ECB lämnar räntorna oförändrade, Lagardes avgång öppnar kampen om ordförandeposten
Sammanfattning
- ECB beslutade att lämna styrräntorna oförändrade efter septemberhöjningen, med inlåningsräntan kvar på 2,50 %, trots stigande energipriser och inflationsrisker.
- Christine Lagarde meddelade sin avgång som ECB-chef i februari, vilket öppnar för en ny ordförandekamp, där fransk politik och presidentvalet spelar en roll.
- Potentiella efterträdare till Lagarde inkluderar Pablo Hernández de Cos och Klaas Knot, medan flera ledande positioner inom ECB också blir lediga.
- Marknaden ser valet av Lagardes efterträdare som viktigare än det nuvarande räntebeslutet, med tanke på de långsiktiga ekonomiska utmaningarna.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-29 14:33 GMT. Ge feedback här.
ECB-rådet lämnade styrräntorna oförändrade på onsdagen efter höjningen i september, vilket innebär att inlåningsräntan ligger kvar på 2,50 %. Samamma dag meddelade chefen Christine Lagarde att hon lämnar sitt uppdrag i februari. Hennes åttaåriga mandatperiod skulle ha löpt ut först i oktober nästa år.
Centralbankens räntebeslut var väntat. Energipriserna har fortsatt att stiga, och enligt ECB har energichocken vuxit både till omfattning och varaktighet. Detta ökar risken för att inflationen accelererar och tillväxten dämpas. Å andra sidan har kärninflationen förblivit någorlunda stabil, och lönerna har ännu inte reagerat nämnvärt på chocken. Vidare har de finansiella förhållandena stramats åt sedan september (se diagrammet nedan), varför de redan i sin tur dämpar inflationen. Vid presskonferensen berättade chefen Lagarde att ECB nu ägnar särskild uppmärksamhet åt ”andra roundens” inflationseffekter, men sedan septembers möte har inga större revideringar av ståndpunkten gjorts.
Tröskeln för nya höjningar är relativt hög så länge energiprisökningen inte syns i lönerna. En räntehöjning i december ligger fortfarande kvar på bordet i marknadsförväntningarna, men det är fullt möjligt att ECB avvaktar bevis från årets ingående avtalsrörelser innan några räntehöjningar görs.
Index som beskriver de finansiella förhållandena i euroområdet
Källa: EKP
Fransk politik ligger bakom Lagardes avgång
Lagarde uppgav före mötet att hon lämnar sitt uppdrag i februari – nio månader före sin ämbetsperiods officiella slut – men antydde inget om sin kommande roll. Enligt The Wall Street Journal har hon dock diskuterat ordförandeskapet för World Economic Forum. Tidningen uppger att bakom avskeden ligger även fransk inrikespolitik. Lagarde har kopplat sin tidiga avgång till en önskan om att påverka nästa års presidentval, även om hon inte själv tänker ställa upp som kandidat. För rådet berättade hon att hon vill kunna tala friare även om frågor utanför penningpolitiken.
Tack vare tajmningen kan president Emmanuel Macron påverka valet av efterträdare innan hans mandatperiod löper ut i maj. Ledarna i euroområdet har fruktat att en seger för Marine Le Pen – som leder opinionsmätningarna och är EU-kritisk – skulle kunna stöka till utnämningsprocessen.
Som Lagardes efterträdare har bland annat Bank för internationella betalningars (BIS) chef Pablo Hernández de Cos och Nederländernas centralbanks tidigare chef Klaas Knot nämnts. Dessutom blir chefen för Byrån för ekonomisk analys Philip Lanes och Isabel Schnabel platser lediga i direktionen, vilket innebär att ECB:s ledning byts ut i stor utsträckning. Den nya ledningen ställs inför en ekonomi som har stått emot Irakkriget någorlunda väl. De långsiktiga riskerna utgörs dock av Frankrikes skuldproblem, Kinas billiga import och kampen om marknadsandelar i världshandeln samt de ansträngda relationerna till USA. Ur marknadens synvinkel är valet av efterträdare därmed en viktigare fråga än dagens räntebeslut.
