Andra kvartalet innebar en generell förbättring för konsumentbolagen, men utfallet var tudelat. Tillväxten var ojämn, men lönsamheten förbättrades brett, där valuta, färre rabatter och generella engångseffekter sammantaget gav större stöd än volymrelaterade skalfördelar. Inför Q3-rapporterna har värderingarna på konsumentbolagen generellt kommit ned, vilket sänker förväntansbilden i vissa bolag, men med ett ökat kostnadstryck bedömer vi att tillväxten blir avgörande för om lönsamhetslyften kan hålla i sig.

Q2 i backspegeln

Vi har analyserat Q2-utfallet för 23 noterade nordiska bolag inom detalj- och e-handel, konsumentvarumärken och hushållsnära kapitalvaror. För de flesta avser siffrorna april-juni, medan Clas Ohlson och Rusta med brutet räkenskapsår redovisar maj–juli och H&M:s andra kvartal avser mars-maj.

Rapporterad försäljningstillväxt i Q2'26, å/å (%)

Omsättningen växte i 17 av 23 bolag, med en median på 3,8 %, men siffran döljer en tydlig polarisering. Tio bolag växte organiskt med minst 7 %, medan övriga antingen växte blygsamt eller backade, vilket gav en organisk median på bara 2,2 %. De snabbväxande bolagen, såsom Cheffelo, Boozt, Clas Ohlson och Apotea, utgör en spretig grupp som gör det svårt att dra generella slutsatser om vad som driver tillväxten. En gemensam nämnare är dock ett tydligt pris- eller bekvämlighetserbjudande. Tillväxten drevs i huvudsak av fler kunder och order snarare än högre priser, där exempelvis BHG ökade antalet order med 7,6 %, Cheffelo antalet leveranser med 18 % och Boozt växte trots en lägre snittorder. RugVista är undantaget, där snittordern steg 10 % medan antalet order bara ökade 4 %. Flera bolag, bland dem Apotea och Synsam, redovisar ingen uppdelning mellan volym och pris, men vårt helhetsintryck är att det var volymen som bar tillväxten. Vi tolkar det som ett tecken på att hushållen fått större ekonomiska marginaler, något som Svensk Handel lyfter fram i barometern från augusti. Bolag kopplade till renovering och större hushållsinköp, där köpbesluten tar längre tid, stod däremot i stort sett still, med BHG som undantag där köpen i allt högre grad flyttar online. Nedgångarna återfanns främst inom mode och outdoor, där Tyskland och grossistledet tyngde bland andra Björn Borg och Fenix Outdoor.

Bruttomarginalen steg i 14 av 21 jämförbara bolag, med en median på 0,9 procentenheter. Den tyngsta förklaringen var valutan, som bland andra Clas Ohlson, Rusta, RVRC och RugVista lyfter fram. Därtill kom färre kampanjer, bättre inköpsvillkor och i New Waves fall återbetalda amerikanska tullar, som motsvarade drygt en procentenhet av marginalen. Rörelseresultatet (justerat för de bolag som särredovisar detta) förbättrades i 18 av 23 bolag, med en median på 16 % bland de 20 bolag som hade ett positivt resultat i fjol, eller 12 % rensat för engångseffekter. Bland de 17 bolag som växte ökade omsättningen med en median på 10 % och rörelseresultatet med 20 %, där hävstången främst kom genom bruttomarginalförstärkningar. Noterbart är att förändringen i rörelsemarginalen för medianbolaget var 0,6 procentenheter lägre än förändringen i bruttomarginalen, eftersom rörelsekostnaderna växte snabbare än omsättningen. Verkliga skalfördelar syntes framför allt hos e-handlare med volymtillväxt, som Boozt och Cheffelo, där en större intäktsmassa fördelades på en kostnadsbas som inte växte i samma takt.

Delar vi in bolagen efter vad som drev kvartalet framträder tre distinkta grupper. De tio snabbväxande bolagen ökade rörelseresultatet med en median på 41 %, stöttat av både högre bruttomarginal och en något lägre kostnadsgrad. Den mellersta gruppen består av åtta bolag med låg eller ingen tillväxt som ändå ökade resultatet med 16 % (eller 11 % rensat för engångsposter), där lyftet enbart kom från bruttomarginalen medan rörelsekostnaderna ökade som andel av försäljningen. Nobia ökade exempelvis det justerade rörelseresultatet med 45 % trots organisk nedgång. Electrolux ökade 51 %, men rensat för engångseffekter (tullåterbetalning från Q1, en pensionsplanseffekt och fjolårets varumärkesförsäljning) stannar ökningen vid omkring 16 %. Det är ett lönsamhetslyft som är svårare att upprepa än ett som bärs av växande försäljning. De fem återstående bolagen minskade resultatet.

Kursreaktionerna blev lika polariserade som rapportutfallen. Bolag som kombinerade tillväxt med marginallyft belönades i regel, medan de som tappade resultat genomgående straffades. I den mellersta gruppen spretade reaktionerna mest, vilket vi bedömer speglar osäkerheten kring hur uthålligt ett lönsamhetslyft utan tillväxt är.

Kursreaktion på rapportdagen, Q2'26 (%)

Förväntansbilden in i Q3

Inderes - Detaljhandelsindex, 1 år

*Jämförelseindexet inkluderar 22 noterade nordiska konsumentbolag (likaviktat): Apotea, Axfood, BHG, Björn Borg, Bokusgruppen, Boozt, Byggmax, Cheffelo, Clas Ohlson, Duni, Electrolux, Fenix Outdoor, H&M, Kjell Group, Nelly, New Wave, Nobia, RugVista, Rusta, RVRC, Svedbergs och Synsam.

Sedan Q2-rapporterna har indexet fallit, och frågan är om marknaden räknar med en svagare efterfrågan eller om den snarare omprövar hur uthålligt kvartalets resultatlyft var. Svensk Handels Handelsbarometer talar för det senare. Sällanköpshandelns förväntningar på försäljningen de kommande tre månaderna har stigit från 94,6 i april till 101,7 i augusti. Därmed ligger förväntningarna över det neutrala värdet 100, efter att tidigare ha tyngts av energikrisen och läget i Hormuzsundet. Inom dagligvaruhandeln är förväntningarna ännu starkare, 111,3, med stöd av den sänkta matmomsen. Bolagens egna siffror inför tredje kvartalet bekräftar bilden där Clas Ohlson växte 8 % organiskt i augusti och H&M 6 % i Norden under sommaren. Efterfrågan ser alltså ut att hålla in i H2.

Pressen ligger istället på kostnadssidan, där flera bolag, bland dem Axfood, Duni, Electrolux och Rusta, pekar på högre kostnader för energi, frakt och inköp till följd av konflikten i Mellanöstern. Vi bedömer att detta riskerar att urholka delar av bruttomarginallyftet från Q2 och ställer högre krav på att försäljningen fortsätter växa för att resultaten ska hålla. Riksbanken lämnade även styrräntan oförändrad den 24 september men signalerade att en höjning kan komma redan i år. En höjning skulle öka hushållens boendekostnader och krympa den köpkraft som drivit volymerna. Då slår den mot just den tillväxt som ska kompensera för kostnadstrycket.

Historiska värderingsmultiplar, EV/EBIT (NTM)

Värderingarna för konsumentbolagen har kommit ned tydligt sedan sommaren. Medianbolaget handlas i dag till omkring 11x EV/EBIT för de kommande tolv månaderna, cirka 13 % under femårssnittet på 12,5x. Bakom medianen ryms ett spann från drygt 8x till omkring 20x, där vi bedömer att marknaden betalar för förutsägbarhet och bevisad marginalleverans men ger bolag med tunnare eller osäkrare marginaler en rabatt. Vi tolkar nedgången som att marknaden ifrågasätter hur uthålliga de senaste kvartalens vinstlyft är, eftersom marginalförbättringarna i många bolag drevs av valuta, färre rabatter och engångseffekter snarare än av volym.

Nedgången är sannolikt även delvis makrodriven där konflikten i Mellanöstern har drivit upp energi- och fraktkostnaderna, samtidigt som ECB har höjt räntan två gånger sedan juni, senast den 10 september, och Riksbanken, som lämnade räntan oförändrad den 24 september, signalerar en höjning redan i år. Det ökar osäkerheten kring hushållens köpkraft och därmed kring den efterfrågan som marginalerna vilar på. Marknaden tycks alltså prisa in att Q2-marginalerna inte kan extrapoleras rakt av och att tillväxten får svårare att kompensera för eventuellt högre kostnader. Inför Q3-rapporterna tror vi att fokus framförallt ligger på tillväxten. De lägre värderingarna sänker ribban, men för att multiplarna ska vända uppåt krävs sannolikt tydligare tecken på volymdriven tillväxt, som är förutsättningen för en långsiktigt hållbar vinstutveckling.