Koskisen publicerade sin Q3-rapport i imorse. Vi diskuterar rapporten med företagets verkställande direktör Jukka Pahta. Hej Jukka!

Hej Antti.

Låt oss börja med den traditionella frågan om Q3. Hur gick det för er? Som koncern och uppdelat på affärsområden under Q3.

Ja, med tanke på omständigheterna kan det att finna som ganska bra. Tillväxten fortsatte. Nu 300 miljoner under de första nio månaderna. Omsättningen. Det elfte kvartalet i rad med tillväxt, det vill säga att genomförandet av tillväxtstrategin fortskrider på detta sätt per affärsområde.

Inom Sawn Timber Industry kom tillväxten främst därifrån, men marginalen är under hård press. EBITDA låg alltså kvar på en ganska svag nivå, och den tyngdes av olika kostnader. Allt från råvara. Nåja, trä, logistik, energi och så vidare, och i Panel Industry var man däremot klart bättre än i fjol på EBITDA-nivå. Nå, den stannade. Den stannade ändå. EBITDA var lite under 2 miljoner, men ändå en förbättring jämfört med i fjol, och detta påverkades särskilt av de ökade leveransvolymerna av björkplywood.

Och sedan där i core-affärsområdet. Det kom in en del extra leveransvolymer, men det påverkades verkligen också av att starten efter vår sommarstopp och de därtill hörande realprocesserna, såsom att skicka och sälja varor och annat, lyckades bättre i år än i fjol.

Det är sant att detta marknadsläge fortfarande färgas av byggandets och i synnerhet bostadsbyggandets matthet inom Sawn Timber Industry, men delvis också inom panelverksamheten. Så märkte ni några revideringar i detta marknadsläge i den ena eller andra riktningen under Q3?

Tyvärr har vi nog inte sett några tydliga revideringar till det bättre på det sättet ännu. Det är. Det är ändå. Alla känner ju till boomen inom infrastrukturbyggande i byggbranschen, som till stor del är kopplad till datacenter och liknande. Men bostadsbyggandet är ändå konsumentdrivet. Och om konsumenterna ser sig omkring just nu är räntorna höga. Utsikten att räntorna kanske stiger lite till finns, och därför är en sådan sentiment inte särskilt stark. Och då efterfrågan. Det går förstås inte att växa inom bostadsbyggandet, så det har vi tyvärr inte sett ännu i det här skedet.

Men ni anser ändå inte nu att uppgången i marknadsräntorna har försvagat situationen ytterligare.

Jag ser det på det sättet att vi för närvarande befinner oss i en ganska utpräglad lågflygning, det vill säga att vi flyger på en ganska låg nivå vad gäller efterfrågan, men det har inte funnits några signaler om att den skulle ha dippat avsevärt.

USA är inte en direkt betydande marknad för er, men det är ändå en mycket stor sågverksmarknad, ungefär en tredjedel av den totala konsumtionen. Där ligger de långa bolåneräntorna på 7 procent. Och det här innebär ju att det är svårt för nya köpare att komma in på marknaden. Och sedan är det också besvärligt att refinansiera lån. Så, anser du att denna konjunktur inom bostadsbyggandet och efterfrågan på sågade trävaror kan återhämtas på andra marknader om USA inte återhämtar sig? Och hur i all världen kan USA återhämta sig från denna knut?

Det är en salig fråga, du, hur USA ska återhämta sig i sig eller överhuvudtaget. Jo, och det var ju ganska intressant. Alltså nu när de hade mellanårsval där. Och när man tittar på debatten där och frågar experter vilka faktorer som det eventuellt går att påverka politiskt i denna affordability-fråga. Kriget i Iran är förstås en, så att oljepriset pressas ned. Men en sak som dyker upp där är att få till stånd ett ökat bostadsbyggande. Att det på något sätt. Nu på demokraternas nya agenda. Jag tror att det kommer att stiga högt upp nu också på prioriteringslistan, vad vi kan göra för att få bostadsbyggandet att återhämtas.

Situationen är ju inte enkel om man tänker på att det verkligen finns 30-åriga bolån där räntan har legat mellan två och fyra, kanske 2–3 procent, och nu är den sju och en halv. Jo, det betyder ju att folk inte löser in det gamla lånet och finansierar ett nytt, och då sker det inget byte heller. Gamla byggnader eller bostäder kommer inte ut på marknaden. Det vill säga att hela dynamiken i handeln med begagnade bostäder saknas där. Vilket i sig naturligtvis skulle göda renoveringsbyggandet och även efterfrågan på nya bostäder. Nu är det enda sättet för någon att komma in på marknaden. Det är att man borde ha förmågan att köpa en ny bostad. Och det är ju då. Särskilt för den som är i början av sin bostadskarriär är det svårt. Men det är en mycket svår fråga hur man kan ta sig ur den situationen.

Att det sker en bred återhämtning någon annanstans som systemiskt skulle höja efterfrågan på sågade trävaror globalt, en sådan är säkert Kina, eftersom den är så stor till sin skala att om byggandet där återhämtar sig så börjar den förstås också dra till sig flöden för eget bruk. Men det är inte nödvändigtvis den relevanta marknaden ur vårt perspektiv, att den kommer. Nå, precis som USA inte heller är det, och då öppnar det bara potential någon annanstans. Men visst är Kina och USA de två största ekonomierna i detta avseende.

Och Europa ensamt kan inte fungera som lokomotiv.

Europa kan det inte, även om vi vet att vi har. Vi har brett utplacerade platser och länder där det har byggts för lite. Det vill säga när man tittar på vad som händer till exempel. i Spanien just nu, så är det enorma generalstrejker eftersom folk inte har råd med bostäder längre. Vi vet att det i Nederländerna länge har rått en situation där man borde bygga en miljon nya bostäder, men av den ena eller andra anledningen händer det bara inte, och det är därför vi har sagt att eftersom det finns en sådan uppdämd efterfrågan här och vi samtidigt ser att utbudet på Sawn Timber Industry-sidan kommer att gå ned på kort och medellång sikt, så i det ögonblick då efterfrågans port öppnas därifrån kan den öppnas ganska brett, varför vi anser det sannolikt att det kommer en sådan stark cykel därifrån. Men det är mycket svårt att förutse exakt när i tiden den infaller.

Låt oss sedan hoppa över till björkplywood. Detta har ju varit er brassa-verksamhet under en lång tid. Den drivs av logistiksektorn. Märkte ni några revideringar i efterfråge- och marknadsläget i detta avseende under Q3?

Nå ja. Marknadsläget har förblivit precis lika utmanande där. Och där ser vi förstås. Logistiksektorn där är på ett sätt. Det finns tyngre logistik och lättare logistik. Och det är särskilt knepigt när släpvagnsaffärerna inom den tunga logistiken. Även där har det rådande läget lett till att dessa släpvagnar. Efterfrågan är inte nödvändigtvis så stor, och de byts inte ut i samma cykel som tidigare, så den allmänna efterfrågan där är lägre, vilket gör att marknaden inte alls är enkel eller givande.

På ett sätt kräver det nog ett oerhört aktivt säljarbete för att vi sedan ska få det från våra befintliga kunder. Och naturligtvis letar vi också efter nya möjligheter. Så ett aktivt arbete där för att hitta nya möjligheter för att på ett sätt bygga upp vår försäljning. Det är inte. Situationen är inte alls annorlunda på den sidan på det sättet.

Är du nöjd med hur er försäljning har lyckats, i synnerhet här på björkplywoodsidan under hela detta år?

Ja, ja jag är nöjd med det på det sättet att det som vi har planerat kapacitetsmässigt, det har producerats och det finns också. Vi har också kunnat sälja det till kunderna, så på det sättet är jag nöjd. Och som jag sa, situationen är inte lätt för säljarna att hitta affärer när kunderna agerar väldigt mycket från hand i mun. Det vill säga, man köper alltid enbart efter behov.

På sätt och vis har vi presterat väl, men som jag sa nyss är vår avsikt ändå att växa volymmässigt även nästa år på björkplywoodSidan. Och på den här marknaden innebär det naturligtvis att det inte bara är produktionen som måste fungera bättre, utan då måste ju även försäljningen prestera ännu bättre. Och det är naturligtvis en utmaning i sig. Och vår försäljning och försäljningsledning. Det här vet man, att det är målet. Klart.

Låt oss sedan gå till timmermarknaden. Timmerpriset. Ligger på en hög nivå, och någon säsongsbetonad nedgång, som ofta inträffar under H2, sågs inte i år. Hur skulle du beskriva tillgången på timmer, samtidigt som industrikonjunkturen, det vill säga efterfrågan, är svag och marginalen ligger på en låg nivå?

För närvarande finns det tillgång på timmer. Situationen är tvådelad. Det vill säga sådana rena, på ett sätt timmerdominerade avverkningstrakter. Där finns det tillgång, men där finns det naturligtvis också efterfrågan, eftersom den andra sidan, det vill säga avverkningstrakter med mer gallringsfokus och massaved och annat, på den sidan har priset på massaved sjunkit så kraftigt att tillgången där inte är på en helt normal nivå. Då har efterfrågan naturligtvis flyttats i viss mån till det timmerdominerade affärsområdet även på de avverkningstrakter som har massaved. Om man nu en gång inte betalar för massaveden, så har man naturligtvis satt ett pris på timret för att få ut det i omlopp. Att i sig öh. I sig är det lite av en olycklig situation just nu, att någon normalnivå på affärerna inte har skett under det här året. Om man tittar på statistiken där.

Hur mycket handlingsutrymme har skogsägarna att skjuta upp gallringsarbetet om de vill göra det? Talas det om år eller vilken tidsram handlar det om?

Det vet jag inte. Jag upplever att det i mycket stor utsträckning beror på skogsägarens egna personliga situation och hur de ser på sin skogsegendom. Och sedan är ju olika skogar i olika skeden av sin livscykel. Men enligt min uppfattning är det på det sättet att redan. Nå, jag kan inte ens spekulera i vad tidsramen är. Men. Skogarna naturligtvis. De ska skötas, och till det hör naturligtvis också gallringsavverkningar, men jag kan inte uttala mig mer om saken.

Låter rimligt. Ni. Har traditionellt haft som strategi att köra produktionen för fullt, men eftersom den här skogsmarknaden är som den är, anser du att det är möjligt att optimera marginalen genom att minska produktionsvolymen och även undvika de högre timmerpriserna? Inköp av timmerpriser.

Tja, egentligen har vi det. Vi har ju faktiskt sagt ganska länge att vi i vilket fall som helst strävar efter att undvika toppriser. Det vill säga, vår virkesanskaffning är vaken på det sättet att vi har vissa ramar inom vilka vi sedan agerar. Och om vi sedan ser att priserna blir helt orimliga, brukar vi i regel inte vara med. Eller i alla fall inte vinna de racen.

Vi. Vår filosofi är nog, i synnerhet nu när vi har investerat mycket. Vi måste ha, och vi är konkurrenskraftiga, så vår filosofi är absolut att vi söker volymtillväxt och genom att utveckla vår egen verksamhet strävar efter att hitta sätt att förbättra marginalen. Men. Åtminstone i nuläget är den strategi där vi skulle börja minska produktionen inte aktuell i det här skedet.

Det här gav oss en bra brygga till att utveckla den egna verksamheten. Ni meddelade i veckan att ni inleder förhandlingar om nedskärningar med personalen för att strömlinjeforma och effektivisera produktionen och organisationen. Kan du berätta lite om vad ni har för mål med de här åtgärderna och hur fördelarna sedan uppnås?

Ja, det här är ett tidigt skede i nuläget när vi just har meddelat om det och vi har inlett samarbets- eller förhandlingar om nedskärningar. Det vill säga, vi har inga beslut, och diskussionerna har inte heller inletts direkt med arbetstagarnas representanter ännu, så det är för tidigt att kommentera något ännu.

Men på en mer generell nivå handlar det om att vi söker sätt att förenkla de befintliga organisationerna. Och sedan tydliggöra ansvarsområdena för vissa funktioner. Vi strävar efter att föra vissa funktioner närmare det faktiska arbetet, det vill säga dit. Om vi talar om till exempel säkerhet eller kvalitet och annat, strävar vi efter att ge de personer som leder produktionsenheterna tillräckliga resurser och förutsättningar att se till att den egna produktionsenheten lyckas på ett brett plan. Och det innebär då att vissa funktioner flyttas. Till exempel från en centraliserad funktion närmare fabriken och så vidare. Sådana saker finns det.

Nå, sedan talade jag om det där. Jag nämnde det nyss, att när vi har sagt att vi vill växa på plywoodfabriksSidan, så hänger det ihop med att vi genom våra egna interna arrangemang också säkrar resurser så att vi har personal på plats. Istället för att vi nu skulle börja öka genom externa rekryteringar. Det kommer att ske sådana förändringar i befattningsbeskrivningar. Och sedan, i relation till denna generella osäkerhet, förhandlar man samtidigt. Om sådana permitteringar som relaterar till att om vi vid någon tidpunkt har behov av flexibilitet, så har vi då också den möjligheten färdig.

Ni har haft en ganska kraftig investeringsperiod egentligen alltsedan ni kom till börsen. Hur skulle du beskriva investeringsutsikterna för de närmaste åren? Vilka är de centrala projekten gällande investeringar för nästa år?

Jag nämnde ju det nyss, att för några kvartal sedan talades det om att våra investeringar kommer att ligga närmare avskrivningsnivån. Nu när vi naturligtvis har investerat mycket har vår avskrivningsnivå samtidigt stigit något, och vi har gått igenom de största investeringsbehoven. Vi har sagt att vi har investerat oerhört mycket i sahandustrin och i ganska betydande utsträckning även i nyckelpositioner inom panelindustrin, så nu ser vi på det ur den synvinkeln att vi, åtminstone för nästa år, drar ner de planerade investeringarna klart under avskrivningsnivån. Vi fokuserar sedan på att det vi gör, görs effektivt och på ett sådant sätt att det inte stör produktionen.

De investeringar som ska göras där är egentligen, låt oss säga, två. Om. Om vi tänker på panelindustrin och sahandustrin, så inom sahandustrin. Nå, egentligen det ena, som jag kan nämna här och som jag nämnde nyss. Den så kallade råsorteringen. Det vill säga ströläggningsbyggnaden där. Vi har två olika ströläggningslinjer, så moderniseringen av den första ströläggningslinjen är en ganska betydande åtgärd med vilken vi återigen tar bort flaskhalsen mot att frigöra Järvelä produktionsenhets produktionskapacitet på 450 000 kubikmeter, där har vi ett sådant program vars första fas har utförts. Den andra fasen görs nu till julen. Och den tredje fasen är tidsatta till juni, nästa års sommarstopp, så det är kanske den mest betydande investeringen för nästa år.

Hur är det med panelindustrisidan? Det investeringsprogram som ni har på gång var ursprungligen planerat att vara treårigt. Om jag har förstått rätt är det första året stort och det andra mindre. Kommer det ett tredje, och blir det mindre någonstans?

Det blir mindre. Vi har. Vi har nu dit också, men det är kanske mer så att vi investerar där, men nu blir det inget större, utan det kommer flera mindre därifrån, vilket när vi tittar på den totala potten för nästa år blir mindre än de två föregående åren, och de här två tillsammans, sahandustrin och panelindustrin, ligger då klart under avskrivningsnivån.

Det är också klart. Låt oss titta i kristallkulan till slut inför nästa år eller riktningen nästa år. Vilka är de centrala riskerna och möjligheterna per affärsområde om vi betraktar utsikterna för nästa år och de kommande åren?

Risker och möjligheter. Det är en bra fråga. Den här risken är att en sådan här. Låga sentimentet fortsätter och att det ovanpå detta dyker upp någon annan chock som av någon anledning eskalerar, så är det. Det är en risk som tyvärr alltid finns i det nuvarande klimatet. Och naturligtvis som en risk, om man kan betrakta det som en risk, om kostnadsnivån fortsätter att vara som den är nu och någon återhämtning på marknaden av de nyss nämnda orsakerna inte sker, då är det. Det är en utmaning att tydligt få upp marginalen.

Nå då är ju vår möjlighet åtminstone den som ligger i våra egna händer, det vill säga att vi vidtar våra egna övervägda åtgärder med vilka vi kan förbättra vår egen verksamhet. För oss är de kunder vi betjänar centrala, de som vi får produkterna till, så vi måste vara mycket agila där, leverera de produkter de vill ha dit och även utveckla produkten tillsammans med dem så att den ger dem ännu mer mervärde. Och sedan det som vi på ett sätt lovar dem, borde naturligtvis kunna genomföras så effektivt som möjligt i vår egen verksamhet. Och att behärska den kedjan, det är den möjligheten för oss. Och jag tror att vi nog har potential där.

Jaha, mot det. Tack för intervjun, Jukka. Tack.