Välkommen till Inderes-TV! Sitowise publicerade sitt Q3-resultat här på morgonen, och jag har företagets tillförordnade vd Jannis Mikkola här på en intervju med anledning av det. Hej på dig, Jannis. Hej, hej. Skulle vi kunna gå igenom kvartalets huvudpunkter med egna ord så här till att börja med?

Oti, tack. Tre punkter måste man alltid finna. Punkt ett var att vi inledde kvartalet med att försäljningen i Sverige finaliserades. Det vill säga den första i den sjunde. Vi har haft starka affärsområden, infra och byggnader i Finland, samt digi, som är verksamt i Finland och även på den svenska marknaden.

Sedan är den andra saken kanske den, att vi ägnade vårsäsongen åt att bygga en ny strategi, och nu under detta Q3 har vi lagt vikt vid implementeringen, alltså hur vi för den vidare och hur vi riktar in oss på de tillväxtsektorer som vi har annonserat. Och sedan, när det gäller själva resultatet, måste jag säga att jag vågar vara stolt över det. Detta var redan det andra kvartalet i rad då vi har förbättrat vårt resultat. Och det märks helt tydligt.

Javisst. Om man ser till framtiden på lite kortare sikt, så har ni fortfarande inte gett någon guidning, och ett kvartal återstår – är det fortfarande en så dimmig syn på kort sikt eller vad ligger bakom detta?

Nja, kanske detta, vi har inte gett någon i år, och nu rör det sig om en kort tidsperiod. Inga stora förändringar är att vänta här. Marknaden är visserligen väldigt tveeggad, så till vida att vi samtidigt har det väldigt kallt inom vissa områden och sedan väldigt varmt inom andra – bostadsbyggandet drar inte, medan till exempel datacentren å sin sida drar. Så nog har vi en ganska klar bild av hur marknaden ser ut nu vad gäller resten av året och ända fram till nästa år.

Just det, på koncernnivå låg er debiteringsgrad i praktiken i linje med jämförelseperioden – om man ser på de olika affärsområdena och på den marknadsutsikt du nämnde nyss, var ser du...? Debiteringsgraden låg i praktiken i linje med jämförelseperioden, så om man ser på de olika affärsområdena och på den marknadsutsikt du nämnde nyss, var ser du...? Var ser du störst potential att höja den debiteringsgraden?

Nå, jag skulle kanske säga så här att marknaden för tillfället inte är det som klämmer när det gäller debiteringsgraden, för vi har väldigt få ställen där efterfrågan skulle göra att en låg efterfrågan leder till att vi inte har arbete. Frågan gäller snarare till vilket pris arbetena utförs. Men för att förbättra debiteringsgraden skulle jag vilja säga att vi måste koncentrera oss på att få experterna att utföra mer expertdagar i projekten. Och det som de ofta kallar för byråkrati kan skötas med hjälp av automation. Därmed får vi garanterat de största effekterna på debiteringsgraden, och det gäller i all sannolikhet alla. Våra affärsområden, ingen har någon särställning där.

Javisst, med viss koppling till detta låg även orderstocken grovt sett i linje med jämförelseperioden. Så hur...? Om man betraktar marginalnivån i orderstocken, till exempel jämfört med jämförelseperioden, hur ser den ut?

Jo, jag kan säga att den har utvecklats positivt. Det vill säga att vi nu systematiskt har riktat in våra verksamheter på de växande marknaderna, där efterfrågan och därmed även priset är bättre. Och sedan, i takt med att andelen sådana arbeten ökar i vår orderstock, stiger även marginalnivån.

Javisst, om vi går över till byggnadsverksamheten låg den ännu långt ifrån era målsättningar gällande lönsamheten, så enligt vilken tidsplan anser du att den skulle kunna återgå till er målsättning eller överträffa den?

Nå, detta är förstås så att ingen förändring, stora skepp vänds inte över en natt till nästa år. Vi har sjösatt ett sådant här åtgärdsprogram, och till nästa år siktar vi på en tydlig resultatförbättring. Men kanske inte riktigt ännu med det. På hela koncernens målsättningsnivå är vi ännu inte nästa år, utan det ser man på under de följande åren.

Om man betraktar byggnadsverksamhetens nuvarande kapacitet, är den i linje med marknadens efterfrågan eller är det att vänta till exempel ytterligare åtgärder med avseende på den?

Nog har vi anpassningsåtgärder på gång, när vi som jag just sa i början, till exempel att bostadsproduktionen inte drar alls. Nog flyttar vi med accelererad tidtabell över vårt kunnande till de växande marknaderna, det vill säga energi, datacenter och därtill hörande infrastruktur, så där ligger våra tyngdpunkter. Och de revideringarna håller vi just som bäst på att göra.

Javisst. Hur är det med avbrutna projekt i orderstocken på byggnadssidan? Enligt vad jag förstår till ett värde av ännu fem miljoner euro, så vilken potential har de här projekten att komma igång nu?

Visst finns det ett par projekt där, och konjunkturerna ser ut som om de kunde starta, men jag tror inte att precis allting kommer igång inom den närmaste framtiden.

Föreligger det då någon som helst nedskrivningsrisk för dessa?

Nå, vi gjorde ju sådana nedskrivningar i början av året med anledning av dessa, och i den storleksordningen ser vi inte att det skulle finnas några behov av att göra ytterligare sådana. Nedskrivningar i den storleksordningen.

Javisst, på infrasidan färdigställs det nu för er del betydande bland annat alliansprojekt inom den offentliga sektorn. Så hur ska detta gap fyllas? Finns det till exempel tillräcklig dragkraft på den privata sidan? Hur ser du på efterfrågan på inframarknaden?

Nå, nu svarar jag kanske lite som politiker, det vill säga jag får en bra fråga men svarar lite vid sidan om. Jag återkommer kanske till det egentliga svaret också. Det vill säga att marknaden på infrasidan har varit väldigt mycket sådan att en stor del av arbetena kommer via ramavtal, till och med den största delen av arbetena. Jag har i tidigare sändningar berättat att just i ramavtalen har priskonkurrensen varit som hårdast.

Nu har vi under det gångna och det här året aktivt minskat den projektverksamhet som sker via ramavtal och gått över till sådana enskilda anbud. Och sedan dessutom även sökt oss till den privata marknaden. Det vill säga att andelen av de arbetena har minskat avsevärt för vår del, och det är det som har gjort att vi också har kunnat hålla lönsamheten inom infra, fått in fler arbeten och kan lappa över de saker som du just frågade om.

Ja, då går vi vidare till det här heta marknadsområdet, nämligen datacentren. Skulle du kunna beskriva – husbyggnadsverksamheten växte även detta kvartal, så datacentren är säkert en drivkraft där – kommer den här tillväxten från nya projekt i datacentren eller kanske från projekt som inleddes redan tidigare under året?

Svaret är nog både och, och det sker hela tiden. Om vi tittar på omsättningen inom vår husbyggnadsverksamhet och andelen datacenter där, och å andra sidan på vår orderstockstillväxt och verksamheten där, andelen datacenter, så är den ständigt större. Det vill säga att varje kvartal, varje månad ökar vår relativa omsättning när det gäller datacenter. Tillväxten syns alltså även under de kommande månaderna.

Just det, ni är ju i betydande utsträckning med i datacentren ända från förstudiefasen till själva genomförandet. Om man funderar på er potential i denna verksamhet, ligger den då mer på förstudjesidan eller finns den också i genomförandeplaneringen eller någon annanstans?

Det typiska för ett projekt är ju att man i ett tidigt skede lägger mer pengar på det, ju närmare investeringsbeslutet och genomförandefasen man kommer. Då ökar penninganvändningen. För oss är de här förstudiefaserna litegrann som kaffepaket, ett sätt att komma in. Där lär vi känna kunden, deras processer, och kan sedan agera framgångsrikt i den här genomförandeplaneringsfasen och byggfasen. Den stora volymen kommer ändå från den tidpunkt då vi är där. Men vår styrka är att vi har hela livscykeln.

Skulle du kunna kommentera datacentermarknaden nu under hösten? Hur har aktivitetsnivån på den marknaden utvecklats?

Nå ja, datacentren har ju varit i offentligheten nu under hösten på gott och ont, och kanske har denna fluktuation ändå inte speglats på samma sätt i vår projektverksamhet, utan den har varit stadigt växande. Och givetvis gör man förstudier gällande datacenter, så inte går vartenda projekt vidare till genomförandefasen. Men vi har inte sett att volymen plötsligt skulle ha sjunkit, marknaden har nog fortsatt på samma sätt.

Just det, om vi sedan går över till digitala lösningar, låg ju lönsamheten där över er målsättning, så hur stor del av detta kom från säsongsvariationer i SaaS-produkterna å ena sidan och från de anpassningsåtgärder som gjordes tidigare i år å andra sidan?

Självklart hade vi i våra egna estimat kunnat estimera de här sakerna, och åtgärderna i våras hade en betydande inverkan på att vi kunde upprätthålla detta. Det här är ett bra exempel på att denna marknad förändras väldigt snabbt, och vi såg den revidering och kunde anpassa oss i tid, vilket gör att vi nu har kunnat upprätthålla lönsamheten trots att marknaden är mycket, mycket svår. Det beror inte enbart på SaaS.

Just det, ni lyfte även fram i rapporten att långa IT-konsultavtal löper ut, så hur stor andel av affärsområdet digitala lösningar utgör verksamhet av den här typen?

Det här är ganska mycket ramavtalstyper, det vill säga att vi har flera avtal vars löptid är flera år, och sedan förnyas de i cykler. Och en del av våra avtal löper verkligen ut under nästa år. De kommer ut på en ny anbudsgivning. Deras andel av vår totala omsättning inom digitalt är dock inte så betydande att vi skulle betrakta detta som ett stort problem. Men naturligtvis i en sådan marknad som är volatil duger allt arbete för oss. Och det är förstås viktigt för oss att få nya liknande avtal.

Just det, tillväxten i den återkommande omsättningen dämpades ytterligare från det föregående kvartalet, så hur får man den trenden att vända?

Självklart måste vi också hoppas att den externa marknaden hjälper oss. Det vill säga att våra kunder, i synnerhet offentliga aktörer, behöver mer intäkter för att kunna göra sådana investeringar som till slut, med hjälp av våra programvaror, förbättrar deras effektivitet. Men vi har även vidtagit egna åtgärder, bland annat genom att aktivt gå in på den svenska marknaden, bland annat med vår produkt Foresta. Just nu har vi redan några kommuner som är intresserade av att ta den i bruk. Och vi har faktiskt testat den med vissa kunder också.

Ni meddelade också att ni blev en Loveable-partner tidigare i höstas, vad betyder det rent konkret? Vilka affärsmöjligheter kan detta eventuellt öppna upp för?

Det här var överhuvudtaget en stor och fin sak för oss, eftersom det inte finns alltför många sådana partner i Finland, och för oss är det ett ganska stort bevis på att ett sådant världssnabbast växande AI-företag vill ha oss som partner just genom offentliga aktörer. Det ger oss helt nya typer av projektmöjligheter och projektleveranser som vi tidigare har haft möjlighet till. Vi kan också vara med som deras partner och sälja deras produkter till den offentliga sektorn.

Å andra sidan effektiviserar det vår egen befintliga verksamhet, och det är inte enbart en digital fråga. Självklart snabbas utvecklingen av våra produkter och våra skräddarsydda tjänster upp av detta, men även våra övriga affärsområden, det vill säga hus och infra, kan dra nytta av det. Och härnäst kommer du säkert att fråga vad de andra kan använda det till. Till exempel har vi inom infra en hel del verktyg som har byggts för att snabba upp insamlingen av kunddata och annat, och vi kan nu utveckla dessa mycket smidigare och snabbare i större utsträckning.

Jaha. Vi får följa med denna utveckling. Tack för intervjun, Jannis. Tack.