi återigen dragit det till sin spets – och baserat på detta försök med lyckat resultat. Månadsrapportering är en sällsynthet såväl i Finland som annorstädes. Inspirationen till månadsrapporteringen fick vi från Gofore. Det andra IT-tjänstebolaget Witted har senare också följt efter. Dessutom publicerar till exempel Kesko och Finnair månatliga volymdata. Orsakerna till att vi gick över till månadsrapporteringen var både interna och externa. Vi rapporterade utvecklingen internt varje månad till hela personalen redan före noteringen, och vi ville fortsätta med denna praxis efter noteringen utan allt krångel med insiderlistor. Externt ville vi erbjuda investerarna en så realtidsanpassad visibilitet som möjligt för affärsverksamhetens utveckling. När det kommer lite mer frekvent information av relevans för investeraren från bolaget, gör det aktien mer intressant, tänkte vi. Det administrativa merarbetet med månadsrapporteringen är försumbart litet. Vår månatliga ekonomirapportering rullar på oavsett vilket, så att skicka ut den som ett pressmeddelande tar inte särskilt lång tid. Ibland har vi brottats med vad vi ska skriva i pressmeddelandets översikt. Eftersom det rör sig om ett pressmeddelande kan ordvalen inte innehålla någon ny information som är tungt vägande eller framåtblickande för aktien. När förändringen i omsättningen är till exempel 4 % jämfört med föregående år är det svårt att väva ihop några storslagna historier av det. Vi har därför hållit pressmeddelandenas textdel kort och lakonisk till stilen. Efter fyra år är erfarenheterna av månadsrapporteringen positiva. Månadsrapporterna väcker faktiskt diskussion bland investerare och ibland har de plockats upp som nyheter i media. Jag tror att våra ägare uppskattar den transparens som de erbjuder. Och vad var det då som hände som var oväntat? Nu måste jag erkänna för mina läsare att jag har använt en klickillasig rubrik (vi på Inderes har inte beslutat att slopa klickillasiga rubriker). Det mest oväntade med månadsrapporteringen var nämligen att ingenting oväntat hände. När investerarna till stora delar redan känner till kvartalet omsättning, har kvartalsrapporterna i huvudsak varit ganska händelselösa och kursreaktionerna på rapporterna varit riktigt små. Åtminstone till denna del har vi hittat ett botemedel mot kvartalsekonomins ”Earnings Game”-sjuka genom att övergå till mer frekvent rapportering istället för mer sällan förekommande rapportering. Kanske borde man i USA följa Gofores exempel.