Kesko publicerade sin Q3-rapport i dag, och vi ska tala om den. Tillsammans med företagets vd Jorma Rauhala. Hej, Jorma. Hej. Skulle du kunna sammanfatta inledningsvis hur ert Q3 eller er period gick?

Man kan säga att det var ett starkt kvartal. Alla affärsområden ökade sin försäljning och vinsten förbättrades. Jag är alltså mycket nöjd med samtliga affärsområden. Stark vinst.

Jaha, låt oss gå direkt till dagligvaruhandeln. Där har man nu under en tid haft en beredning av en livsmedelsmarknadslag på gång, och enligt min uppfattning är den tydligen på upploppet nu. Det som detta i korthet skulle innebära är att man på något sätt försöker begränsa försäljningen av egna varumärken. Skulle du kunna repetera för investerarna hur man går vidare med detta, i vilket skede det befinner sig och hur det påverkar er?

Ja, livsmedel. Marknadslagen har ju under årens lopp genomgått många revideringar. De senaste har nu trätt i kraft, och de rör olika otillbörliga handelsmetoder och dylikt, och där har egna märkesspårprodukter diskuterats flitigt. Alltså de egna märkena i det läget och för tillfället. Om vi också diskuterar med livsmedelsmarknadsombudsmannen om hur detta ska tillämpas. Men vi kan säga så här att eftersom vi har agerat ansvarsfullt tidigare och kommer att göra det i framtiden, så ser vi inte att detta har någon större betydelse för vår praktiska vardagsverksamhet eller när det gäller de här egna märkena.

Jaha. Du, er konkurrent Prisma lanserade ett så kallat Foodservice-koncept som fungerar i anslutning till vanliga Prisma-enheter, det vill säga det är öppet även för konsumenter. Hur ser detta koncept ut i dina ögon, och ser du några effekter av det med tanke på till exempel Kesko, Kespro eller rentav hypermarketförsäljningen?

Det var verkligen intressant, eftersom det är ett koncept jag känner till ganska väl. Det var för några år sedan, jag skulle säga 2010. Jag var vd för Kespro från 2007 till 2012, och då utvecklade vi ett sådant här koncept, jag minns det fortfarande. Det var ett koncept som hette Horeca-kauppa, och vi gjorde det tillsammans med köpmännen, så att det fanns i åtminstone Vanda Jumbo, S:t Michel och Seinäjoki. Forssa, Björneborg, på åtminstone fem orter. Vi skapade en mycket omfattande motsvarande Horeca-avdelning just inne i Citymarket-butikerna, det vill säga dit kom så kallade stora SKU-produkter och så vidare. Och tanken var naturligtvis att sälja dem till konsumenter, men i synnerhet att sälja dem till exempel till pizzeriainnehavare eller andra i området. Det var städer i regionen där vi hade partihallar, och vi satsade på det. Och om jag nu har tittat på konkurrentens koncept, så hade vi det kanske ännu mer utvecklat. När vi hade Kespros säljpersonal kontaktade de alla företagare i regionen, företagare av det här slaget. Vi delade ut ett rabattkort som gav ytterligare nedsättningar på de här priserna.

Det kom igång ganska okej, men som koncept bar det sig till slut inte. Det drevs i några år, och sedan har det väl avvecklats nu. Det har väl blivit kvar några produkter här och var. Och om man funderar på vad orsakerna kan vara, så är en av dem att produkterna i regel inte är särskilt lämpliga för konsumenter. Det kan till exempel röra sig om en två kilos burk tonfisk, och hur ofta behöver man en sådan? Och å andra sidan kan en pizzeriakund inte arbeta med burkar på 450 gram, så produkterna lämpar sig nödvändigtvis inte annat än i vissa specifika fall. Deras pris är inte heller i sig särskilt mycket lägre, det kan till och med vara dyrare, så det föll inte konsumenterna på läppen. Och när det gäller företagskunderna fanns det nog en mental spärr i att företagaren hellre gör affärer på ställen som är avsedda för företagare. En företagare vill alltså genuint hellre beställa sin leverans från till exempel Kespro eller göra inköp i våra partihallar. Det är alltså ett mycket bekant koncept, vi har prövat det, och vi har inte fortsatt med det i den delen. Det har väl blivit kvar enskilda produkter, till exempel på någon frysavdelning, det finns större lådor med frysta bageriprodukter och annat.

Låt oss sedan gå över till bygg- och VVS-handeln. Särskilt resultatutvecklingen inom den tekniska grossist handeln var mycket stark under kvartalet. Vad drev detta resultat?

Ja, det var det. Det var starkt, och det var starkt i alla länder. I Finland och de andra länderna inom den tekniska handeln. Inklusive alla våra länder. Nybostadsbyggandet är faktiskt fortfarande ganska dämpat i praktiken i alla länder, särskilt i Finland, men som det har berättats så finns det ändå där ute. Infrabyggen och datacenter spelar en betydande roll i Finland, och även i Norge finns det en stark efterfrågan inom industrin, så där börjar man se en starkare efterfrågan, och det återspeglas nu i synnerhet på den tekniska handeln lite mer än på järnhandeln. Det är alltså efterfrågan som piggar upp den vägen, och sedan kanske det faktum att jämfört med i fjol, då prisnivån fortfarande gick nedåt, går den nu uppåt en aning, vilket gör det lättare att skapa en bättre marginal. De här faktorerna ligger bakom det.

Om man betraktar marknaden eller efterfrågan genom det avmattande nybyggandet, är det då så att... Om man ser till historiken, är det fortfarande en lika negativ faktor för vårt resultat? Eller har ni kunnat kompensera effekten av den svaga nybyggnadsmarknaden på ert resultat på något sätt?

Nja, det vet jag inte. Man har naturligtvis varit tvungen att agera mer aktivt där affärerna har gått bättre och vinna marknadsandelar, och vi har vunnit marknadsandelar. I alla länder, det är en faktor. Det är intressant på det sättet att om vi tittar lite på vår framtid till exempel vad gäller Dahl, och i det avseendet finns det då offentliga uppgifter till exempel. Om Dahls försäljningsstruktur, så är den i mycket hög grad inriktad på infra och reparationer. Om jag minns rätt så är det... Ungefär en fjärdedel utgörs av nybyggnation, och av den är i sin tur bara en del bostadsbyggande, så vi har. I fortsättningen kommer vår produkt- och kundportfölj som vi säljer att vara ännu bredare.

Om vi fördjupar oss i de datacenter som det nu håller på att uppstå flera av i Finland, är det här? När man ser på denna helhet som ett projekt, skiljer det sig på något sätt från vilket annat projekt som helst?

Ur Onninen perspektiv, om man tänker på hur de säljs, vet vi inte alltid exakt vart produkten tar vägen när kunden köper den. Men vi gör naturligtvis affärer. Låt oss säga med de stora byggföretag som det också har talats om offentligt. Och sedan finns det ett dussintal, för att inte säga hundratals, eller åtminstone dussintals entreprenörer som verkar som underleverantörer i de projekten. Och vi har gjort affärer med dem i flera år. Så i det stora hela skiljer det sig inte mycket, men vi strävar förstås hela tiden efter att utveckla vår egen verksamhet i och med att tillgången på varor och produkter samt snabba och pålitliga leveranser säkerligen kommer att betonas ännu starkare just där. Där har vi klarat oss bra. Men i det stora hela är det liknande affärer som vi gör och har gjort tidigare.

Ser ni alltså ingen möjlighet i att en utländsk datacenterentreprenör eller projektledare skulle försöka hitta motsvarande produkter i till exempel sitt eget hemland eller liknande?

Nåja, jag känner inte till det i detalj, men det förekommer. Det leder oss nog in på det jag nyss hänvisade till, det vill säga att leveranssäkerheten och leveranshastigheten måste finnas där. Eftersom den här tekniska handeln är sådan att kunden beställer varor i dag, oftast digitalt, och vi levererar dem på morgonen, går det oerhört snabbt. Och om jag förstår det rätt handlar det just om att man snabbt måste få de här projekten att gå framåt. Jag tror att det då är av central betydelse att de partihandelsföretag eller varifrån de nu gör sina inköp är sådana att de kan agera effektivt, snabbt, miljövänligt och med alla möjliga. Även beräkningar av koldioxidutsläpp och så vidare. Jag ser att vi har en stark ställning i det avseendet även i framtiden.

Jaha. Inom bilhandeln förbättrades vinsten kanske lite långsammare än vad egna förväntningar hade angett. Det har skett en positiv utveckling där när det gäller nya och begagnade bilar. Men men. Skulle du på något sätt kunna kommentera fördelningen av den blygsamma vinsten inom bilhandeln, vad är det som förklarar den aningen mjukare vinstförbättringen?

Det är det säkert på det viset när man tänker på de kommande åren inom bilhandeln. I sig är det ganska utmanande att förbättra marginalen om vi talar i procent. Det är i synnerhet genom försäljningstillväxt som vinstkurvorna skulle komma in där. Men den här stora revideringen som sker hos oss och på hela marknaden är att om man betraktar de här tre elementen: tjänster. Det har varit brett, vad det än må vara, service eller karosseriarbete och oljebyte och så vidare. Det har haft den bästa marginalen. Sedan har vi nya bilar, och begagnade bilar har den lägsta. Och nu när de här tjänsterna minskar och begagnade bilar ökar, och sedan kanske även för nya bilar, så talar vi i synnerhet på sistone. Det är ju återigen billigare elilar, så enligt den här mixen? Det var det. Det beror på att volymer eftersträvas även i fortsättningen. Man eftersträvar försäljningstillväxt, men att öka rörelseresultatprocenten. Det är ganska utmanande, och den är ju mycket stark hos oss om man alltså talar om bilmarknaden i stort.

Javisst, javisst. Antalet kinesiska elbilar i lågprissegmentet och hela varumärken har nu ökat i Finland under de senaste åren. Som vilket konkurrenshot ser Kesko de nya aktörerna i Finland?

Nja, man måste förstås ta alla konkurrenter på allvar, och även dessa. Det är intressant i sig att om man talar om bilhandel, så talar man om till exempel Volkswagen eller Audi eller Mercedes eller BMW. Och sedan talar man om kinesiska bilar. Så utgångspunkten är, har jag förstått det som. Det produceras minst hundra varumärken där, varav en del sakteliga till och med har lagts ned. Och jag föreställer mig nog att de har kommit för att stanna, men hur många varumärken blir det då kvar? Men till exempel. För tillfället finns det väl ännu inte ett enda bland topp tio om man ser till bilmärken i Finland. Så jag tror nog att vi som Volkswagen-familj och Porsche-familj har utmärkta utgångslägen även i framtiden, och vi ser ju nu också att starka aktörer blir starkare. Sedan kommer det säkert nya sådana här. Jag tror snarare att det är i mellansegmentet eller på så sätt att traditionella aktörer och varumärken kan komma att lida mer. Jag tror inte att Volkswagen eller Porsche är sådana.

Sedan är det bara ett kvartal kvar av året, men i anslutning till rapporten finns det egna framtidsutsikter för nästa år, så om du kunde kommentera dem lite. Och hur förväntar ni er att rörelseresultatet utvecklas nästa år?

Ja, det gör vi. Jo, alltså vi väntar oss på det sättet att den här världen är ju såklart turbulent. Det vet man överallt, och man har kanske redan vant sig vid det. Men inför nästa år väntar vi oss att de här våra åtta länder. Där vi verkar, att marknaden skulle förbättras i alla länder en aning. Och likaså att vår försäljning och vårt rörelseresultat skulle förbättras inom alla branscher och i alla länder. Så att i det här skedet ser vi helt tillitsfullt på saken. Och här talar jag alltså utan Dahl-effekten, alltså med precis den nuvarande setup vi har, helt tillitsfullt. Och så finns det ju där de, vad ska jag säga, normala risker som vi har haft hittills också. Sådant som rör det allmänna konsumentförtroendet och investeringarna, vilket ju pågår hela tiden, att de lever kvar där. Och sedan de geopolitiska situationer som vi har haft nu och säkert kommer att ha i fortsättningen också, men helt tillitsfullt. Vi ser fram emot nästa år.

Tack så mycket, Jorma, och lycka till i fortsättningen!

Ja, tack, tack, det samma.