Robit meddelade sin Q3-rapport i dag, och i samband med det har jag företagets VD Mikko Kuusilehto här med mig för en intervju. Hej Mikko! Hej, hej! Låt oss som brukligt gå igenom det gångna kvartalet. Hur skulle du sammanfatta Q3 i sin helhet?

Jo, för oss var Q3 enligt mig ändå en god fortsättning med tanke på affärsområdets utveckling, så att vi fortsatte på samma starka trend som vi har haft i gång under hela det här året. Vi kom vidare i de här nya projekten som det tidigare har meddelats om. Vi kunde leverera, vi fick se produkterna att finna sig i funktion, vi fick köra igång dem och naturligtvis utföra arbetet på samma sätt. Det har gjorts mycket arbete i bakgrunden för att vi också ska kunna hitta nya initiativ och den där tillväxten i extra omsättning som man naturligtvis också behöver i framtiden.

Precis så. Och omsättningen och beställningarna växte ju faktiskt bra här, och du nämnde de nya ramavtalen som vi fick berätta om i våras, så hur mycket inverkan hade de här på siffrorna, eller låg det något annat bakom?

Självklart. Det hade de utan tvekan, för när vi ser på helheten, hur vårt kvartal gick, så syns det förstås där att projektverksamhetens andel var beklagligt liten. Och att kompensera den skedde just genom de här nya avtalen, så att deras fakturor och leveranser rullade på ganska bra i bakgrunden, och vi kom så att säga i gång med det, så det har utan tvekan haft en synlig inverkan på vår siffra.

Hur har de här avtalen, hur har den här uppstarten framskridit, och börjar vi vid det här laget redan vara på full flyghöjd?

På de här är vi inte alls på full flyghöjd ännu i läget. Det finns ju naturligtvis alltid, och det kan hända att vi diskuterade detta förra gången vi satte oss ner, att det här, det finns alltid en viss volatilitet i den tidsperiod när det sker, det vill säga bytet från en tidigare leverantör till en ny leverantör. Och att träffa den här tidtabellen är naturligtvis sådant att det är ganska svårt att estimera i förväg i allmänhet. Så vi ser fortfarande naturligtvis att vi är på väg åt precis rätt håll. Allt har inte ännu startat i full fart, men trots det har vi kunnat främja var och en av dem. Dock under det här kvartalet.

Precis så. Faktiskt i Top Hammer och Down the Hole. Jo, den utvecklingen var positiv, men som du sa, så på projektsidan inom geoteknik fanns det utmaningar, eller kanske inte utmaningar, men marknadssituationen var volatil. Så vilken var en sådan faktor där som hade förändrats, eftersom man ändå påminner sig om att i början av året var det här det som tillväxten kom från?

Det var vi ju. Det var vi ju. Vi lyckades enormt bra. Under det första kvartalet i denna projektverksamhet. Och det är ju det. Då såg man det på sätt och vis i våra siffror också när man såg på det då, att det var på sätt och vis det momentum som gav oss den stora tillväxten i början.

Man kan kanske säga det att egentligen ingenting har förändrats på marknaden i sig. Konkurrensen är riktigt, riktigt, riktigt hård för tillfället i de där stora projekten. Jag har enligt mig, och jag skulle anta på sätt och vis att vi också marknadsmässigt är i en exceptionell situation i och med att det nu ändå finns ganska mycket riktigt stora projekt. Stora projekt drar oundvikligen till sig den konkurrensen. Och nu har det förstås talats mycket om datacentraler och andra initiativ, vilket naturligtvis syns, har synts och för tillfället också syns här på bordet. Och nog är det så att vi inte är de enda som vill ha de där affärerna, och därmed är konkurrensen där hård, så att ibland vinner man, men inte alltid.

Är det sant? Har det kommit nya konkurrenter till marknaden? Vad? Eller är det så? Beror det mer på om antalet projekt har minskat eller inte?

Nej alltså, egentligen inte. Jag skulle säga att inte någotdera. Att vi verkar på marknaden med samma konkurrenter som i början av året. Stora projekt har funnits att tillgå här under både våren och den tidiga hösten. Och en del har vi fått och en del har vi inte fått därifrån. Och nu har det blivit så att i början av året lyckades vi vinna riktigt stora projekt. Nu kunde vi inte vinna de där några betydande, verkligt stora projekten. Nog kan man på sätt och vis se där att den allmänna konkurrenssituationen oundvikligen också har utvecklats med i detta.

Javisst, javisst. Det vill säga i princip är Norden ändå er viktigaste marknad, så om man ser på nästa år är situationen ändå måttligt god.

Jo, och nog. Nog. Ja. När man följer med nyheterna, när man följer med diskussionen i allmänhet kring Finland eller när man ser på det i större skala, den diskussion som nu förs om till exempel datacentraler eller vad som förväntas i allmänhet. Vad som till exempel sker inom infrasidan i allmänhet, så nog är marknadssituationen enligt mig ändå sådan att man kan kommentera den som gynnsam för en aktör av vår typ. Det finns helt klart marknadsandelar att ta där.

Javisst, javisst. Kanske sedan om vi ser ännu mer allmänt på marknadssituationen. Om vi ser på gruvsektorn och sedan byggindustrin, hur ser den situationen ut för tillfället? Nå, inom gruvsektorn är situationen förstås ganska god eftersom metallpriserna är höga. Men byggindustrin intresserar kanske mer, att ni ändå väntar er att efterfrågan utvecklas positivt. Men samtidigt är det inom geotekniken en stramare marknadssituation åtminstone vad gäller konkurrensen, så hur borde detta tolkas?

Jo, om vi går bakåt i historien om det finns på marknaderna där vi verkar. Om vi nu pratar om Norden, har det funnits projekt i jättestor skala på den nordiska marknaden? Om man till exempel har gjort grundpålning, så har det knappast varit i den omfattningen som man för tillfället ser när man tittar på ett enskilt projekts storlek. Nog är dessa projekt som vi har bjudit på och som vi har levererat mycket, mycket exceptionella till sin omfattning. Och när man ser framåt från detta på vad som kommer att ske till exempel på den finska marknaden. Den information om marknaden som har kommit beträffande var datacentraler nu kommer att byggas i den här situationen, så indikationerna är ändå att de projekten kommer att fortsätta komma, och de är stora projekt. När man tittar på vår geoaffärsverksamhets totala omsättning som den genererar på årsbasis, och när man tittar på vad ett stort projekt har för storlek i den, så är de verkligt betydande för oss, och svängningen i siffrorna blir därmed genast ganska betydande när det väl inträffar.

Javisst, javisst. Kanske i anslutning till det, om vi väntar oss en förbättring, så om vi går lite grann in på nästa år redan, det här året gick vi igenom, början av året var ju jättestarkt, så betyder det här att när marknaden piggar upp sig, så kan siffrorna med lyckad verksamhet vara ännu högre. Sedan 2027.

Jo alltså, när man är i en konkurrenssituation kan man ju alltid inte vinna allt. Och det dyker ju förstås ibland upp sådana projekt som man skulle vilja få, men som man inte kan få. Men enligt mig erbjuder marknaden oss möjligheter att fortfarande förbättra i den situation där vi befinner oss för tillfället. Men det är en summa av många faktorer att Robit väljs till leverantör för just de här projekten.

Javisst, javisst. Kanske om vi sedan återvänder till vinsten och pratar just specifikt om vinsten, så omsättningen växte, vinsten sjönk. Vilka var de viktigaste förklarande faktorerna där?

Nå, vi fick ju förstås en ganska rejäl smäll av valutakurserna. Det är en ganska tydlig sak. Och sedan det andra som förstås syns i viss mån i vår vinst är att den toppning av volframpriset som skedde under våren, och som nu har synts i de produkter vi har levererat, har naturligtvis påverkat det också. Men vi tog nog en ganska ordentlig smäll av det där. Av den valutakursen under det här kvartalet. Det verkar i vår affärsverksamhet, i vår värld, vara sådant att det svänger oss ibland mer och ibland mindre. Nu hamnade vi i en sådan situation att det blev ett ganska rejält kast, och sedan kommer det dessutom från en massiv revidering av den koreanska wonen, vilket omedelbart syns på vår vinst, eftersom vi ändå är ganska känsliga med valutan. Sådant lever vi med i vår vinstutveckling. När totalvinsten sedan absolut sett ändå är ganska liten.

Precis så. Det vill säga vi pratar om stora siffror för er. Det tycker jag har synts.

Just det.

Precis. Och sedan när, om jag har förstått det rätt. De här är ändå kundfordringar och leverantörsskulder från olika valutakurser. Javisst.

Men det kanske kan kommenteras så mycket än, att nog är det ju ändå så att som helhet när man ser på det vi gör, var vi befinner oss och hur vårt arbete ser ut framåt, så förblir det grundläggande arbetet ändå på en god nivå i bakgrunden. Det inger nog en tro på att det som nu var, det var och flög, och så vidare framåt. Man ser ändå positivt på framtiden.

Kanske då till priset på volfram och hur det har kunnat föras in i den egna prissättningen. Och å andra sidan, hur ser utsikten ut? Du nämnde ju faktiskt i rapporten att ni delvis har fått in detta förhöjda pris i era. I er egna prissättning. Men hur ser den situationen ut med tanke på framtiden? Och å andra sidan, kan man då anta att nu när man har återhämtat sig lite åtminstone från den pristoppen, så skulle råvaromarginalen gå upp lite igen. Under de kommande kvartalen.

Jo, så är det ju. Så antar vi ju att det kommer att gå. Och det är ju förstås utgångspunkten också, att det blir så. Naturligtvis återkommer man till den här prisrevideringen på volfram, som förstås har varit en mycket stor faktor under de senaste 12 månaderna. I den här affärsverksamheten har man utgått från en så betydande låg nivå till där vi är nu. Så det är klart att effekterna av det har varit betydande för oss också som helhet, men kanske vi nu på ett visst sätt för tillfället är i en sådan situation. Det har nu äntligen stabiliserats på någon nivå. Hittills har vi ändå levt till och med inom kvartalet så att prisfluktuationerna i volfram har varit väldigt, väldigt betydande.

Att när det stabiliseras, betyder det också att samma kostnadsnivå så småningom kommer för alla aktörer på marknaden, varpå det då också jämnar ut en sådan obalans som det har diskuterats om tidigare i denna situation, att det medför en viss obalans i prissättningen och i de fluktuationer som sker marknadsvis, aktörsvis, när man är i anbudssituationer. Så jag tror nog själv på att oavsett till vilken nivå det stabiliseras, till en låg eller hög nivå, men bara det är en på något sätt stabil prisbildning, prisutveckling på den där volframen, så kommer det på så sätt också att återspeglas positivt på lång sikt i marginalens utveckling.

Just precis. Vi kan kanske ta en sådan lägeskatalog på hur det är med konkurrenternas åtgärder. Hur har ni märkt, har det skett några förändringar? I detta införande av volframpriset i försäljningspriserna, eller är det fortfarande Vilda västern?

Så är det där. Det finns många slags verksamheter, och visst på ett sätt. Kunderna berättar ju en typ av historia för oss, som man kan tro på eller låta bli att tro på. Och sedan förstås det som man själv får för information från marknaden, är en annan typ av nyhet om det. Men. Som helhet är situationen ändå den, att om och när i den här vår bransch är volfram ändå för tillfället en betydande total kostnadseffekt på produktens pris. Så är det klart att var och en på något sätt måste beakta det i prissättningen. På lång sikt. Man kan lida en kort stund på något sätt, men på lång sikt är man tvungen att göra något åt saken.

Javisst, javisst. Kanske man härifrån kan hoppa till kassaflödet och rörelsekapitalet. Som volframpriset tillsammans med de nya ramavtalens krav på ökade lagernivåer har naggat ganska rejält på under detta år. Så, öh, hur ser den utsikten ut nu för att säga då Q4, börjar det för rörelsekapitalets eller bindningens del vara det värsta bakom sig? Eller ser det fortfarande ut som om rörelsekapitalet rullar i negativ riktning?

Nej, absolut. Situationen är ju ohållbar om vi inte vänder på den. Det är för det första förstås alldeles klart. Och det är också klart att för att. För att när man är i den situation där vi har sett den maximala toppen i volframpriset och dess effekt. Och vi också har kommit igång med att leverera de här ramavtalen nu, så kommer det på så sätt förstås att synas som en positiv kassaflödesutveckling. Men nog måste man ju säga att det här, det här kan man inte på något sätt vara, eller vi kan på inget sätt vara nöjda med den kassaflödeschock som vi har drabbats av. Även om man naturligtvis var medveten om volframets inverkan på det och många andra sakers inverkan på det. Men. Kanske det här är en sådan sak där nästa gång priserna når en hög topp och nya avtal tillkommer, så kanske våra drag då måste vara lite annorlunda på ett visst sätt. Javisst, javisst.

Kanske det sedan ännu dyker upp här, att hur stor del av lagerökningen har varit bunden till detta volframpris? Hur mycket har då återigen de här nya ramavtalen krävt en ökning av lagernivåerna?

Ja, här har vi. Nå om jag nu ska börja berätta eller ens minnas varje enskild detaljsiffra. Men det är klart att effekten av volframprisets höjning eller prisstegring har varit betydande, eftersom det naturligtvis inte bara är hos oss i råvaran, utan det syns också sedan i slutprodukternas priser, och rullar sedan vidare därifrån. Det har ju förstås haft en inverkan, men det säger sig självt att när man ser den typen av nya avtal som tillkommer, vilket betyder, och som ändå är geografiskt långt borta från våra fabriker, så binder det ovillkorligen kapital i ett tidigt skede för att få upprampningen klar.

Javisst, javisst, precis så. Nå sedan ännu som ett sista tema. Ni har under hösten berättat om en organisationsreform och ett globalt förändringsprogram, vill du öppna upp lite kring bakgrunden till dessa? Vad vill man uppnå med ändringarna och varför har de gjorts?

Ja, det här har förstås varit ett sådant förändringsprojekt som jag har drivit igenom här. Ganska långt från den stund då jag började på Robit som verkställande direktör. Utgångsmässigt, när man har sett på vår egen verksamhet och bekantat sig med den, har man konstaterat att vi har en viss struktur och organisation som är nödvändig om företaget har en klart större skala. Men i slutändan är vi ändå storleksmässigt ett ganska medelstort litet företag, vilket innebär att det inte nödvändigtvis finns ett behov av att upprätthålla vissa strukturer, vissa funktioner i den omfattning vi har haft hittills, och på så sätt har man naturligtvis gjort det, fört in den där kostnadseffektiviteten i arbetet och i processerna. Och de ändringar som har gjorts har naturligtvis delvis synts i sådana förhandlingar om nedskärningar på den finska sidan, men det har på samma sätt också synts i rekryteringar och resursförändringar på andra marknader på olika sätt.

Javisst, javisst. Det vill säga långsiktig konkurrenskraft.

Det är ju det man är ute efter utan tvekan, att vårt företags struktur och verksamhetsmodell skulle vara sådan som matchar vårt behov och det framtida behov som vi har framför oss.

Just precis så. Bra. Tack så mycket Mikko för intervjun och lycka till med resten av året!

Tack.