Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-12 04:27 GMT. Ge feedback här.
Förra veckan var en uppgångsvecka på den amerikanska aktiemarknaden, men på Helsingforsbörsen noterades en liten nedgång och Stoxx 600-indexet landade på noll för hela veckan i Europa. De amerikanska aktieindexen nådde återigen nya rekordnoteringar, samtidigt som statsobligationsräntorna steg till höjdsnivåer som inte setts på årtionden i allt fler utvecklade ekonomier.
| Index | slutkurs | förändring 1 v | hittills i år | |
| OMX Helsinki | 13564,6 | -0,5 % | 9,2 % | |
| Eurostoxx 600 | 631,6 | 0,0 % | 6,6 % | |
| S&P500 | 7811,5 | 1,2 % | 14,1 % |
Aktiernas uppgång i USA vilar nu nästan uteslutande på tekniksektorns smala momentum. På andra håll råder det ingen brist på inflations- och räntetryck. Priset på Brent-olja låg kvar på över 100 USD per fat i takt med att dödläget mellan USA och Iran fortsätter. Dessutom kom USA inför midtröstandet i november överens med Ryssland om dieselleveranser på ungefär 4,8 miljoner ton och tillfälligt upphävde sanktionerna mot rysk diesel fram till april 2027. I bakgrunden finns USAs inhemska behov av att dämpa dieselpriset i takt med att energireserverna minskar. Beslutet väckte stor förvåning särskilt i Europa, och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallade det ohederligt. Till veckans kuriositeter hörde också att det enligt Bloomberg kostade omkring 80 miljoner USD att hyra en supertanker för oljetransport från USA till Kina – det vill säga mer än en uppskjutning av SpaceX:s raket Falcon 9, vilket återspeglar en stor brist på marknaden för supertankers.
Enligt kongressens budgetkontor uppgick å sin sida det federala underskottsbeloppet i USA under det nyligen avslutade budgetåret till ungefär 2 000 miljarder dollar, det vill säga 6,2 % av BNP. Underskottet var stort, trots att ekonomin enligt Atlanta Feds GDPNow-modell växer i en takt på 3–4 % och arbetsmarknaden fortfarande är stark. Enligt budgetkontoret steg ränteutgifterna med 11 %, och de är redan statens näst största utgiftspost. Underskotten förväntas fortsätta att växa även i framtiden, vilket delvis skapar ett tryck på de långa räntorna via utbudet.