USA:s ekonomi har varit teflon när det gäller tullar
Sammanfattning
- Trots farhågor om att Trumps tullar skulle bromsa ekonomisk tillväxt och öka inflationen, har USA:s ekonomi fortsatt att växa och inflationen har sjunkit till 3 %.
- Enligt WSJ betalar konsumenterna 50–70 % av tullarna, vilket innebär att företagen bär en del av kostnaderna, vilket dämpar de ekonomiska effekterna.
- Den federala regeringen samlade in 34 miljarder USD i tullintäkter i oktober, vilket indikerar en effektiv tullnivå på 12,5 %, lägre än den förväntade nivån på 17 %.
- Importen har flyttats från länder med högre tullar, som Kina, vilket bidrar till att dämpa de negativa effekterna av tullarna och stödja börsuppgången.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-11-04 05:36 GMT. Ge feedback här.
Man befarade att de tullar som Donald Trump drev igenom skulle höja priserna avsevärt och bromsa den ekonomiska tillväxten. Så har dock inte skett hittills.
Bloombergs estimat för ekonomisk tillväxt, %
Bloombergs estimat för USA:s inflation, %
Förra våren, efter "frigörelsedagen", var stämningen bland ekonomiska prognosmakare spänd. Jag minns själv att jag förutspådde att tullarna säkert skulle överföras till konsumenterna, samtidigt som inflationen skulle accelerera. Samtidigt avtar den ekonomiska tillväxten, eftersom en allt större del av konsumenternas inkomster går till tullkostnader.
Hur gick det då? USA:s ekonomi tuffar på och estimaten för ekonomisk tillväxt har höjts inför slutet av året. Enligt de senaste siffrorna ligger inflationen fortfarande på 3 %, men lägre än vårens toppar, och den förväntas fortsätta att sjunka. Tullarnas effekt har alltså varit svagare än väntat, vilket naturligtvis är bra för konsumenten. WSJ:s senaste artikel presenterar dessutom Bank of Americas uppskattning, enligt vilken 50–70 % av tullarna i slutändan kommer att betalas av konsumenten, inte 100 %. Företagen bär alltså en del av kostnaderna. WSJ lyfter också fram en intressant punkt om de faktiska tullnivåer som företag betalar, vilket stöder påståendet om dämpade ekonomiska effekter. Analysen från Pantheon Macroeconomics som presenteras i artikeln visar nämligen att den federala regeringen samlade in 34 miljarder dollar i tullintäkter i oktober. Om samma takt fortsätter skulle det innebära 400 MDSEK i intäkter för hela året, vilket är betydligt lägre än finansminister Scott Bessents uppskattningar på 500–1000 MDSEK. Enligt analysen indikerar de insamlade intäkterna en effektiv tullnivå på 12,5 %, vilket är betydligt lägre än den allmänt definierade nivån på 17 %. Detta tyder inte bara på att man använder kryphål i olika tullar, utan också på att importen flyttas från länder med högre tullar, som Kina, till andra platser. Även om det värsta befarades, hände det inte den här gången heller, vilket delvis ligger bakom börsuppgången.
