Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-11-20 05:50 GMT. Ge feedback här.
Boreo anordnade i går en kapitalmarknadsdag där bolaget gav en mer detaljerad presentation av den strategi och de finansiella mål som offentliggjordes på morgonen. Evenemanget bjöd inte på några stora överraskningar, men gav en god inblick i bolagets syn på förvärvsstrategin, ledningsmodellen och de olika bolagens roller. Kapitalmarknadsdagen föranleder inga ändringar i våra estimat.
De finansiella målen ändrades inte väsentligt, vilket vi noterade redan i vår morgonkommentar i går. Nu har de dock fått en tidsplan fram till 2030. Enligt bolaget spelar både organisk och oorganisk utveckling en väsentlig roll för att uppnå EBITA-tillväxtmålet och ROCE-målet. I skuldsättningsmålet inräknas nu hybridlånet (men inte konvertibellånet, som väntas konverteras till aktier), och beräknat på detta sätt uppgick nyckeltalet i slutet av Q3'26 till 3,4x, dvs. över målintervallet (2–3x). Bolaget siktar på att minska skuldsättningen över tid genom resultattillväxt.
Boreo delar in sina operativa bolag i tre grupper utifrån deras mognadsgrad och finansiella prestation:
Vi anser att rollfördelningen är förnuftig, eftersom den tydligt kopplar kapitalallokeringen till bolagens prestation och i grunden styr kapitalet dit där det har bäst avkastningspotential.
Bolagen styrs i kluster där bolag med liknande affärsmodeller, produkter eller kunder samlas. Ett exempel är klustret för tunga maskiner (Tornokone, PM Nordic och HM Nordic). Den centrala nyttan med klustren är enligt bolaget ledningssynergier och utbyte av bästa praxis, snarare än kostnadssynergier.
Boreo delar in potentiella förvärv i fyra storleksklasser (omsättningsklasserna är vägledande):
På kort sikt ligger fokus på de två minsta klasserna, där värderingen och risken är lägst. Det lilla förvärvet av TEXpro i oktober (EV/EBIT på cirka 4x) är ett exempel på detta. Bolaget söker i synnerhet förvärvsobjekt med ett stabilt kassaflöde av hög kvalitet, och framöver strävar bolaget efter att tillföra mer stabilitet i affärsportföljen genom att fokusera på objekt inom eftermarknadstjänster (såsom underhåll och reservdelar).
Boreo betonade disciplin vid förvärv, vilket naturligtvis är mycket kritiskt för framgången i en serieförvärvsmodell. Kassaflödets stabilitet och en verifierad historik på detta område spelar en avgörande roll vid prissättningen. Bolaget strävar också efter att utforma affärerna så att tilläggsköpeskillingar fördelar risken. Enligt bolaget har de mindre förvärv som gjorts historiskt (med en ursprunglig EBITDA på högst cirka 0,5 MEUR) årligen gett ett kassaflöde på cirka 12 % av det betalade priset, medan de större endast har gett cirka 8 %. Enligt vår bedömning förklaras detta delvis av de mindre objektens lägre värderingsnivå. Bolaget konstaterade även att cykliska verksamheter och tillväxtcase historiskt sett inte har varit framgångsrika förvärv.
I Finland finns det enligt bolaget cirka 15 000 företag med en omsättning på 2–10 MEUR och cirka 41 000 företag med en omsättning på 0,4–2 MEUR, och vart tredje litet eller medelstort företag planerar ett ägarskifte under de kommande fem åren. Konkurrensen är klart lägre än i Sverige, eftersom det enligt bolagets beräkningar finns cirka 1 500 objekt per börsnoterad serieförvärvare i Finland och cirka 430 i Sverige. Av de genomförda affärerna har historiskt ungefär två tredjedelar kommit via mäklare och en tredjedel via egna kontakter. Antalet objekt är med andra ord inget hinder för att genomföra förvärv.
Boreo beskrev de förvärvade bolagens resa i fyra faser: grundarfasen, den kontrollerade övergången, professionell ledning och det självständigt växande bolaget, där bolaget verkar nästan helt självständigt med sin tillväxtstrategi. Enligt Boreo befinner sig majoriteten av bolagen i den tredje fasen.
Styrningsmodellen bygger på ”Boreo clock”, som typiskt sett omfattar månatliga affärsöversikter, tre bolagsspecifika styrelsemöten per år samt möten med nyckelpersoner två gånger om året. Modellens syfte är att skapa en struktur som kombinerar decentraliserat beslutsfattande med tillräcklig uppföljning.
Ett intressant guldkorn från dagen var styrelseordförande Simon Hallqvists kommentar om att den nuvarande ägarandelen på cirka 70 % inte är ett långsiktigt mål för Preato Capital och att en andel på 30–40 % skulle vara lämplig på lång sikt. Bakgrundstanken är att en bredare ägarbas vore bättre för bolagets långsiktiga utveckling, och detta skulle naturligtvis sannolikt ha en positiv inverkan på aktiens likviditet. Hallqvist ser dock ingen brådska med försäljningar.