Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-04 06:00 GMT. Ge feedback här.

I bloggserien funderar man kring börslivet ur företagets perspektiv

Efter Inderes börsintroduktion fick jag ständig negativ feedback om den svaga likviditeten i vår aktie. Det fanns en kö av intresserade, men en daglig omsättning på några tusen euro på börsen var ett hinder för alla. Inte heller vid börsintroduktionen kunde någon investerare ta en vettig ägarandel i aktien, eftersom börsintroduktionen på 5,7 MEUR övertecknades över 8 gånger på drygt 20 timmar. Det fanns ingen institutionell emission, så även de största nya ägarna fick aktier för högst några tusen euro.

Några krävde att lösningen på likviditetsproblemet borde vara den verkställande direktörens högsta prioritet nu. Jag intresserade mig mer för att bygga upp affärsverksamheten, och jag såg inte vid den tidpunkten någon vettig koppling till att driva strategin framåt. Och ärligt talat visste jag inte ens hur man skulle kunna lösa situationen i ett läge där största delen av ägarbasen är inlåst.

Jag konstaterade att tiden nog skulle lösa problemet om man tittade på vår ägarstruktur. Det var ju precis så det gick till slut, lite för bra till och med.

Den här veckan anordnades Nasdaqs First North Day i Stockholm för att fira tillväxtbolagslistan First Norths 20-årsjubileum. Inderes hade glädjen att delta som partner i evenemanget. Efter de senaste årens depressionsbaksmälla kom det som en liten överraskning även för mig i Nasdaqs anförande att First North på lång sikt har avkastat ganska bra, även om avkastningssiffrorna i indexberäkningen försämras av att bolag byter till huvudlistan (de aktier som avkastat utmärkt hoppar alltså ur indexet till huvudlistan, medan de hopplösa aktierna blir kvar).

Nasdaq har många andra anledningar att hylla nordiska First North. Under historien har 561 bolag noterats där, 32 BNEUR i kapital har samlats in och 150 bolag har flyttat till huvudlistan. Den har avkastat betydligt bättre än tillväxtbolagslistorna på andra europeiska börser. Sverige är den beundrade stjärnan på den europeiska kapitalmarknaden, men inte heller Finland behöver skämmas i en jämförelse. På First North-listorna kommer upp till 40 % av aktiernas dagliga omsättning från privatinvesterare, vilket innebär att listan har gjort det möjligt för hela folket att få tillgång till tillväxtbolag i ett tidigare skede. Likviditeten på First North har piggnat till tydligt från 2025 års bottennoteringar, vilket är en god signal. De senaste veckorna har det också kommit fler nyheter om börsintroduktioner såväl i Helsingfors som i Stockholm.

Nutiden känns ändå deprimerande dyster ur såväl bolagens på listan som investerarnas synvinkel. First North Helsinki slår återigen nya all-time low-noteringar, och det ser inte bättre ut i Stockholm. Avkastningen på fem år är -69 %. Av en händelse firar Inderes för övrigt just samtidigt sin femårsdag på First North-listan. Indexets topp inföll nästan på dagen för börsintroduktionen.

En av orsakerna till baksmällan är att pengarna fortfarande flyr i massor från småbolagsfonder, som finansprofessorn Vesa Puttonen skriver i Sijoitustieto. När aktier med tunn likviditet tvångsförsäljs leder det till fula spår i aktiekurserna, såvida inte bolagets vinst befinner sig i en kraftig uppgång. En stockholmsbankir konstaterade till mig, halvvägs på skoj, att First North-bolagens vinstmeddelanden och nyheter är ”rena likviditetsfönster där dessa flyende ägare kan sälja aktien”. Det är bra sagt. Vid goda nyheter stiger enbart aktieomsättningen, och kursen står och stampar på stället.

Puttonen konstaterar att små bolag inte borde förvänta sig att aktiefonder agerar investerare. Om det finns en småbolagsfond på ägarlistan nu, befinner den sig sannolikt snarare på säljsidan.

Bland småbolagen på Helsingforsbörsen finns verkställande direktörer som är ”handlingsförlamade” av det här, berättar en styrelseproffs som jag känner. Om ditt företag råkar vara placerat på marknaden i en sorgebarnskategori som investerare för närvarande bojkottar, finns det inte mycket man kan göra åt saken. Det kan vara bortkastad tid att satsa på investerarrelationer gentemot fondmålgruppen som ändå håller på att sälja.

Något kan man dock göra om tålamodet håller. Mina egna tips på reparationssats är följande:

• Att köpa egna aktier borde vara en självklarhet. Av någon anledning tvekar styrelsen i många små bolag inför detta.
• Satsa på privatinvesterare. Även där är sentimentet bedrövligt, men de första härdade fimpfiskarna är redan i farten.
•  Fundera på nya teman eller vinklar i investerarberättelsen som skulle kunna väcka intresse och positionera bolaget i tillväxtkategorin.
• Att leverera starka siffror är till slut det säkraste sättet att väcka investerarnas intresse, även om det också tar tid. Några bra kvartal räcker inte.
• Ha tålamod. Cykliskthet hör till livet på kapitalmarknaden.
• Skyll inte på ”börsen”, det löser ingenting.

Likviditetsproblemet i Inderes aktie i ett tidigt skede har lösts i tumultet, i takt med att vår tidigare spridda ägarbas har börjat förnyas. Vi är en av de mest likvida aktierna på småbolagslistan. Under en enskild vecka byter som mest en procent av ägandet ägare. Om någon skulle vilja stiga in bland de största ägarna skulle det med den nuvarande omsättningen inte ta många månader. Det känns ändå svårare än någonsin att väcka investerarnas intresse, och många företag delar den utmaningen. Till min glädje har jag märkt att nya investerare har börjat dyka upp på ägarlistan. Och Inderes själv har klättrat till toppen av ägarlistan genom sitt återköpsprogram för egna aktier.

Som investerare försöker jag undvika hypade trender och rota i papperskorgar. Jag älskar att investera i teman som har översvämmats av depression. Jag är entusiastisk över First North och småbolag just på grund av att sentimentet är så surt, även om det som verkställande direktör ibland känns tungt. I min portfölj har jag sålt alla tillgängliga aktier i större bolag och investerat allt i småbolag (och naturligtvis i Inderes aktie). Om grunderna i finansiell teori som jag en gång lärde mig på professor Puttonens föreläsningar fortfarande stämmer det minsta i dag, kan den nuvarande baksmällan inte fortsätta i evighet om småbolagens resultat utvecklas ens lite åt rätt håll.

Kanske berättar det också något om vår tids dämpade atmosfär att man lyckas snickra ihop en hånfull tidningsrubrik om en vd:s massiva investering i det egna bolaget. Sentimentet kan väl inte bli sämre än så här, eller kan det?

Bloggseriens tidigare delar:

Livet på börsen – Del 1 | Vad kostar det att vara noterad? Jag räknade på euron när

Livet på börsen – Del 2 | Finns det någon mening med guidning? Vinstvarning på grund av 50 tusen euro

Livet på börsen – Del 3 | Jag hade fel! Aktieförsäljningar vid börsintroduktionen är visst ingen synd

Livet på börsen – Del 4 | Vi började rapportera omsättningen månadsvis. Sedan hände något oväntat.

Livet på börsen – Del 5 | Community Adjusted EBITDA