Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-28 05:47 GMT. Ge feedback här.

ECB väntas lämna sin styrränta oförändrad på torsdag. Energipriserna har drivit upp inflationen, men prispressen tycks knappast sprida sig till andra varor. Samtidigt aktar sig centralbanken för att öka trycket på franska statsobligationer.

ECB höjde räntorna i september för andra gången sedan kriget mellan USA och Iran drev upp energipriserna kraftigt. Därefter har räntorna på franska statsobligationer stigit till nivåer som inte har setts sedan början av 2000-talet. Även de långa räntorna i andra euroländer har stigit, om än i måttlig omfattning. Hushållens och företagens finansieringskostnader har således ökat utan centralbankens åtgärder, vilket dämpar efterfrågan och inflationen. Även ECB-styrelseledamoten och chefsekonomen Philip Lane har betonat att uppgången i de långa räntorna dämpar den ekonomiska aktiviteten och bromsar in inflationen på medellång sikt.

Euroområdets inflation accelererade i september till 3,8 procent från 3,2 procent i augusti. Uppgången berodde dock till största delen på energi, och prisuppgången på industrivaror dämpades. Det är ändå för tidigt att dra några slutsatser om så kallade ”andra rounds-effekter”, det vill att prisuppgången blir mer brett baserad. Majoriteten av euroområdets avtalsförhandlingar förs i början av året, då hushållen redan har sett en eventuell ökning av vinterns uppvärmningsräkningar. Decembermötet hålls strax innan avtalsförhandlingarna inleds.

Uppgången i de franska räntorna återspeglar oron över att landet saknar en trovärdig plan för att stävja sitt stora underskott och sin snabbt växande skuld. Om räntorna förblir höga ökar statens räntekostnader och det blir ännu svårare att minska underskottet. ECB skulle kunna lätta på trycket genom att signalera att räntehöjningarna fortsätter långsammare än vad marknaden förväntar sig. De franska problemen kan den dock inte sopa under mattan helt och hållet.

ECB har historien som läromästare. År 2011 höjde centralbanken räntorna två gånger på grund av de stigande energipriserna, trots att läget på räntemarknaden var utmanande vid den tidpunkten. Beslutet fördjupade krisen, och höjningarna tvingades dras tillbaka. Förtroendet återvände först 2012, när Mario Draghi lovade att göra vad som krävs för att rädda euron. Den franska räntegapet kräver ännu inte något ingripande, och smittan har inte heller spridit sig brett till andra euroländer. Vi förväntar oss att chefen Lagarde påminner marknaden om de instrument som centralbanken har till sitt förfogande för att begränsa bredare risker. Det är fullt möjligt att ECB lämnar räntorna oförändrade även i december och avvaktar bevis från årets inledande avtalsförhandlingar innan nya höjningar görs.