Kommer elpriset att stiga. Elpriset i Finland kommer att stiga. För tillfället ser man en märkbar ökning i elförbrukningen. Nyheter om datacenter dyker upp dagligen. Ny kapacitet bör byggas på produktionssidan, och framför allt är det betydelsefullt att datacenter och annan ny industriell produktion skaffar sin el från förnybar produktion, vilket kommer att ha en uppåtgående effekt på elpriset.

Hur står det till med er fond?

Tack! Det står till bra med fonden. Nu kommer kanske några av de senaste positiva nyheterna från ett par utvecklingsfronter. Några på utvecklingsfronten. Vi har ett par olika utvecklingsprojekt. Det har framskridit riktigt bra. Under juni-juli blev miljökonsekvensbedömningen för Tervakangas-projektet klar. Sedan under augusti blev miljökonsekvensbedömningen för vindkraftsprojektet Tuulijoki klar. Därifrån går vi ganska snart vidare till ett planutkast och bygglov.

Sedan ett annat projekt, ett sol- och batteriprojekt, fick bygglov för ett par veckor sedan. Alltså avsevärt positiva saker på utvecklingssidan. Och sedan pågår det för tillfället ibruktagningstester i vårt Kemijärvi-batteriprojekt, och vi förväntar oss positiva nyheter även därifrån inom den närmaste tiden. Och igår var vi på besök vid vårt solkraftsprojekt i Estland.

Ja, vi hade officiell invigning där, och det består av operationella. Eller det finns två. Det är i två faser. Den första fasen är 10,5 megawatt, och sedan den utökning som precis blev klar och togs i operationellt bruk. I juli är det 63,3 megawatt, och vi hade invigning där igår. Det var ganska mycket. Det var ganska trevligt, eller det väckte stort intresse. Det fanns allt från ministrar och framåt. Hela pressen och andra var på plats. Det är ändå i estnisk skala en så stor projekthelhet, och man har nu också fattat ett investeringsbeslut om att det också ska hybridiseras, det vill säga att batterier byggs in i det. Det projektet är inte helt färdigt ännu.

Det var många händelser och projekt. Låt oss prata lite mer om dem senare. Men hur mycket kliar det i fingrarna på er för tillfället när det ständigt dyker upp nya datacenterprojekt i nyheterna? De gynnar ju direkt er fond.

Det kliar ur ett par olika synvinklar. För det första kliar det förstås med ett väldigt långsiktigt perspektiv på grund av vår pipeline på produktionstypen och utsikterna. Vi har ungefär 6 700 megawatt vindkraftsproduktion på kommande. Utöver det tillkommer solkraftsproduktion, och tidsmässigt sammanfaller de väl med den tidpunkt då de första datacentren väntas börja skaffa el. Det finns. Det finns en avsevärd synergi.

Och sedan som en fortsättning på det har vi våra egna energiparkprojekt, där man redan i planeringstiden kan beakta datacentrets behov. Vi kombinerar alltså också den produktionen och den förbrukningen på samma plats, så flera projekt pågår också för tillfället.

I bästa fall är de på precis samma fastighet. Vindkraftsproduktion och planering för datacenter.

Jaha. Som bakgrund för lyssnarna kan vi berätta vad UB Uusiutuva Energia egentligen är.

Vi är en öppen specialplaceringsfond som i enlighet med vårt namn investerar i projekt inom förnybar energi. I vårt fall innebär det produktion, överföring och lagring samt verksamhet som stöder dessa. På produktionssidan har vi operationell vind- och solkraft. I utvecklingsfasen finns vind- och solkraft, och inom överföring finns batterier.

Just nu pågår ibruktagningstester, och mot slutet av våren sker det planering för datacenter, det vill säga vi planlägger tomter i närheten av eller i anslutning till våra nuvarande produktionsområden, vilka vi sedan har för avsikt att sälja till en datacenteroperatör innan byggnadsarbetena påbörjas.

Det där med att planlägga datacenter verkar vara en ganska ny bit i det hela. Jag kan inte minnas att jag har hört om det från er tidigare, eller hur är det?

Jo, vi har hållit på med det ett tag, de här projekten dyker ju inte upp av sig själv innan man pratar om dem, men nu har vi berättat öppet om dem.

De första planläggningsinitiativen på datacenterfronten blev offentliga för vår del, skulle det ha varit juli-augusti 25. Och innan dess har det förstås gjorts förberedande arbete under en tid. Sedan början av året, och man har inte viskat om dem förrän de har blivit offentliga. Även av den anledningen att det förstås är ganska hård konkurrens om den elen, och vi har på något sätt kunnat välja våra placeringar så att vi har ett bra grepp om marken och förhoppningsvis kan säkerställa tillgången till elanslutning.

Men för att fortsätta på vad UB Uusiutuva Energia är och vad vi gör, så har vi berättat om utvecklingsprojekt och operationella projekt. Och det är liksom så vi inledde den strategin. Vi är alltså en så kallad evergreen-fond, evig, och vi är en betydande elproducent nu i viss mån, men framöver i mycket hög grad. Och vi ser på vår kapacitet genom två tydliga uppslag. Det ena är det vi utvecklar själva och den utvecklingsfasen. För närvarande är fonden i en tydlig värdeskapandefas för våra investerare. Allt finns i en och samma fond, och de projekt vi har investerat i är operationella. Vi skulle lyfta fram kassaflödesbaserade projekt i fonden. Det är alltså en tydlig uppdelning.

Men vi har fokus på utveckling och går ständigt mer och mer mot den operationella massan. Men den utvecklingen. Den delen kommer att följa med i fonden hela tiden, det tillkommer ständigt nya projekt. Som vi för in i början av utvecklingen eller i pipelinen. Den kommer inte att försvinna någonstans ur fondens funktionella och operationella filosofi.

Brukar ni någonsin sälja de här projekten, eller är det alltid så här att man utvecklar, opererar och sedan behåller, eller säljer ni någonsin projekten?

Vi har inte sålt ett enda projekt hittills, men svaret är nej. Även det är en möjlighet.

Okej, och i synnerhet datacenterprojekt kommer att säljas.

Ja, det är klart, de här detaljplanerna.

Precis så. Alltså, det räcker inte ens till för fondens mandat att man skulle börja bygga det där datacentret där, utan man är där helt rent ut sagt ute efter att gynna vår vindkraftsproduktion och kombinera förbrukning och produktion.

Det har ju kommit mycket nyheter om de här datacentersprojekten, och det känns som att den här AI-boomen har konkretiserats på riktigt för egentligen hela folket när de här nya datacentersprojekten ständigt bryter nyhetströskeln. För ett par tre veckor sedan tillkännagav Google den här jätteinvesteringen, den här veckan. Det här AtNorth tillkännagav en datacentresinvestering på 10 miljarder i Salo, och i dag tillkännagav den här franska aktören också ett datacentersprojekt på 10 miljarder. Och tydligen finns det ungefär 100 sådana här datacentersprojekt, enligt vad jag förstår i alla fall på papperet i Finland, så kan ni svara på hur många av de här projekten som faktiskt blir av?

Omöjligt att säga.

Omöjligt att säga.

Svårt. Procentandelen är säkert liten, men även om procentandelen skulle vara liten, så har den ändå en avsevärd inverkan på elförbrukningen och de investeringar som kommer till Finland. Att det är där, det är där, det är den enda saken som man vill ha.

En annan sak som kommer att påverka det avsevärt är den nya lagstiftning eller lagförslag som nu är på remiss om att nätanslutningar beviljas med nya kriterier, och egentligen först när vi slutgiltigt får se vad de nya kriterierna kommer att vara, det vill säga att det försvinner för tillfället. En liten politisk risk, så då skulle jag kanske ta ett nytt svar på den frågan.

Jaha, vi får väl följa med situationen. Varför kommer det så här mycket datacentersprojekt till Finland? Jag såg någon nyhetsrubrik om det var Sesterce som sa att Finland är det nya Texas när det gäller de här datacentersprojekten, så varför kommer det så mycket sådana till Finland?

Jo, det är flera faktorer till varför Finland är ett intressant ställe just nu. Visst utvecklas och byggs det datacenter i andra länder också, men vi har ett bra nät, eller vi har ett exceptionellt bra nät. Vi har utrymme. Vi har el för tillfället. Vi har en tillräcklig tillgång på grön eller utsläppsfri el. Den är utsläppsfri. Eftersom jag hänvisar till Google, så är det de största komponenterna där. Sedan har vi en måttligt förnuftig, eftersom vi inte har haft några nämnvärda politiska risker med att utveckla dem, och Finland har validerats som en bra plats att bygga datacenter på. Det är i korthet. Det var det.

Spelar det här klimatet någon roll?

Ja, verkningsgraden är ju bättre.

Jaha ja. Alltså är det en klar fördel att de är i Finland kontra i Texas, där klimatet är lite varmare.

Javisst, när man går vidare till en riktigt förädlad anläggning, så är även nyttiggörandet av den värmen mycket förnuftigare här än i Texas.

Eller hur? Var det Microsofts eller var det Googles datacenter i Esbo, vars överskottsvärme går till uppvärmningsändamål i Microsofts projekt.

Sedan ja, vi återvänder till USA. I USA har det ju pratats mycket om de här datacentren. Man har byggt väldigt många sådana där, och det finns mycket som man planerar att bygga. Och där har ett sådant stort tema varit det här energibehovet eller elbehovet. För de här datacentren, och i USA har vi ju sett att den el som de här datacentren förbrukar, den kopplas inte alls till det offentliga eller allmänna nätet, utan den går rent ut sagt till datacentrets eget bruk. Det vill säga att den där dieselmotorn eller de här Bloom Energy-tankarna eller vad som helst som används för elproduktionen, så går de enbart till datacentrets bruk och inte till det här offentliga nätet. Kan det hända på samma sätt i Finland någon gång?

Nå, man måste väl återigen hänvisa till att vi är en droppe visare i början på året när vi får se den lag som nu bara är i ett inledande skede. Vilket inverkar på beviljandet av de där anslutningarna. Där kommer väl ett krav eller kriterium sannolikt att vara om datacentret har förmåga att i förhållande till sin egen effekt också mata flexibilitet till nätet. Och jag skulle kanske förhålla mig ganska negativt eller pessimistiskt till att något sådant helt off grid skulle vara möjligt i Finland på samma sätt som i Amerika. Där finns ändå både vårt nät. Eller låt oss säga att nätet i Finland avviker avsevärt från den situation som råder på den främmande kontinenten.

Alltså lite som poängen ännu. Du sa anslutning. Och det är faktiskt ett ganska centralt nyckelord, att i Amerika har de inte möjlighet att få en anslutning. De har inget elnät eller någon produktion som skulle tala för att bygga datacenter av den storleken. Så deras enda alternativ är att producera den elen på plats. Och i Finland är det ju precis tvärtom. Vi har ju det där utomordentligt starka nätet och en god elproduktion. Och dessutom kapacitet att bygga ny, ytterligare elproduktionskapacitet. Så här är den stora skillnaden. I Amerika har de inte så mycket alternativ. Visst skulle de gärna förbinda sig, ansluta sig till nätet också.

Hur lätt sker den här anslutningen för de här datacentren? Nu går ju den här franska aktören som tillkännagav det här investeringsbeslutet i dag till Kaipolas gamla pappersbruk, så finns det en orsak till varför de här dras till de här industriområdena i stället för till någon mer avlägsen trakt?

Nå det är enskilda fall. Nej, man kan kanske inte ta ställning till det. Jag vågar dock säga så mycket att inte har det funnits en färdig anslutning där heller. Som den nu kommer att utnyttja för det här läget.

Just det. Staffan, du skrev i din blogg för en tid sedan att enligt Fingridin estimat stiger elförbrukningen från 2025 års nivå, som var ungefär 86 terawattimmar, till rentav 103–123 terawattimmar före år 2030. Så hur får man så stor elproduktionskapacitet på nätet om elförbrukningen ökar med rentav 30 procent? Kärnkraft får man inte ut på nätet på 10 år, så hur tillgodoses det här stora energi- eller elbehovet egentligen?

Alltså utbyggnaden av el. Det känner ju alla till. Kärnkraft som utsläppsfri energikälla är ett bra alternativ. Mycket långa bygg- och utvecklingstider. Men visst kommer det också sådana, men det är den förnybara energin som kan byggas i Finland i betydande utsträckning tillräckligt snabbt. De här bygger ju på Fingrids analys av situationen, och de tittar i sin tur på ingångna nätavtal och långt gångna förhandlingar. De har den ståndpunkten från sin sida. Och den stora frågan är balansen mellan förbrukning och produktion, hur det kommer att gå. Och nog verkar det i Finland gå mot att förbrukningen ökar lite snabbare än produktionen.

Alltså stiger priserna.

Det skulle då vara ceteris paribus.

Javisst. Syns de här datacenterinvesteringarna redan i PPA-avtalen?

Det syns, det syns åtminstone, låt oss säga så. Det man kan tala om är det som har synts i offentligheten. Alltså nu för tillfället. Närmast Googles PPA:er, där förstås en del också har gjorts inom vindkraft och nämligen redan befintlig vindkraft.

Att om man nu återigen måste hänvisa till den kommande lagstiftningen, där det sannolikt kommer att bli ett krav på en andel på 80 % el producerad med förnybar energi och möjligen också att det måste vara ny produktion, så kommer det att ha en betydande inverkan. Låt oss säga att en stor del av den framtida efterfrågan kommer att riktas mot förnybar energi.

Och vill du öppna upp PPA-termen lite till, vad den egentligen betyder, om lyssnaren inte nödvändigtvis vet det?

Javisst, det vill säga Power Purchase Agreement, vilket innebär att datacenteroperatören köper all eller en betydande del av den el som producenten producerar genom ett 10-, 15-, 20- eller 30-årigt avtal. Det är oftast nyckeln på datacenterområdet. Man börjar alltså inte nödvändigtvis driva på investeringen förrän det finns säkerhet om tillgången på el och även i övrigt. Jag skulle tro att lagstiftningen kommer att driva fram detta, det vill säga att det blir ett krav på att skaffa elen i förväg innan datacentret kan börja utvecklas.

Och anledningen till att de gör dessa avtal har att göra med tillgången på el, men framför allt för att de vill ha en klar bild av vad elpriset kommer att vara för dem 10, 15, 20, 30 år framåt i tiden. Det är alltså elpriset. Pris och tillgänglighet, som är kärnfrågan för dem, eftersom det är vad datacenter drivs med, nämligen el.

Det är en råvara.

Det är en råvara. Den förnybara energin var väldigt populär under nollräntetiden och sedan skapades ny kapacitet åtminstone på papperet. Det fanns väldigt många projekt, men sedan kom ett par lite lugnare år. När man nu tar i beaktande exempelvis Fingrids estimat om att elförbrukningen kommer att stiga så mycket, hur blir det då? Finns det tillräckligt med sådana projekt så att det framtida behovet av elförbrukning, som kommer att öka avsevärt, kan tillgodoses, det vill säga får vi tillräckligt med el för denna växande efterfrågan?

Tja, utifrån det som UB Förnybar Energi gör, törs man nog säga att det finns en stor aktör där som kanske förvanskar statistiken en aning. Det finns alltså väldigt många tillståndsprövade projekt som är klara för byggstart, och så kan det vara, men i flera av dem är läget det att de kan ha fått tillstånd för lite för låga turbiner, vilket år 2028 eller 2030 ändå inte är det som elförbrukaren vill köpa och beställa, vilket skapar ett problem: även om vindkraftsprojekten har tillstånd och är byggklara på papperet, är de kanske inte kommersiellt byggklara.

I det skedet har man återigen en situation som hos UB Förnybar Energi, där projekt nyligen har fått tillstånd och gjorts tillräckligt framtidssäkra. Ett sådant genomfört projekt ger en fördel.

Jo, det är ju rent konkret så att det finns tillräckligt med gamla tillståndsprövade projekt med turbiner i den storleken. När vi talar ur en teknisk-ekonomisk synvinkel är det kort och gott inte vettigt att bygga dem. De projekt som kan föras vidare lönar det sig att föra vidare. De har utformats precis enligt dimensioneringen för moderna vindkraftverk.

Är det lite samma sak som med elager eller gamla solpaneler? Om man använder ett gammalt system av äldre modell lämpar det sig inte nödvändigtvis lika bra för det nuvarande behovet, utan batteriet måste vara effektivare eller panelens verkningsgrad högre.

Den frågan grundar sig på att om det handlar om en befintlig gammal anläggning, så gäller det ju inte den gamla anläggningen. Den kan ju fortsätta sin verksamhet. Den behöver ju inte nödvändigtvis nya, eftersom det är en gammal anläggning. Den har antagligen betalat sig själv vid det här laget. Den kan alltså fortsätta så länge det är tekniskt möjligt. Fortsätta med den. Så det skriver jag inte under rakt av.

Problemet uppstår om man år 2028 börjar bygga något som har planerats utifrån 2015 års nivå och planer.

Javisst.

Det skiljer 13 år i utveckling, vilket bara inte...

matchar.

Det är inte möjligt. Och projekt av den typen, om man kan rensa dem från den pool som nämns – där det sägs att det finns hur som helst av projekt för förnybar energi i Finland – så blir den siffran plötsligt lite mindre.

Det har funnits ett så kallat hönan-och-ägget-problem inom elproduktionen och efterfrågan. Om man till exempel tittar på Fortums investerarpresentationer så har det funnits där. Man anser att efterfrågan på el har varit en väldigt jämn kurva i egentligen 20 år. Den har inte rört sig på något sätt. Men sedan väntar man sig en sådan "hockeyklubba", att efterfrågan på el i stället kommer att växa kraftigt under de kommande åren. Och här fanns detta hönan-och-ägget-problem med vem som rör sig först, industrin eller producenterna av förnybar energi. Kan ni kommentera hur det ligger till hos er? Hur mycket förfrågningar får ni till exempel från datacenter- och projektbolag om hur snabbt ni kan få ny kapacitet på linjerna?

Nå, det är lätt för oss att svara på. Det att vårt första vindkraftsprojekt i egen utveckling för närvarande väntas börja byggas uppskattningsvis 28–29. Det vill säga, vi har tvingats säga att vi inte börjar diskutera ännu. Jag vågar nog säga att jag är smartare på att svara på det i slutet av året. 27. När har vi den processen faktiskt redan i gång och till vilken tidpunkt? Vi har också sett att de datainvesteringar som nu ligger på bordet har börjat skaffa den elen.

Utöver Finland har ni åtminstone detta ett operativt projekt i Estland som ni just talade om i början, det vill säga det här solkraftverksprojektet, så vi ville öppna detta lite grann om hur det har utvecklats och nu är det tydligen där och opererar på linjerna.

Nå nu opererar det på linjerna. Estland är ju ett intressant marknadsområde, men det är en klart mindre marknad än Finland, men elpriset har i genomsnitt varit bättre. Där gjorde man med den tekniska lösningen så att hela den här fas 2-utbyggnaden på över 60 megawatt gjordes med trackers, vilket innebär att solpanelerna följer solens rörelse under dagen, och den första fördelen med det är en något större produktion, men framför allt en avsevärt mycket högre produktion under morgontimmarna, de första timmarna och under de sena kvällstimmarna. Om man ställer det i relation till en fast monterad panelpark är elpriset avsevärt mycket mer värdefullt just under de här morgon- och kvällstimmarna, eftersom de då skiljer sig från den normala produktionsprofil som andra solkraftverk har. Utöver det gör hybridiseringen – det vill säga att man tillför ett batteri till det här projektet – det i sin tur möjligt att i mycket högre grad koncentrera var produktionen kan lagras och när det lönar sig att sälja.

Vill du förklara den ekonomiska dynamiken bakom batteriet, hur det fungerar i praktiken?

När det batteriet fungerar. Dessutom på kapacitet- och reservmarknaderna. Det betjänar båda: både laddningen av den parken när det är billigt eller överproduktion, och urladdningen av den på marknaden när elpriset är högre. Men i lika stor utsträckning fungerar det på den kapacitet- och reservmarknad som skyddar det lokala nätets hertzfrekvens på samma sätt som Fingrid erbjuder tjänster och marknadsplatser för sådant. Batteriet utför alltså dynamiskt flera olika uppgifter i stället för bara en. Det betjänar två olika marknader.

Jaha, ursprungligen opererade ni enbart i Finland, om jag har förstått det rätt. Nu har ni det här projektet i Estland. Men tänk om elpriset i Sverige skulle stiga avsevärt, skulle ni då ha beredskap eller vilja att gå in på den svenska elmarknaden?

Fondens mandat. Det geografiska mandatet är Europa, och vi har tittat på projekt i Danmark, Sverige, England. Tills vidare har det inte funnits någon anledning att ge sig in i till exempel Sverige. Och om elpriset i Sverige stiger, vare sig det beror på industrin eller datacenter, så ja, det är tekniskt möjligt. Det som jag brukar säga i de här diskussionerna är att så länge vi har goda överföringsförbindelser till Sverige, så. En prisökning på el som sker i synnerhet i norra Sverige gynnar faktiskt även produktionen i Finland.

Vill du berätta om fonden? Annat projektflöde.

Om det övriga projektflödet. Det mest betydelsefulla är väl nu de ett par datacenterprojekt som för närvarande är offentliga, och sedan finns det några som inte är offentliga ännu. Just detta att dölja lokaliseringen tills planinitiativet har godkänts, och på datacentersidan pågår det både avtalsförhandlingar och naturutredningar. I praktiken utarbetas det redan planutkast för båda, och förhoppningsvis uppnår man betydande positiva beslut i dem nästa år.

Utöver detta har vi även mer vindkraft på väg in i den utvecklingskurvan. Att ja.

Hur ser hela den här portföljen ut för er? Hur mycket projekt har ni i utvecklingsfasen och hur mycket har ni för tillfället?

Alltså på linjerna har vi i praktiken. Vi har ett vindkraftsprojekt i produktion i Finland. Vi har solkraft i Estland som är på linjerna. Vi har Kemijärvi-stället. Strax är de på linjerna, och i princip är allt annat utvecklingsprojekt för tillfället, men det närmar sig hela tiden byggfasen och det investeringsbeslutet.

Hur skiljer sig dessa olika marknader åt? I Finland hade vi 2005 Europas billigaste el, om jag inte minns helt fel. Du nämnde att morgon- och kvällstimmarna är mycket gynnsamma i Estland, så vilka slags skillnader finns det mellan olika marknader, till exempel i Europa? Har ni ett fondmandat? Det rör ju ändå om hela Europa.

Nå, i det här skedet har vi fokuserat så starkt på Finland – det vill säga i praktiken det nordiska området och sedan Baltikum – att det kanske inte lönar sig att gå in i detalj på hur marknaden faktiskt fungerar i Tyskland eller på Iberiska halvön för närvarande. Det vi måste komma ihåg när vi funderar på vad som kommer att hända med elpriset i Finland är att det lönar sig att titta på marknader som ligger nära. Till exempel den tyska marknaden och vad elen kostar där för tillfället, och där kommer. Jag förväntar mig att det sker en viss utjämning så att prisnivån i det billigare elområdet – det vill säga i praktiken Finland och norra Sverige – kommer att stiga närmare den centraleuropeiska nivån.

Genom det äger ni ju väldigt mycket sådana här skogsmarker, så det finns väl en ganska tydlig synergi med UB Fonden för Förnybar Energi här, att det antagligen är mycket lättare att skaffa den marken när man kan fråga från nabobordet om man eventuellt kan bygga ett projekt där.

Alla de här uppläggen sker helt på marknadsmässiga villkor. Vi är inte den enda aktören som är verksam på mark som tillhör UB Skogsfonder. Men det vi har gjort på ett holistiskt sätt är att vi har försökt titta på hela skogsfondens massa ur vårt perspektiv och även maximera skogsfondens avkastningspotential i det. Det är alltså lite i stället för ett inifrån-och-ut-perspektiv, det är mer utifrån och in. Och det är klart att det är mycket lättare när det finns vid grannbordet.

Sant. När det väl skapas just. Och här kan man inte betona marknadsmässigheten nog mycket, både i prissättning och i avtalsvillkor. Men när man väl har skapat en marknadsmässig prissättningsmekanism och marknadsmässiga avtalsvillkor, så är det därefter otroligt mycket enklare. I stället för att behöva tala med flera olika markägare, där var och en alltid för med sig nya förhandlingar som tar flera månader, så ger den vägen avsevärda synergier.

Javisst. Om en investerare för närvarande funderar på fonden UB Fönbar Energi, vad borde investeraren förstå om den här fonden?

Konsumtionen kommer att öka, den ökar dag för dag. Som du själv sa, är kärnkraft inte en lösning på kort sikt och kanske inte heller på lång sikt. Att man i Finland plötsligt skulle börja producera el med fossila bränslen anser jag personligen vara ett orealistiskt alternativ. Det är också dyrt, och dessutom tillkommer miljöproblem som ofta hindrar att det genomförs, och det driver all efterfrågan till fonder av typen UB Förnybar Energi. Just till oss, som har en framtidssäkring för framtiden. En bra pipeline och framför allt kan vi tidsmässigt svara på den stigande efterfrågan från datacenter och varför inte även annan konsumtion.

Tack så mycket för intervjun!

Tack.