Bolagsspecifika effekter av USA:s tullar
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 3.2.2025 kl. 08:09 CET. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.
I vår makrokommentar diskuterade vi de tullar som president Trump infört mot Kanada, Mexiko och Kina. För Kanada och Mexiko är de direkta effekterna för de bolag vi följer begränsade, men vi ser effekter åtminstone för Harvia, Metso och Outokumpu. För Kina är effekterna mer omfattande, särskilt om man beaktar de indirekta effekterna. Å andra sidan var den tull som infördes mot Kina lägre (10 % mot 25 %). I denna kommentar behandlar vi några bolag med avseende på tulleffekterna. Vi analyserar naturligtvis situationen för alla bolag och eventuella behov av estimatrevideringar under Q4-resultatsäsongen, då vi även förväntar oss kommentarer från bolagen i frågan.
Harvias råvaruanskaffning blir sannolikt dyrare
Nordamerika (främst USA) är Harvias största geografiska område, som enligt vår bedömning står för 40 % av omsättningen i år. Verksamheten består huvudsakligen av försäljning av kompletta bastur, där Harvia köper det trä som behövs antingen från USA eller Kanada. Tullavgifter som Kanada åläggs kommer sannolikt att höja priset på Harvias råmaterial (potentiellt även trä som köps från USA). Vår uppfattning är att situationen är liknande för hela branschen, så det är troligt att kostnadsökningen kommer att överföras till försäljningspriserna. Med tanke på Harvias starka marginalprofil och prissättningsförmåga borde detta vara möjligt, men på kort sikt kan marginalen komma under press. Harvia importerar bastuaggregat från Kina och Finland till USA (där det inte finns någon egen tillverkning av aggregat), men Kinas andel kan ersättas med import från Finland, så vi ser inga problem för Harvia med tullar från Kina.
Metso McCloskey-enheten har en betydande fabrik i Kanada
Metso Kivkross-verksamhetens dotterbolag McCloskey (omsättning ca 350 MUSD eller ca 7 % av Metso) har sin viktigaste fabrik i Ontario, Kanada. Uppskattningsvis 50–60 % av McCloskeys omsättning kommer från USA, så 25 % tullar kommer att ha en betydande inverkan. McCloskeys dotterbolag Lippmann-Milwaukee tillverkar visserligen krossar i Wisconsin, USA, men dess omsättning är relativt liten, det vill säga runt 30 miljoner dollar. Situationen är komplicerad för den amerikanska marknaden, eftersom det finns ganska begränsad egen krossproduktion i landet. Även om till exempel Terex har en egen fabrik i landet, importerar de även krossar från andra håll till sin egen distributionskedja i USA. Dessutom stärks efterfrågefaktorerna för krossar i USA: landet har underinvesterat under en längre tid och entreprenörer kan inte använda sina nuvarande hyrmaskiner i all oändlighet. Samtidigt närmar sig vårsäsongen för krossmarknaden. Sammantaget är tullarnas inverkan naturligtvis negativ och till exempel för McCloskey riktas trycket mot volymer, marknadsandelar och marginaler i den amerikanska verksamheten.
Outokumpu har varuflöden mellan Mexiko och USA
Outokumpus smältverk och varmvalsningskapacitet inom Americas-segmentet är belägna i Calvert, Alabama, medan bolaget har kallvalsningskapacitet i Mexiko utöver denna fabrik inom USA:s gränser. Följaktligen levererar bolaget rostfritt stål från USA till fabriken i Mexiko för kallvalsning, och enligt vår uppfattning transporteras en del av dessa produkter tillbaka för försäljning på den amerikanska marknaden. Outokumpu har tidigare bedömt att USA inte skulle införa tullar på denna typ av specialstål, men enligt den senaste informationen kommer USA inte att ge bolag undantag från tullarna. Mot denna bakgrund skulle tullarna ha direkta effekter på priserna för Americas-segmentets leveranser och därmed sannolikt även på deras efterfrågan, särskilt på kort sikt. De långsiktiga effekterna beror på hur marknaden anpassar sig till den förväntade prisökningen till följd av tullarna. Samtidigt har Mexiko varit en betydande transitväg för import av rostfritt stål till USA, vilket tullarna sannolikt kommer att påverka. Detta kan förstärka importtrycket på rostfritt stål till Europa, vilket skulle vara negativt för Outokumpus Europe-segment.
Kina är ett viktigt tillverkningsland för Detection Technology
Försäljningen av Detection Technologys (DT) kunders slutprodukter är global och USA:s betydelse är avsevärd, även om DT har liten direktförsäljning till USA (under Q1-Q3'24 var andelen av omsättningen i Amerika under 6 %). Tullar på 25 % har redan betalats på DT:s produkter som tillverkas i Kina till USA sedan Trumps första mandatperiod, vilket inte väsentligt har förändrat branschens dynamik. Vi tror inte heller att den nya 10 % Kina-tariffen kommer att orsaka större förändringar i konkurrenssituationen, och enligt vår uppfattning påverkar inte heller tullar i Mexiko eller Kanada bolaget. Tillverkningen av både DT:s och dess kunders produkter skulle fortfarande vara betydligt dyrare i USA än i Kina, och det finns ingen lokal tillverkning i USA för DT:s huvudprodukter. Dessutom har DT alternativ om tullarna stiger till en störande nivå: 1) Bolaget har startat tillverkning i Finland (målet är 10 % av produkterna i slutet av 2024) och 2) det håller på att etablera en fabrik i Indien, som borde vara i drift i slutet av H1'25. Om Europa och Indien också blir föremål för tullar, 3) kan DT vid behov etablera en tillverkningsenhet i USA inom cirka 6 månader med relativt små investeringar. Bolagets egen tillverkning fokuserar på uppgifter med högt mervärde, vilket ger bolaget flexibilitet i en föränderlig situation.
Kina-inköp inom konsumentvarusektorn blir dyrare
Inom konsumentvarusektorn ser vi, utöver Harvia, att Kina-tullarna påverkar Fiskars och Marimekko negativt. För båda dessa bolag kommer ungefär en fjärdedel av inköpen från Kina. För Marimekko är dock USA:s andel av omsättningen endast drygt 5 %, så mängden varor som exporteras från Kina till USA är sannolikt liten i det stora hela. För Fiskars är däremot USA-försäljningen cirka 30 % av bolagets, så tullarna har sannolikt en större inverkan. Situationen är enligt vår uppfattning liknande för konkurrenterna, men tullarna kan skapa marginellt tryck, särskilt på kort sikt innan priserna kan höjas.
Tullar riktade mot EU skulle kunna påverka Vaisala
Vaisalas omsättning är ganska jämnt fördelad över världen, men USA har som stor marknad en betydande andel av omsättningen. Vaisala rapporterar att 34 % av omsättningen genereras i Amerika, inklusive både Nord- och Sydamerika. USA:s andel av den sammanlagda BNP:n i dessa regioner är så hög som 78 %, så man skulle kunna uppskatta att cirka 27 % av Vaisalas omsättning kan hänföras till USA. Vaisala har produktion i USA, särskilt relaterad till lokalt använda produkter – så vitt vi förstår huvudsakligen observationsutrustning inom affärsområdet Väder och miljö. Eftersom en del av försäljningen i USA tillverkas i EU, skulle tullar som riktas mot EU kunna ha en negativ inverkan på bolagets omsättning. Bolaget är också beroende av global investeringsaktivitet, så de negativa bieffekterna av ett handelskrig skulle kunna drabba bolaget även på andra sätt. Det är dock för tidigt att bedöma hur allvarliga de potentiella effekterna av ett handelskrig kommer att bli.
Rautes näst största fabrik ligger i Kanada
Enligt vår uppfattning ligger Rautes näst största produktionsenhet i Vancouver-området i Kanada. Motsvarande cirka 30 % eller cirka 45 MEUR av bolagets omsättning kom år 2023 från Nordamerika, där USA:s vikt sannolikt är hög. Omsättningsandelen varierar dock avsevärt, vilket är typiskt för projektverksamhet, och Nordamerikas omsättning inkluderar även analys- och tjänsteförsäljning. Enligt vår bedömning har bolaget dock levererat utrustning till USA från Vancouver. Därmed kan tullar riktade mot Kanada ha en viss negativ inverkan på bolagets konkurrenskraft i USA, eftersom vi uppfattar att det även finns lokal tillverkning i USA, åtminstone för vissa delkomponenter av plywood- och LVL-produktionsteknik.
